äktenskap

Bo­del­ning vid döds­fall för gif­ta ma­kar

Sophie Suvanto

Om den först avlidne maken var gift vid dödsfallet och makarna hade giftorättsgods, måste en bodelning ske innan arvet kan fördelas mellan arvingarna. Vid en bodelning framgår det vilken egendom som är den efterlevande makens egendom och vilken egendom som hör till den avlidne makens dödsbo. Arvingarna ärver endast egendom som tillhör dödsboet.

När ett äktenskap ingås inleds en giftorättsgemenskap och makarnas egendom blir giftorättsgods. Det innebär att när äktenskapet upphör genom dödsfall eller äktenskapsskillnad delas egendomens värde lika mellan dödsboet och efterlevande maken. Det har ingen betydelse vem som har köpt egendomen eller fått egendomen i arv eller gåva.

Bodelningen omfattar allt giftorättsgods som makarna hade vid dödstidpunkten.

Även vid en skilsmässa ska en bodelning göras och ett äktenskapsförord har stor betydelse för vad som bodelas.

Enskild egendom ingår inte i bodelningen

Vid en bodelning beaktas inte enskild egendom. Enskild egendom är egendom som makarna i ett äktenskapsförord har bestämt att ska vara enskild. Enskild egendom beaktas inte och hälftendelas inte vid en bodelning.

Enskild egendom kan också vara:

  1. arv - om det i ett testamente förordnats att egendomen ska vara enskild
  2. gåva - om gåvan är från någon annan än den andre maken och det i gåvobrevet förordnats att egendomen ska vara enskild
  3. försäkringsersättning - om förmånstagarförordnande är av någon annan än den andre maken

Bodelningsavtal

Den efterlevande maken och den avlidna makens dödsbodelägare (arvingar och testamentstagare) är parter till bodelningsavtalet. Ett bodelningsavtal är ett bevis på att en bodelning skett och ska skrivas under av den efterlevande maken och dödsbodelägarna.

Bodelning och skulder

Arvingar och efterlevande make ärver aldrig skulder, utan dödsboets skulder betalas och först därefter delas arvet mellan arvingarna. Om dödsboet har mycket skulder kan det leda till att arvingarna inte ärver något alls.

Även regeringskansliet har information om svensk arvsrätt, om ni vill läsa mera.

En bodelning behöver inte göras

  • Om båda makarna endast haft enskild egendom, eftersom enskild egendom inte delas
  • Om efterlevande maken ärver hela egendomen. Efterlevande maken ärver hela egendomen om den avlidne endast har gemensamma barn med efterlevande maken eller inte har barn. Gemensamma barn är inte direkta arvingar utan ärver först när den efterlevande maken avlidit.

Arvsfördelning

Arvingarna har rätt till den avlidne makens enskild egendom och hälften av makarnas totala giftorättsgods. I bodelningsavtalet framgår det hur egendomen delas mellan den efterlevande maken och den avlidna makens dödsbo. Efter bodelningen kan tillgångarna i dödsboet delas ut till arvingar och testamentstagare.

Om makarna vill påverka arvsordningen och bestämma vem som ska ärva dem och vad de ska få i arv måste de skriva ett testamente. Äktenskapsförord påverkar inte arvsordningen, men påverkar värdet av den egendom som ingår i kvarlåtenskapen och vilken egendom som arvingarna har rätt till. Genom att både upprätta ett testamente och ett äktenskapsförord kan makar påverka vem som ärver samt vilken egendom som kan ärvas.

Ärvdabalken reglerar arv och testamente och äktenskapsbalken reglerar upprättande av äktenskapsförord i Sverige.

Arvsfördelning om gemensamma barn

Vid dödsfall av en make som har gemensamma barn tillsammans med den efterlevande maken, ärver den efterlevande maken hela den bortgångna makens egendom. När den efterlevande maken går bort ärver barnen. Efterlevande maken ärver också den först avlidne makens enskild egendom.

Om makarna inte vill att den efterlevande maken ska ärva all egendom, måste ett testamente upprättas. I ett testamente är det också möjligt att bestämma att gemensamma barn ska ärva genast och inte först när båda makarna avlidit.

Även om det ovan nämndes att en bodelning inte behöver göras om efterlevande maken ärver hela egendomen kan en bodelning göras om efterlevande maken ärver enskild egendom. Då framgår det vilken egendom som maken ärver med fri förfoganderätt och vilken egendom med full äganderätt. Fri förfoganderätt innebär att maken får använda men inte testamentera eller skänka bort egendomen. Det som avgörs vara den efterlevande makens egen egendom får maken självfallet använda med full äganderätt, alltså helt hur hen själv vill.

Genom att skriva ett äktenskapsförord kan makarna därmed påverka egendomens storlek som den efterlevande maken ärver med full äganderätt.

Exempel 1. Make A och make B har två gemensamma barn. När make A går bort har hen egendom till värdet av 300 000 kronor och make B har egendom till ett värde av 700 000 kronor. De har inte skrivit ett äktenskapsförord. Make B ärver hela egendomen och eftersom makarna inte har ett äktenskapsförord delas hela egendomens värde lika mellan dem. Make B ärver alltså 500 000 kr med fri förfoganderätt och 500 000 kronor med full äganderätt. När Make B går bort ärver barnen både Make A och Make B.

Exempel 2. Make A och make B har två gemensamma barn. När make A går bort har hen egendom till värdet av 300 000 kronor och make B har egendom till ett värde på 700 000 kronor. De har skrivit ett äktenskapsförord som gjort all egendom till enskild egendom. Make B ärver hela egendomen, 300 000 kronor med fri förfoganderätt och 700 000 kronor med full äganderätt. Make B kan inte skänka bort eller testamentera bort 300 000 kronor men kan göra vad som helst med resten.

Arvsfördelning om särkullbarn

Vid dödsfall av en make som har särkullbarn har särkullbarnen rätt att få sitt arv genast. Särkullbarn är barn från t.ex. ett tidigare förhållande. Om det finns både gemensamma barn och särkullbarn får särkullbarnen genast sin del av arvet, medan efterlevande maken ärver de gemensamma barnens andel.

Särkullbarn har rätt till den egna förälderns andel av giftorättsgodset och förälderns enskilda egendom. Genom att göra all eller viss egendom till enskild egendom kan makar garantera att just den egendomen kommer att ärvas av de egna barnen.

Exempel 1. Make A och Make B har varsitt särkullbarn, men de har inte ett äktenskapsförord. Make A avlider och har egendom som uppgår till 900 000 kronor och Make B har egendom för 100 000 kronor. Make As särkullbarn och Make B har rätt till 500 000 kronor var. Make As särkullbarn måste betala 400 000 kronor till Make A för att de ska ha lika mycket egendom.

Exempel 2. Make A och Make B har varsitt särkullbarn och har skrivit ett äktenskapsförord där all egendom är enskild egendom. Make A avlider och har egendom som uppgår till 900 000 kronor Make B har egendom för 100 000 kronor. Make As särkullbarn ärver 900 000 kronor.

För att undvika att den efterlevande maken får en del av egendomen som sedan går till dennes barn måste ett äktenskapsförord skrivas där all egendom är enskild egendom. Då delas egendomens värde inte på hälften och var make behåller den egna egendomen. På så sätt kan den efterlevande makens särkullbarn inte i framtiden få rätt till egendom som hört till styvföräldern.

Juridiskt bindande äktenskapsförord

Ett äktenskapsförord kan skrivas före eller efter vigseln. För att ett äktenskapsförord ska vara giltigt och i enlighet med lagen måste det

Ett äktenskapsförord behöver inte bevittnas, men ni kan frivilligt välja att ha vittnen.

Äktenskapsförord hos Aatos

Hos Aatos kan ni enkelt upprätta ett äktenskapsförord online till ett fast pris. Ni kan när som helst fråga frågor och får direkt hjälp av vårt juridiska team.

Eftersom ett äktenskapsförord är bindande och endast kan upphävas och ändras genom att ni gör ett nytt. Om ni från början reder ut era önskemål kan ni på 10 minuter upprätta ett äktenkspaföord som passar just er unika familj och situation.