testamente

Tryg­ga den ef­ter­le­van­de ma­kens ställ­ning

Sophie Suvanto

Trygga den efterlevande makens ställning

Många makar vill trygga den efterlevande makens ställning. Jag kommer här att gå igenom hur makar kan utnyttja bl.a. äktenskapsförord och testamente för att trygga den efterlevande makens situation efter den första makens bortgång.

Observera att följande saker gäller för gifta makar och personer i registrerat partnerskap.

1. Upprätta ett inbördes testamente

Makar med gemensamma barn ärver varandra. Den efterlevande maken erhåller arvet före barnen och barnen får rätt till arvet när båda föräldrarna avlidit. Maken ärver med fri förfoganderätt vilket innebär att maken inte får skänka bort en stor del av egendomen eller testamentera bort egendomen. Vid den efterlevande makens död går arvet vidare till den först avlidnes barn.

Särkullbarn (barn från tidigare förhållanden) har alltid rätt att få sin del av arvet genast när den egna föräldern avlidit. Om makarna endast har särkullbarn ärver den efterlevande maken ingenting eftersom arvet går direkt till särkullbarnen. I ett testamente är det möjligt att bestämma att efterlevande maken ärver.

Det är vanligt att makar med särkullbarn skriver ett inbördes testamente där den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt. När den efterlevande maken går bort går den första avlidnes egendom till dennes efterarvingar.

2. Genom testamente kan den efterlevande maken ärva med full äganderätt

Som redan nämndes tidigare ärver den efterlevande maken automatiskt den avlidne med fri förfoganderätt om den avlidne inte har ett testamente och/eller särkullbarn. I ett testamente kan makar med särkullbarn testamentera hälften till den efterlevande maken så att denne har rätt till arv.

I testamentet kan en make även ange att den andra maken ärver med full äganderätt istället för med fri förfoganderätt. Det innebär att maken äger egendomen och får skänka bort och testamentera bort all egendom. När den efterlevande maken dör ärver dennes arvingar och den först avlidne makens arvingar blir utan arv. Bröstarvingar har dock alltid rätt till arv.

3. Om ni har särkullbarn, ange i testamentet att särkullbarnen ska vänta med att ta ut sitt arv tills båda makarna gått bort

Eftersom särkullbarn har rätt till sin laglott (hälften av hela kvarlåtenskapen) direkt när den egna föräldern avlidit är det möjligt att i testamentet ta med ett förordnande som stadgar att om särkullbarnet tar ut sin laglott direkt har denne inte rätt till efterarv. Det innebär att det särkullbarnet som tar ut sin laglott endast får hälften av arvet den annars hade fått.

Exempel fördelning av egendom utan testamente

Niklas och Johanna är gifta och båda har två barn från tidigare äktenskap men har inte gemensamma barn. När Niklas dör är hans kvarlåtenskap värd 100 000 kronor. Hans två barn, Arvid och Svea, ärver direkt och båda barnen får 50 000 kronor var.

Exempel fördelning av egendom med testamente

Niklas och Johanna är gifta och båda har två barn från tidigare äktenskap men har inte gemensamma barn. Niklas och Johanna har skrivit ett inbördes testamente där den efterlevande maken ärver den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Dessutom har de skrivit att särkullbarnen ska vänta med att ta ut sitt arv tills efter att den efterlevande maken gått bort, och om de inte väntar ärver de endast laglotten. Arvid väntar med att ta ut sitt arv tills Johanna har gått bort, medan Svea vill ha sitt arv direkt.

Laglotten är halva kvarlåtenskapen som en bröstarvinge annars har rätt till. Eftersom Niklas kvarlåtenskap är värd 100 000 kronor, har Arvid och Svea rätt till hälften vilket är 50 000 kronor. Det delas sedan lika mellan dem vilket är 25 000 kronor (50 000 / 2). Svea som vill ha sin laglott direkt får 25 000 kronor.

När Johanna dör är Arvid efterarvinge och får det som återstår av arvet från sin pappa. Notera att Arvid inte nödvändigtvis ärver 75 000 kronor, utan ärver den andel av Johannas kvarlåtenskap som härstammar från Niklas. Vad det faktiska beloppet blir beror på om Johnnas egendom har ökat eller minskat sedan Niklas dog.

4. Skriv ett äktenskapsförord

När ett äktenskap ingås blir makarnas egendom giftorättsgods. Det betyder att vid äktenskapets upplösning (genom skilsmässa eller dödsfall) delas egendomen lika mellan makarna vid en bodelning, oberoende vem som köpt egendomen.

I ett äktenskapsförord kan makarna ange vilken egendom som inte är giftorättsgods, alltså vilken egendom som är enskild egendom och inte ska beaktas vid en bodelning. En efterlevande som har gemensamma barn med den avlidna eller om makarna inte har barn, ärver all egendom. Även enskild egendom.

Ett äktenskapsförord påverkar inte arvsordningen. Men ett äktenskapsförord kan påverkar värdet av den egendom som ingår i kvarlåtenskapen och vilken egendom som arvingarna har rätt till. Detta eftersom arvingar endast har rätt att ärva det den avlidne maken ägde och i ett äktenskapsförord kan makar bestämma exakt vad som ska utgöra den avlidne makens egendom.

Om makarna inte har ett äktenskapsförord hälftendelas värdet av all egendom och arvingarna har rätt till hälften. Om makarna har skrivit ett äktenskapsförord har arvingar rätt till den avlidne makens enskilda egendom och hälften av båda makarnas sammanlagda giftorättsgods. Giftorättsgods är all makarnas egendom som inte är enskild egendom.

Genom att upprätta ett testamente och ett äktenskapsförord kan makar bestämma hur egendomen fördelas vid skilsmässa och vid dödsfall.

5. Teckna en livförsäkring och ange den andra maken som förmånstagare

Eftersom särkullbarn har rätt att få sin del av arvet direkt vid sin förälders bortgång kan det leda till situationer där den efterlevande maken måste sälja huset för att ha möjlighet att betala ut arvet.

Genom att teckna en livförsäkring och ange maken som förmånstagare får den efterlevande maken försäkringsbeloppet direkt. Beloppet beaktas inte vid beräkningen av arvslotterna och särkullbarnen har inte rätt till den del av beloppet. Försäkringspengarna kan maken använda för att lösa ut barnens arv.