bouppteckning

För­säk­ring med för­månsta­gar­för­ord­nan­de

Sophie Suvanto

Försäkring med förmånstagarförordnande

I den här artikeln behandlas vad som menas med en försäkring med förmånstagarförordnande, när den avlidne makens efterarvingar har rätt till försäkringsbeloppet, hur ett förmånstagarförordnande ska beaktas i en bouppteckning och hur kvotdelen efterarvingen har rätt till beräknas.

Vad är en försäkring?

Att teckna en eller flera livförsäkringar är ett av de bästa sätten för att trygga situationen för en efterlevande. I försäkringsavtalet framgår det när försäkringen utfaller, det kan vara i samband med t.ex. Sjukdom eller ålder eller i samband med dödsfall. Det finns även försäkringar som är sammansatta så att försäkringen utfaller endera vid sjukdom eller när personen dör, beroende på vad som händer först.

Försäkringstagare är den som tecknat försäkringen och äger försäkringen. Försäkrad är den som vars liv- eller dödsfall försäkrats. Vanligen är försäkringstagaren och den försäkrade samma person, men det är också möjligt att teckna en försäkring så att någon annan är försäkrad.

Försäkring med förmånstagare

Försäkringstagaren har möjlighet att själv ange vem som ska få försäkringsbeloppet, försäkringstagaren anger en förmånstagare. Genom att ange en förmånstagare åsidosätts lagens arvsregler, och förmånstagaren får försäkringsbeloppet istället för legala arvingar. Det fungerar på samma sätt som testamente.

En försäkringstagare kan lägga till en förmånstagare genom att i ett undertecknat skriftligt meddelande meddela det till försäkringsbolaget. Meddelandet behöver inte bevittnas. Huvudregeln är att en försäkringstagaren kan ångra sig och ändra förmånstagare fram till att försäkringsersättningen har utbetalats.

Förmånstagare kan vara en eller flera personer. Ibland är förmånstagare nämnda vid namn, i andra fall framgår det vem som är förmånstagare genom att nämna relationen till försäkringstagaren, t.ex. sambo, make eller barn.

Försäkring med förmånstagare och efterarv

Har den avlidne makens efterarvingar rätt till försäkringen när den efterlevande maken var angiven som förmånstagare, eller är det den efterlevande makens arvingar som har arvsrätt?

Högsta Domstolen har i NJA 1975 s. 302 angett att ett förmånstagarförordnande inte ska leda till avsteg från de normala reglerna om arvsrätt. Därmed är huvudregeln att det föreligger efterarvsrätt för försäkringstagarens efterarvingar, om annat inte föreligger. Även Skatteverket har tolkat situationen på samma sätt.

För att kunna ge ett exakt svar på frågan måste det först klargöras om den efterlevande maken erhållit försäkringsersättningen med full äganderätt eller med fri förfoganderätt. Om maken erhållit försäkringen med full äganderätt finns det inte rätt till efterarv för försäkringstagarens efterarvingar, men om maken erhållit försäkringen med fri förfoganderätt ärver försäkringstagarens efterarvingar.

Nedan följer tre olika situationer som avgör om efterarvingarna har efterarvsrätt eller inte.

  1. Makarna har äktenskapsförord. Om makarna har ett äktenskapsförord där all egendom är enskild egendom får den efterlevande maken försäkringen med fri förfoganderätt. Det innebär att den först avlidne makens (försäkringstagarens) efterarvingar har rätt till en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap när den efterlevande maken avlider.
  2. Makarna har inte ett äktenskapsförord. Den efterlevande maken får hälften av försäkringsersättningen med fri förfoganderätt och hälften med full äganderätt. Den först avlidne makens efterarvingar har efterarvsrätt till hälften.
  3. Försäkringstagaren har angett att maken ska erhålla försäkringen med full äganderätt. Om försäkringstagaren uttryckligen har angett att den efterlevande maken ska få försäkringsersättningen med full äganderätt har försäkringstagarens efterarvingar inte rätt till efterarv.

Vanligast i situationer där förmånstagaren inte är den efterlevande maken är att förmånstagaren får försäkringsersättningen med full äganderätt.

Hur ska försäkringen och förmånstagarförordnandet beaktas i en bouppteckning?

Försäkringsbeloppet ingår inte i den avlidnes kvarlåtenskap, i enlighet med försäkringsavtalslagens 14 kapitel 7 §. Detta betyder att ersättningen inte är en del av den avlidnes dödsbo och inte ska beaktas vid en bodelning. Försäkringsbeloppet betalas direkt ut till förmånstagaren.

Att i en försäkring ange en förmånstagare är bland de främsta sätten att säkerställa en efterlevandes ekonomiska ställning. Eftersom försäkringsersättningen inte ingår i den avlidnes kvarlåtenskap, kan t.ex. en bröstarvinge eller den efterlevande maken favoriseras och få en större andel av kvarlåtenskapen än vad som annars hade varit möjligt.

Observera att även om försäkringsbeloppet inte ska ingå i den avlidnes kvarlåtenskap, ändrar det inte på reglerna för när och hur försäkringstagarens efterarvingar ärver.

I en bouppteckning ska försäkringar med förmånstagarförordnande antecknas, trots att försäkringsbeloppet inte beaktas vid en bodelning. Det kallas för att “försäkringen tas upp inom linjen för bouppteckningen”.

Vilken andel har efterarvingar rätt till?

Efterarvingar har rätt till den andel försäkringsersättningen utgjorde av hela det arvet den efterlevande maken fick med fri förfoganderätt. Den faktiska summan efterarvingar har rätt till vid den efterlevande makens bortgång är därmed inte själva försäkringssumman den efterlevande maken fick, utan en kvotdel av allt den efterlevande maken äger vid sin död.

Både en ökning och minskning av en makes förmögenhetsmassa påverkar vilken den faktiska summan blir.

Efterarvingar har inte rätt till viss egendom, men de har rätt till en viss andel. Nedan följer ett exempel på hur andelen beräknas om, för det första, om försäkringen ska vara giftorättsgods och för det andra, om försäkringen var den avlidna makens enskilda egendom. Notera också att även om försäkringsbeloppet inte ingår i försäkringstagarens kvarlåtenskap ska den beaktas när kvotdelen räknas ut.

Här

Exempel 1. Makarna August och Berta är gifta när August går bort, de har inte ett äktenskapsförord. August har giftorättsgods för 400 000 kronor och en försäkringsersättning på 400 000 kronor. Berta är försäkringens förmånstagare. Berta har 100 000 kronor och skulder för 500 000 kronor. Eftersom Berta har mera skulder än tillgångar är hennes totala tillgångar 0 kronor eftersom beloppet inte kan vara mindre än 0. Även om försäkringsersättningen inte ingår i August kvarlåtenskap ska den beaktas när man räknar ut vilken kvotdel August efterarvingar har hens efterarvingar har rätt till vid Bertas bortgång.

August: 800 000 kronor
Berta: 0 kronor
Totalt: 800 000 kronor

Båda har rätt till 400 000 kronor. Berta ärver 400 000 kronor med full äganderätt och 400 000 kronor med fri förfoganderätt. August efterarvingar har rätt till den andel av hela summan som Berta ärver med fri förfoganderätt. 400 000 / 800 000 = ½ = 50 %.

När Berta avlider kan kvarlåtenskapens värde ha minskat eller ökat. Oberoende har Augusts efterarvingar rätt till 50 % av Bertas kvarlåtenskap.

Exempel 2. Makarna August och Berta är gifta med varandra när August går bort. De har ett äktenskapsförord och all egendom är enskild egendom. Värdet av deras egendom är samma som i exemplet ovanför.

August: 800 000 kronor
Berta: 0 kronor
Totalt: 800 000 kronor

Berta ärver 800 000 kronor med fri förfoganderätt. August efterarvingar har rätt till den andel av hela summan som Berta ärver med fri förfoganderätt. 800 000 / 800 000 = 1 = 100 %.

Augusts efterarvingar rätt till hela Bertas kvarlåtenskap.