äktenskap

Gif­to­rätts­gods vid döds­fall

Sophie Suvanto

Giftorättsgods vid dödsfall

Vad är giftorättsgods?

När ett äktenskap ingås blir makarnas egendom giftorättsgods. Det betyder att vid äktenskapets upplösning ska värdet av egendomen delas lika mellan makarna så att båda makarna får lika mycket. Egendomen blir giftorättsgods och hälftendelas oberoende av vem som har sparat pengarna eller vem som har fått egendomen i arv eller testamente. Ett äktenskap upplöses genom separation eller dödsfall.

Således är all egendom som makarna tillsammans och var för sig anskaffat före och under äktenskapet giftorättsgods. Giftorättsgods är även egendom som en make har fått i arv, testamente, gåva och försäkringsersättning, om givaren inte förordnat i ett villkor att egendomen ska vara enskild.

Makar kan undvika att värdet av egendomen delas genom att skriva ett äktenskapsförord. I äktenskapsförordet kan makarna bestämma vilken egendom som ska vara enskild egendom. All egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods och värdet av giftorättsgodset delas på hälften vid äktenskapets upplösning. Den enskilda egendomen beaktas inte. Också avkastningen av enskild egendom är giftorättsgods om annat inte bestäms i ett äktenskapsförord. Avkastning är till exempel ränteintäkter från pengar på ett konto eller hyra som fås av uthyrning av en lägenhet.

Egendomen fördelas vid en bodelning

Egendomen delas vid en bodelning. Vid bodelningen räknas värdet av makarnas giftorättsgods tillsammans och därefter delas summan på hälften så att båda makarna, eller ena maken och den avlidnes dödsbo, får lika mycket.

Eftersom värdet av egendomen räknas samman och båda makarna har rätt till hälften, leder det till att den mer förmögna maken måste betala mellanskillnaden till den make med mindre förmögenhet. Oavsett om egendomen är införskaffade före äktenskapet ingicks eller om egendomen består av ett eget företag eller släktens fritidshus. Den efterlevande maken kan dock begära att egendomen inte ska hälftendelas (se mera nedan).

Exemplet nedan belyser situationen.

Exempel. Makarnas respektive egendom har ett värde som uppgår till 300 000 och 700 000 kronor. Makarna har inte ett äktenskapsförord när den mer förmögne maken går bort. Eftersom all egendom är giftorättsgods ska egendomens värde räknas tillsammans och hälftendelas. Den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo har rätt till 500 000 kornor var. Den avlidnes dödsbo måste betala 200 000 kronor till den efterlevande maken.

Hur giftorättsgods fördelas vid dödsfall beror på om makarna har gemensamma barn eller särkullbarn. Nedan behandlas först hur giftorättsgods fördelas vid dödsfall om makarna endast har gemensamma barn och därefter om makarna inte har särkullbarn.

Om ni har frågor kan ni alltid fråga oss på Aatos så hjälper vi, men också Skatteverket har rättslig vägledning för efterlevande make och arvingar.

**

Giftorättsgods vid dödsfall om gemensamma barn**

Vid dödsfall av en make som endast har barn tillsammans med den efterlevande maken, så kallade “gemensamma barn”, ärver den efterlevande maken hela den bortgångna makens egendom. När den efterlevande maken går bort ärver barnen. Den efterlevande maken ärver både giftorättsgods och enskild egendom.

Om makarna vill att barnen ärver genast när den första maken går bort måste de upprätta ett testamente tillsammans eller enskilt.

Exempel. Peter och Ben är gifta och har två gemensamma barn. De har inte skrivit ett äktenskapsförord och alla tillgångar är giftorättsgods. Peter avlider och har egendom till värdet av 900 000 kronor och Ben har vid dödstidpunkten 500 000 kronor. Eftersom de inte har ett äktenskapsförord ska värdet av egendomen räknas samman och därefter delas på hälften så att Peters dödsbo (hans barn) och Ben får lika mycket.

Egendomens totala värde är 1 400 000 kronor. Ben ärver allt. De gemensamma barnen ärver först när Ben har avlidit.

Giftorättsgods vid dödsfall om särkullbarn

Vid dödsfall av en make som har särkullbarn ärver särkullbarnen direkt. Den efterlevande maken ärver inte om det inte finns ett testamente som säger annat.

Särkullbarn ärver direkt sin andel av arvet också när den avlidne maken har både särkullbarn och gemensamma barn. Gemensamma barnen fårs in andel så som beskrivts ovan. Den efterlevande maken ärver de gemensamma barnens andel och barnen får sin andel av arvet när den efterlevande maken dör.

Exempel. Tim och Sarah är gifta och har varsitt särkullbarn från tidigare äktenskap. De har inte skrivit ett äktenskapsförord och all deras egendom är giftorättsgods. Tim har 800 000 kronor och Sarah har 700 000 kronor. Egendomens totala värde är 1 500 000 kronor. Tims dödsbo (hans särkullbarn) och Sarah har rätt till 750 000 kronor var. Tims dödsbo måste betala 50 000 kronor till Sarah.

När Sarah går bort ärver Sarahs särkullbarn Sarah, men Tims särkullbarn har inte rätt till arv även om hen betalade en del av arvet från Tim till Sarah.

För att undvika att den efterlevande maken får en del av egendomen som sedan går till dennes barn måste ett äktenskapsförord skrivas där all egendom är enskild egendom. Då delas egendomens värde inte på hälften och var make behåller den egna egendomen. På så sätt kan den efterlevande makens särkullbarn inte få rätt till egendom som hört till sin styvförälder.

Efterlevande make kan begära att behålla sitt giftorättsgods

Även om huvudregeln och utgångspunkten är att värdet av makarnas egendom delas på hälften om de inte har ett äktenskapsförord och att särkullbarnen har rätt att genast få sitt arv måste en make inte avstå från sin egen egendom till förmån för den andra makens särkullbarn.

Den efterlevande maken kan utnyttja jämkningsregeln i äktenskapsbalkens 12 kapitel 2 § och begära att giftorättsgodset inte hälftendelas vid den första makens bortgång. Då behåller maken sin egendom. Speciellt om maken är mer förmögen måste maken inte avstå egendom för att betala mellanskillnaden till först avlidne makens särkullbarn.

Endast den efterlevande maken kan begära att en hälftendelning inte sker. Den första avlidnes arvingar kan inte be om det.

Exempel. När den första maken dör har hen 200 000 kornor och den efterlevande maken har 800 000 kronor. De har varsitt särkullbarn. Makarna har inte ett äktenskapsförord. När egendomen hälftendelas ska efterlevande maken och den avlidnes dödsbo (hens särkullbarn) få 500 000 kronor var. Det skulle betyda att den efterlevande maken måste betala 300 000 kronor till den andra makens barn. Efterlevande maken utnyttjar äktenskapsbalkens jämkningsregel och egendomen delas inte på hälften.

Gör ett juridiskt korrekt äktenskapsförord

Ett äktenskapsförord kan skrivas före eller efter vigseln. För att ett äktenskapsförord ska vara giltigt och i enlighet med lagen måste det

  1. Dateras
  2. Undertecknas av båda makarna
  3. Registreras hos Skatteverket

Ett äktenskapsförord är bindande och kan endast upphävas, ändras och ersättas genom att ni gör ett nytt dokument och registrerar det nya dokumentet hos Skatteverket. Det viktigt att ni från början vet vilka följder ert äktenskapsförord kan få och vad som är det bästa alternativet för er unika familj. Därför rekommenderar vi inte användningen av mallar. Skriv istället ett äktenskapsförord som passar just er.

Genom att använda er av Aatos kan ni enkelt upprätta ett äktenskapsförord online till ett fast pris. Ni kan när som helst kontakta vårt juridiska team. Tjänsten beaktar er situation och era önskemål och ni kan undvika tvister före de aktualiseras. Därmed känns det heller inte som att någon har vunnit och någon har förlorat på äktenskapet.