testamente

Barns rätt till lag­lott

Sophie Suvanto

När man läser om testamente kommer det ofta fram att det inte är möjligt att testamentera bort all egendom eftersom bröstarvingar har rätt till sin laglott och att laglotten är hälften av arvslotten.

Men vem är egentligen bröstarvinge, och vad är laglott och vad är arvslott?

Vad är arvslott?

För att veta vad laglotten är måste man veta vad arvslotten är.

Arvslott är det som var arvinge ärver om det inte finns testamente. Om den avlidne har barn ska de dela lika på arvet, det var barn får är arvslotten.

Exempel. Roger har han två barn och 100 000 kronor. När Roger avlider ska hans barn dela lika på Rogers egendom, var barn får 50 000 kronor. Det är deras arvslott.

Vad är laglott?

Laglott är hälften av arvslotten och arvslotten är allt det en person skulle ha ärvt om den avlidne inte hade skrivit ett testamente. Endast bröstarvingar har rätt till laglott.

Bröstarvingar (barn och barnbarn) har alltid rätt till laglotten och laglotten kan inte testamenteras bort. Det är därmed omöjligt att gör ett barn arvlös eftersom de alltid har rätt till laglott.

Exempel. Peter har han två barn och 100 000 kronor. När Peter avlider får Peters barn 50 000 kronor var. Laglotten är hälften av arvslotten alltså 25 000 kronor. Om Peter hade skrivit ett testamente hade hans barn haft rätt till 25 000 kronor var. Arvslotten är 50 000 kronor och laglotten är 25 000 kronor.

I ett testamente kan du dock bestämma vem som ska ärva andra hälften av din egendom. Dessutom kan du bestämma att viss specifik egendom ska ärvas av någon som inte är bröstarvinge. På så sätt kan du väldigt långt påverka vem som ärver vad och hur mycket även om du inte kan göra barn arvlösa.

Vem har rätt till laglott?

Bröstarvingar har rätt till laglott.

Bröstarvingar är den avlidnes biologiska och adopterade barn, men bröstarvingar kan även vara barnbarn och barnbarnsbarn. Barnbarn ärver om dennes förälder avlidit före mor- eller farföräldrar. Särkullbarn (bonusbarn) och fosterbarn är inte bröstarvingar eftersom de inte ärver enligt lag.

Bröstarvingar är därmed arvingar i rakt nedstigande led från den avlidne.

Bröstarvingar ärver alltid lika mycket, så länge den avlidne inte skrivit annat i ett testamente.

Om ett barn avlidit före sin förälder ärver det avlidna barnets barn sin förälders andel.

Exempel 1. När Greta dör har hon 400 000 kronor och två barn, Great har inte ett testamente. Gretas barn ärver 200 000 kronor var. Hade Greta upprättat ett testamente hade hennes barn fortfarande haft rätt till sin laglott vilket är hälften av vad det nu får.

Exempel 2. Anna har två barn Liam och Noa, Annas tredje barn Jessica dog redan för några år sedan. Jessica har dock två levande barn, även Noa har två barn. När Anna avlider har hon 300 000 kronor. Om Jessica hade levt hade Jessica, Liam och Noa ärvt 100 000 kronor var. Jessicas två barn delar nu istället lika på det som Jessica hade ärvt. Jessicas två barn får därmed 50 000 kronor var. Noas två barn ärver inte.

Hur mycket är ett barns laglott?

Laglotten är hälften av arvslotten, och arvslotten är det bröstarvingen hade ärvt om ett testamente inte hade funnits.

Laglotten är baserad på värdet av egendomen vid tidpunkten då den avlidne gick bort. Det är värdet av egendomen som delas mellan bröstarvingarna, inte varje enskild sak den avlidne ägt.

Här är tre exempel på vad som är barnens laglott:

Exempel 1. När Stina avlider har hon 100 000 kronor, en sambo och två barn. Om Stina inte har skrivit ett testamente ärver barnen hälften var av hennes egendom, alltså 50 000 kronor var.

Exempel 2. Om Stina hade skrivit ett testamente och angett att hennes sambo ska ärva allt har Stinas barn ändå rätt till sin laglott om de så kräver. Eftersom laglotten är hälften av arvslotten (det de hade ärvt utan testamentet) har Stinas barn rätt till 25 000 kronor var.

Exempel 3. Stefanos har 5 barn från ett tidigare äktenskap och har ett (bonusbarn) som hans nuvarande fru har från sitt tidigare äktenskap. Stefanos vill att endast hans särkullbarn ska ärva honom. Hans barn har dock alltid rätt till laglotten vilket är 50 procent av hela arvet, var barn har därmed rätt till 10 % av hela Stefanos egendom när han gått bort. Stefano kan testamentera resten av egendomen till bonusbarnet.

Laglotten kan inte testamenteras bort

Laglotten kan aldrig testamenteras bort. Bröstarvingar har rätt till sin laglott även om de inte kände eller haft kontakt med sin förälder.

Om bröstarvingarna inte kräver sin rätt till laglott inom 6 månader kommer arvet att fördelas i enlighet med testamentet.

Även om ett barn har rätt till sin laglott har en förälder och mor- och farförälder rätt att testamentera bort hälften av sin egendom till vilken person eller organisation som helst.

Bröstarvingar kan ärva vid olika tidpunkter

Ärvdabalken, lagen som reglerar hur arv fördelas, anger att en make alltid ärver före gemensamma barn men att särkullbarn har rätt att få sitt arv direkt.

Detta innebär att barn den avlidne har med sin nuvarande make alltid måste vänta på att få sitt arv tills att den efterlevande maken gått bort.

Särkullbarn (barn från tidigare äktenskap) behöver dock inte vänta på att få sitt arv och har rätt att få sitt arv direkt när deras förälder dör. Det betyder att särkullbarn får sitt arv direkt medan gemensamma barn får sitt arv när den efterlevande förälder dör.

Kan en förälder ge bort all egendom före sin död för att göra bröstarvingar arvslösa?

Nej, en förälder kan inte ge bort all sin egendom i gåva för att på så sätt göra ett barn arvlösa och hindra att arvingen får laglotten. Barnen kan kräva att få sin laglott av gåvotagaren, så att gåvotagaren ger tillbaka en del eller hela gåvan.

Detta blir endast aktuellt om

  • den avlidne gett mer än hälften av sin egendom i gåva blir detta aktuellt eftersom bröstarvingar endast har rätt till hälften av egendomen och
  • gåvan kan jämställas med testamente

Detta kallas "förstärkt laglottsskydd". Notera dock att exempelvis ge bort företagsegendom i affärssyfte är okej och inte anses vara kringgående av laglott.

Skriv ett testamente

Även om bröstarvingar alltid ärver kan det vara bra att skriva ett testamente, t.ex. kan du ange att varje arvinge ska ärva viss särskild egendom.

I ett testamente kan du också bestämma att egendomen ska vara enskild egendom. Det betyder att vid en skilsmässa delas värdet av egendomen inte på hälften mellan makarna. På så sätt kan du säkerställa att egendomen bevaras inom din släkt och att din arvinges ex-make inte får egendomen.

Du kan även testamentera bort 50 % till en organisation eller till en person som annars inte hade ärvt dig. Du kan även se till att din sambo, fosterbarn eller syskonbarn ärver dig.