bouppteckning

Boupp­teck­ning

Sophie Suvanto

När person går bort är det den avlidnes närmaste anhöriga, dödsbodelägare, som ska sköta om boet fram till att boet har utretts och egendomen har delats mellan arvtagarna.

När en person har avlidit ska

  • boets skulder och tillgångar utredas
  • bouppteckning göras och
  • arvet fördelas mellan arvingarna (arvsskifte)

Att göra en bouppteckning är lättare än många tror och det är möjligt att göra det själv.

Skatteverket har en broschyr som hjälper dödsbodelägarna om de väljer att göra bouppteckningen själv och de behöver hjälp.

Vad är en bouppteckning till för?

En bouppteckning är i en lista på den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen. Bouppteckningen visar även vem som är dödsbodelägare.

Om den avlidne var gift eller sambo ska även partnerns tillgångar och skulder antecknas.

Utan en bouppteckning är det inte möjligt att företräda boet. Det är därmed inte möjligt att avsluta bankkonton, sälja fastighet eller bostad eller söka lagfart.

Måste en bouppteckning göras?

Ja, en bouppteckning måste göras enligt med svensk lag.

Endast om dödsboet inte har tillräckligt med tillgångar för att betala begravningskostnader kan det vara tillåtet att inte göra en bouppteckning. Då kan det räcka med att göra en dödsboanmälan till Socialkontoret i den avlidnes hemkommun. Dödsboanmälan ska göras inom två månader från dödsfallet.

Hur går det till att göra en bouppteckning?

Bouppteckningen skrivs på ett möte som kallas bouppteckningsförrättning.

På bouppteckningsförrättningen antecknas boets skulder, tillgångar och vem som får företräda boet.

Den personen som har boet i sin vård (vanligen den efterlevande partnern), en boutredningsman eller testamentsexekutor ska utse två förrättningsmän.

Förrättningsman kan vara en utomstående anhörig som inte är dödsbodelägare (nedan står det vem som är dödsbodelägare). Det är även möjligt att anlita en begravningsbyrå eller en juristbyrå, men vanligen är det en privatperson.

Förrättningsmännen upprättar bouppteckningen, vilket innebär att de anger det riktiga värdet för boets tillgångar och skulder och intygar att bouppteckningen upprättats korrekt.

Förrättningsmännen ska upprätta bouppteckningen tillsammans med bouppgivaren, bouppgivaren är den som känner till boet bäst och ska ge upplysningar om boet. Bouppgivare är vanligen en efterlevande sambo, make eller registrerad partner.

Så här gå en bouppteckning till i praktiken:

  1. Skicka en kallelse till bouppteckningsförrättningen

Kallelsen till bouppteckningen ska skickas i god tid, ca 2-4 veckor före bouppteckningsförrättningen. Kallelsen eller brevet ska ange vem den avlidne är och datum, tid och plats för mötet.

Till bouppteckningsförrättningen ska följande personer kallas

  • Efterlevande make, sambo eller registrerad partner
  • Dödsbodelägare (nedan finns en lista på vem som är dödsbodelägare)
  • Efterarvingar
  • Förmyndare och vårdnadshavare till omyndiga dödsbodelägare, testamentstagare och efterarvingar
  • God man eller förvaltare om det finns en sådan person
  • Allmänna arvsfonden om det inte finns arvingar enligt lag (om det finns arvtagare enligt testamente ska arvsfonden kallas till bouppteckningsförrättningen)

Vem är dödsbodelägare?

  • Efterlevande make eller registrerad partner om denne ärver enligt lag eller testamente
  • sambo om denne vill att en bodelning ska göras
  • arvinge enligt lagen
  • universell testamentstagare (kan vara privatperson, företag eller en organisation)
  • en tidigare makes efterarvingar
  • Allmänna Arvsfonden

Beställ från Skatteverket dödsfallsintyg med släktutredning som anger den avlidna samt dennes make, barn och barnbarn om ett barn avlidit.

  1. Sammanställ skriftligen det som framkommit under bouppteckningsförrättningen

Handlingen visar även som som får företräda boet.

Under mötet måste bouppgivaren och åtminstone en av förrättningsmännen närvara. Övriga dödsbodelägare kan själv välja om de vill delta, de kan även utse en fullmaktstagare som deltar på mötet för dennes del.

Om en dödsbodelägare inte närvarar vid mötet ska bevis om att en kallelse skickats till delägaren lämnas in till Skatteverket i samband med att bouppteckningen skickas in. Det räcker med att personen som inte kan närvara meddelar skriftligen till den som skickat kallelsen samt undertecknar kallelsen.

  1. Skriv under bouppteckningshandlingen

Bouppgivaren och förrättningsmännen ska underteckna bouppteckningen.

  1. Skicka dokumentet till Skatteverket

Bouppteckningen ska upprättas inom tre månader från dödsdagen. Bouppteckningen ska skickas till Skatteverket inom en månad från att bouppteckningen upprättades.

Bouppteckningen måste alltså komma in till Skatteverket inom fyra månader från dödsdagen.

  1. Skatteverket meddelar om en komplettering krävs

Skatteverket informerar dödsbodelägarna att något fattas från bouppteckningen.

  1. Skatteverket skickar tillbaka bouppteckningen

När Skatteverket godkänt bouppteckningen får dödsbodelägarna tillbaka originalet.

Arvet kan fördelas mellan arvingarna och testamentstagare när bouppteckningen godkänts.

Notera dock att på grund av coronapandemin har Skattevekret en förlängd kötid för bouppteckningar och tar det ovanligt länge för Skatteverket att handlägga ärenden.

Vad ska bouppteckningen innehålla?

Ur bouppteckningen ska det framkomma

När bouppteckningen skickas till Skatteverket ska den innehålla:

  • Bouppteckningen i original
  • Vidimerad kopia av bouppteckningen (minst en person ska intyga att kopian stämmer överens med originalet).
  • Bestyrkt kopia eller original testamente, kallelsebrev till bouppteckningsförrättningen och bevis på arvsavstående
  • Fullmakt i original om det finns en aktuell fullmakt

Kan dödsbodelägare göra bouppteckning?

Ja, dödsbodelägarna kan själv göra bouppteckningen. Då är det bara att fylla i Skatteverkets blankett och skicka in den till Skatteverket senast inom fyra månader från dödsfallet.

Det är även möjligt att göra det hos en advokatbyrå eller en begravningsbyrå. Fundera dock på om det är möjligt att göra det själv, då sparar ni pengar och det är inte så besvärligt.

Även om bouppteckning görs av en begravningsbyrå eller av en advokatbyrå måste de anhöriga vara delaktiga och det kräver i princip lika mycket jobb som om man hade gjort det själv.

När ska bouppteckningen göras?

Bouppteckningen ska upprättas inom tre månader från dödsdagen. Bouppteckningen ska skickas till Skatteverket inom en månad från att bouppteckningen upprättades.

Bouppteckningen måste alltså komma in till Skatteverket inom fyra månader från dödsdagen.

Vad händer om bouppteckningen inte blir klar i tid?

Det är möjligt att ansöka om anstånd inom tre månader från dödsfallet. Kontakta Skatteverket genom att ringa eller skicka ett brev eller e-postmeddelande. Det är gratis att ansöka om anstånd.

Vad händer om man efter bouppteckningen upptäcker en ny skuld eller tillgång?

Om en ny skuld, tillgång, testamente eller äktenskapsförord upptäcks efter att bouppteckningen skickats till Skatteverket ska en tilläggsbouppteckning göras.

Tilläggsbouppteckningen ska göras inom en månad från att felet upptäcktes.

Tilläggsbouppteckningen förrättas på samma sätt som en vanlig bouppteckning.

Dödsboet kan själv göra en tilläggsbouppteckning genom att fylla i den här blanketten på Skatteverkets sida.

Kan man se bouppteckning?

Det är möjligt att beställa en bouppteckning från Skatteverket om den är registrerad från och med 1.7.2001. Om bouppteckningen är registrerad före det kan de beställas från riksarkivet.

När får man arvet?

När Skatteverket har godkänt bouppteckningen är ärendets handläggare på Skatteverket och undertecknar och stämplar handlingen och efter det kan arvet skiftas. Att arvet skiftas innebär att arvtagare kan ta del av egendomen.

När egendomen värderas i bouppteckningen måste det inte vara enligt marknadsvärdet, om marknadsvärdet används kan bouppteckningen fungera som underlag när arvet skiftas och arvingarna får sin andel av arvet.