äktenskap

Äk­ten­skaps­för­ord vid döds­fall

Sophie Suvanto

Ett äktenskapsförord är inte endast nödvändigt vid skilsmässa utan har även stor betydelse vid dödsfall. Den här artikeln behandlar hur egendomen fördelas vid dödsfall, betydelsen av äktenskapsförord om makarna har särkullbarn och när den efterlevande maken kan välja att behålla sin egendom även om makarna inte hade ett äktenskapsförord.

Även om mycket av det som står i artikeln även gäller för skilsmässa kommer fokuset vara på dödsfall.



Vad är äktenskapsförord?

Om makarna inte skriver ett äktenskapsförord ska all deras egendom delas lika mellan dem vid en skilsmässa och vid dödsfall. Det betyder att oavsett vem som köpt eller fått egendomen ska egendomen delas lika mellan makarna. I ett äktenskapsförord kan makarna ange att endast viss eller ingen egendom ska delas lika mellan dem.



Äktenskapsförord och arvsrätt

Ett äktenskapsförord påverkar inte arvsordningen. Men ett äktenskapsförord påverkar vilken och värdet av den egendom som arvingarna har rätt till.

Om ni inte har ett äktenskapsförord hälftendelas värdet av all egendom och arvingarna har rätt till hälften. Om ni har ett äktenskapsförord har arvingar rätt till den avlidne makens enskilda egendom och hälften av båda makarnas sammanlagda giftorättsgods.

Om ni vill påverka arvsordningen, bestämma vem som ska ärva er och vad de ska få i arv måste ni skriva ett testamente.



Giftorättsgods vid dödsfall

Egendom som ska delas lika mellan makarna kallas giftorättsgods. När makarna gifter sig blir all deras egendom giftorättsgods. Även egendom makarna haft före äktenskapet och köpt under äktenskapet ska delas lika mellan dem. Giftorättsgods är även egendom som en make har fått i arv, testamente, gåva och försäkringsersättning, om givaren inte förordnat i ett villkor att egendomen ska vara enskild.

Vid dödsfall delas giftorättsgods lika mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar.



Enskild egendom vid dödsfall

Egendom som inte ska delas lika mellan makarna är enskild egendom. Makarna kan i ett äktenskapsförord ange att ingen eller endast viss egendom ska delas mellan dem.

Exempelvis kan ni ange att endast sommarhuset ska vara enskilda egendom. Vid en skilsmässa eller dödsfall ska sommarhuset inte delas lika mellan er och all annan egendom ska likadelas.

Enskild egendom kan också vara:

  1. arv - om det i ett testamente står att egendomen ska vara enskild
  2. gåva - om gåvan är från någon annan än den andre maken och det i gåvobrevet står att egendomen ska vara enskild
  3. försäkringsersättning - om förmånstagarförordnande är av någon annan än den andre maken

Vid dödsfall behåller den efterlevande maken det som är dennes enskild egendom och den avlidnes arvingar får det som är den avlidnes enskilda egendom. Beroende på situationen kan det dock vara så att den efterlevande maken ärver all egendom och den avlidnes arvingar får egendomen först när den efterlevande dött. De olika situationerna behandlas nedan.



Egendomen likadelas vid en bodelning

Egendomen delas vid en bodelning. Vid bodelningen räknas värdet av makarnas giftorättsgods tillsammans och därefter delas summan på hälften så att efterlevande maken och den avlidnes dödsbo, får lika mycket.

Exempel. Makarnas respektive egendom har ett värde som uppgår till 300 000 och 700 000 kronor. Makarna har inte ett äktenskapsförord när den mer förmögne maken går bort. Eftersom all egendom är giftorättsgods ska egendomens värde räknas tillsammans och hälftendelas. Den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo har rätt till 500 000 kronor var. Den avlidnes dödsbo måste betala 200 000 kronor till den efterlevande maken.

Ett bodelningsavtal är ett bevis på att bodelning skett och ska skrivas under av den efterlevande maken och dödsbodelägarna.

En bodelning behöver inte göras om:

  1. All egendom är enskild egendom
  2. Den efterlevande maken ärver hela egendomen

Hur giftorättsgods fördelas vid dödsfall beror på om makarna har gemensamma barn eller särkullbarn. Nedan behandlas först hur giftorättsgods fördelas vid dödsfall om makarna inte har barn, om de endast har gemensamma barn och sist om makarna endast har särkullbarn.



Fördelning av egendom om makarna inte har barn

Om makarna inte har barn ärver den efterlevande maken all egendom, även egendom som är enskild egendom. När även den efterlevande maken gått bort ärver den först avlidnes arvingar egendomen.

Läs mer om hur egendomen fördelas när du går bort.



Hur egendom fördelas vid dödsfall om makarna har gemensamma barn

Vid dödsfall av en make som har gemensamma barn tillsammans med den efterlevande maken, ärver den efterlevande maken hela den bortgångna makens egendom. När den efterlevande maken går bort ärver barnen. Den efterlevande maken ärver också sin makes enskilda egendom.

Exempel. Den först avlidna maken har två gemensamma barn tillsammans med den efterlevande maken. Vid makens bortgång uppgår värdet av kvarlåtenskapen till 330 000 000 kronor. Den efterlevande maken ärver först egendomen, och barnen ärver egendomen vid den efterlevande makens bortgång.

Om makarna inte vill att den efterlevande maken ska ärva all egendom, måste de skriva ett testamente. I ett testamente är det möjligt att föreskriva att barnen ska ärva direkt och inte först när båda makarna avlidit.



Hur egendom fördelas vid dödsfall om makarna har särkullbarn

Vid dödsfall av en make som har särkullbarn (barn från tidigare förhållanden) har särkullbarnen rätt att få sitt arv direkt. Även i familjer som har både särkullbarn och gemensamma barn får särkullbarn sin del av arvet direkt medan den efterlevande maken ärver de gemensamma barnens andel.

Äktenskapsförord har stor betydelse om makarna har särkullbarn. Genom att göra all eller viss egendom till enskild egendom kan makar bestämma vilken egendom som kommer att ärvas av de egna barnen. Annars delas egendomen på hälften och det finns risk för att viss egendom hamnar hos den efterlevande maken och den efterlevande makens särkullbarn.

Exempel 1. Makarna Bengt och Lena har inga gemensamma barn, men Bengt har två barn och Lena har ett barn från ett tidigare förhållande. När Bengt avlider har han 700 000 kronor och Lena har 300 000 kronor. De har inte ett äktenskapsförord. Deras egendom räknas samman och delas på hälften. Bengts dödsbo och Lena har rätt till 500 000 kronor var. Lena får därmed 200 000 kronor av Bengts egendom och när Lena går bort ärver Lenas barn egendomen. Bengts barn har inte rätt till den egendom de gav Lena.


Exempel 2. Samma situation som ovan men Bengt och Lena har ett äktenskapsförord och all egendom är enskild egendom. När Bengt avlider räknas egendomen inte samman och delas inte på hälft, utan båda behåller det som varit deras egendom. Bengts barn ärver 700 000 kronor och Lena behåller sin egendom på 300 000 kronor. När Lena avlider ärver hennes barn hennes egendom.



Måste en make dela med sig av sitt giftorättsgods till den avlidnes särkullbarn?

Även om huvudregeln är att värdet av makarnas egendom delas på hälften om de inte har ett äktenskapsförord måste en make inte avstå från sin egen egendom till förmån för den andra makens särkullbarn.

Den efterlevande maken kan utnyttja jämkningsregeln i äktenskapsbalkens 12 kapitel 2 § och begära att giftorättsgodset inte hälftendelas vid den första makens bortgång. Då behåller maken sin egendom. Speciellt om maken är mer förmögen måste maken inte avstå egendom till först avlidne makens särkullbarn.

Endast den efterlevande maken kan begära att en hälftendelning inte sker. Den första avlidnes arvingar kan inte be om det.

Exempel. När den första maken dör har hen 200 000 kronor och den efterlevande maken har 800 000 kronor. De har varsitt särkullbarn. Makarna har inte ett äktenskapsförord. När egendomen hälftendelas ska efterlevande maken och den avlidnes dödsbo (hens särkullbarn) få 500 000 kronor var. Det skulle betyda att den efterlevande maken måste betala 300 000 kronor till den andra makens barn. Efterlevande maken utnyttjar äktenskapsbalkens jämkningsregel och egendomen delas inte på hälften.