Ett arvsskiftesavtal är ett dokument som reglerar hur tillgångarna i ett dödsbo ska fördelas mellan arvingarna efter att en person har avlidit. Det är ett avgörande steg i arvskiftet – alltså processen där dödsboets tillgångar övergår till de rättmätiga arvingarna – och fungerar som ett kvitto på att arvet har fördelats enligt överenskommelse.
Ett korrekt upprättat arvsskiftesavtal skapar trygghet för alla inblandade och minimerar risken för framtida konflikter. Med hjälp av Bind kan du snabbt och enkelt skapa ett arvsskiftesavtal som speglar just er situation.
När en person avlider bildas ett dödsbo som tillfälligt förvaltar den avlidnes tillgångar. Dödsboet upplöses först när arvet har skiftats – alltså när det finns en överenskommelse om hur tillgångarna ska fördelas mellan arvingarna. Denna överenskommelse dokumenteras i ett arvsskiftesavtal.
Arvsskiftet sker i regel efter att bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket. Bouppteckningen fungerar som underlag och visar dödsboets tillgångar, skulder och vilka som är dödsbodelägare.
Ett arvsskiftesavtal behövs av flera skäl:
Ett arvsskiftesavtal består av följande delar:
Måste man alltid skriva ett arvsskiftesavtal?
Ja, om det finns fler än en dödsbodelägare och arvet ska skiftas krävs ett arvsskiftesavtal. Undantaget är om det bara finns en arvinge, då räcker det ofta med bouppteckningen.
Behöver arvsskiftesavtalet registreras hos Skatteverket?
Nej, arvsskiftesavtalet behöver inte registreras, men det ska förvaras noggrant. Det kan dock behövas som underlag vid kontakter med banker eller vid lagfartsansökan för fastigheter.
Vad händer om arvingarna inte är överens?
Om arvingarna inte kommer överens om hur arvet ska fördelas kan en skiftesman utses av tingsrätten för att genomföra tvångsskifte.
Kan ett arvsskiftesavtal göras digitalt?
Ja, med moderna tjänster som Bind kan avtalet skapas digitalt.
Hur snabbt efter dödsfallet ska arvsskiftet ske?
Det finns ingen exakt tidsgräns, men det bör ske inom rimlig tid efter att bouppteckningen registrerats.