testamente

Vem är­ver din egen­dom?

Sophie Suvanto

Arvsklasser

Vem som ärver dig beror på vem som lever när du går bort.

Det finns tre olika arvsklasser. Arvet kan inte delas mellan klasserna. Om det finns en arvinge som hör till den första gruppen och flera i den andra gruppen faller hela arvet till den arvinge som finns i den första gruppen.

Grupperna är

  1. Bröstarvingar: barn och barnbarn
  2. Föräldrar och deras barn
  3. Mor- och farföräldrar och deras barn

Även en efterlevande maken kan ärva den först avlidna maken, men ärver inte alltid. Därför behandlas situationer där make ärver efter de tre olika klasserna behandlats.

1. Bröstarvingar: barn och barnbarn

Den avlidnes barn ärver alltid. Om det finns flera barn delar det lika på arvet. Om ett barn avlidit före sin förälder ärver dennes barn andelen istället. Om ett avlidet barn inte har egna barn delar de barn som lever jämt på arvet.

Exempel. Per har tre barn Gösta, Harry och Siri. När Per avlider har Siri avlidit. Siri har två barn som lever Nadja och Jessica. Pers egendom är värd 300 000 kronor. Gösta, Harry och Siri har rätt till 1/3 var, vilket är 100 000 kronor. Eftersom Siri redan avlidit delar hennes barn lika på Siris andel. Nadja och Jessica får 50 000 kronor var.

Bröstarvingar har alltid rätt till arv och kan aldrig göras arvslösa. Om du har barn har de alltid rätt till sin laglott vilket är halva din egendom. Du kan dock testamentera bort den andra halvan.

2. Föräldrar och deras barn

Om du inte har barn eller barnbarn som lever ärver dina föräldrar dig. Dina föräldrar ärver hälften var.

Om en av dina föräldrar avlidit före dig ärver den avlidne förälderns barn dennes del av arvet. Om båda föräldrarna avlidit ärver dina föräldrars barn (dina syskon). Om du endast har ett syskon som lever ärver syskonet hela din egendom. Även halvsyskon ärver.

Om ett syskon till den avlidne också avlidit ärver dennes barn, alltså dina syskonbarn.

Om det endast finns en förälder som lever och den andra föräldern inte har andra barn förutom dig ärver den levande föräldern allt.

Exempel 1. När Max går bort han han en sambo, men inga barn. Max mamma lever inte längre men Max pappa och Max mammas tre barn lever. Max sambo ärver inte. Max pappa får halva arvet. Max mammas tre barn delar lika på den andra halvan.

Exempel 2. Mia har inte barn och inte en make. När hon avlider har hon 600 000 kronor. Hennes båda föräldrar har gått bort. Hon har två syskon som lever och ett avlidet syskon som har två barn. Mias syskon får 1/3 var av arvet, alltså 200 000 kronor var. Det avlidne syskonets två barnbarn får 1/6 var, alltså 100 000 kronor.

3. Mor- och farföräldrar och deras barn

Om den avlidna inte har levande barn, make, föräldrar eller syskon ärver dennes mor-och farföräldrar. Arvet delas lika på modern och faderns sida. Om alla fyra mor- och farföräldrar lever ärver de alla 1/4. Om en av dem dött men denne har barn ärver dennes barn dennes andel. Om det finns flera barn delar de lika på arvet.

Exempel. När Freja avlider lever inte hennes barn och hon har inga barnbarn. Även Frejas föräldrar och hennes föräldrars övriga barn har avlidit. Endast Frejas hennes mormor, farmor och farfar. Hennes morfar har dock två barn som lever. Mormor, farmor och farfar får 1/4 var av arvet och Frejas morfars två levande barn delar lika Frejas morfar andel av arvet. De får 1/8 var.

När ärver den efterlevande maken?

Den efterlevande maken ärver före gemensamma barn. Om makarna har gemensamma barn ärver den efterlevande maken de gemensamma barnens arv. När båda makarna gått bort ärver barnen.

Om den avlidne både har barn från ett tidigare förhållande (särkullbarn) och barn tillsammans med sin make, har särkullbarnen rätt till sitt arv direkt och den efterlevande maken ärver de gemensamma barnens andel. Om makarna endast har särkullbarn ärver den efterlevande maken inte om makarna inte gör ett testamente.

Exempel. Markus är gift med Linn och de har två gemensamma barn och Markus har två barn från ett tidigare förhållande. När Markus avlider är hans egendom värd 800 000 kronor. Barnen ska dela lika på arvet och Markus fyra barn har rätt till 1/4 var. Särkullbarnen ärver direkt sin andel, alltså 200 000 kronor var. Linn ärver de gemensamma barnens andel. Linn ärver 400 000 kronor. När även Linn gått bort ärver de gemensamma barnen både Markus och Linn.

Om makarna inte har barn ärver den efterlevande maken. När den efterlevande maken går bort går arvet till den först avlidnes föräldrar och syskon och syskonbarn. Om de inte lever ärver den efterlevande makens arvingar bådas egendom. Om den först avlidna makens föräldrar och föräldrarnas barn och barnbarn avlidit ärver den efterlevande makens arvingar all egendom.

Den efterlevande ärver med fri förfoganderätt och har rätt att använda och sälja egendomen men får inte testamentera bort egendomen. Om makar utan barn vill att den efterlevande ska få använda egendomen hur som helst måste de skriva ett testamente och ange att den efterlevande ska ärva med full äganderätt.

En efterlevande make ärver också egendom som gjort till enskild egendom i ett äktenskapsförord.

En efterlevande sambo ärver aldrig.

Om det inte finns en arvtagare?

Om det inte finns en arvtagare enligt lag ärver den allmänna arvsfonden.

Vem ärver inte?

Sambor ärver inte. Inte heller om de varit tillsammans många år eller om de har gemensamma barn. Om sambor inte har ett testamente ärver barn, föräldrar och syskon eller mor-och farföräldrar.

Den efterlevande maken ärver inte om makarna inte har gemensamma barn. Om makarna endast har barn från tidigare förhållanden (sk. särkullbarn) ärver särkullbarnen direkt och efterlevande maken ärver ingenting. Den efterlevande makens situation kan även tryggas med andra juridiska dokument.

Bonusbarn, styvbarn och fosterbarn ärver inte. Endast dina egna barn ärver dig. Om du vill att din makes eller sambos barn ska ärva dig måste du skriva ett testamente.

Exempel. Nadine och Karim är sambos och har bott tillsammans 20 år och Nadine har alltid varit Karims barns bonusförälder. När Nadine dör har hon inte ett testamente. Eftersom Nadine inte har egna barn och hennes föräldrar inte lever ärver hennes bror henne. Karim och Karims barn ärver ingenting.

Kusiner ärver inte. Även om moster, faster, morbror och farbror kan ärva den avlidne kan deras barn inte ärva. Om det endast finns en levande kusin ärver den allmänna arvsfonden istället.

Varför testamente?

I ett testamente kan du bestämma vem som ärver dig och vad de ärver. Du har en möjlighet att själv påverka vem som ärver. T.ex. om du vill att en av de ovannämnda personerna ska ärva dig måste du skriva ett testamente, annars ärver någon ur den legala arvsordningen eller så ärver den allmänna arvsfonden.

I ett testamente är det även möjligt att ange att egendomen är arvtagarens enskilda egendom. Då delar arvtagaren och dennes make inte på egendomen vid en skilsmässa. Du kan alltså säkerställa att egendomen bevaras inom familjen, även om makarna själv inte skrivit ett äktenskapsförord.

I ett testamente kan du även vem som ska ärva vilken specifik egendom och om någon ska få egendomen när den första arvtagaren går bort.