Varför bouppteckning hos Aatos?
Om det känns knepigt
Du behöver inte veta vad du ska göra, vem som ärver eller vad lagen säger. Vi hjälper dig från början till slut.
Alla nödvändiga dokument
Med Aatos skapar du bouppteckningen och vi ser till att du har alla nödvändiga dokument.
Godkänd av Skatteverket
Aatos Bouppteckning vägleder dig att göra bouppteckningen korrekt från början.
Hjälp utan extra kostnad
Aatos jurister hjälper gratis via chat och e-post.
När det passar bäst
Inga möten med jurister. Du sköter bouppteckningen när och var det passar bäst.
Utvecklad av erfarna jurister
Så går en bouppteckning till
Allt om bouppteckning
Bouppteckning
Bouppteckning
En bouppteckning är en skriftlig sammanställning på den avlidnes arvingar, tillgångar och skulder. En bouppteckning måste alltid göras när någon dör. Det är de som ingår i dödsboet som ansvarar för att den blir gjord.
När du gör en bouppteckning hos Aatos får du vägledning från början till slut och du behöver inte veta hur en bouppteckning går till.
Bouppteckning innebär att sammanställa den avlidnes tillgångar och skulder samt ta reda på vem som ärver. Arvingar ska bjudas in till ett förrättningsmöte för genomgång. Bouppteckningen ska undertecknas av bouppgivare och två förrättningsmän samt skickas till Skatteverket.
Möte för bouppteckningsförrättning ska hållas inom tre månader från dödsfallet. Den färdiga bouppteckningen ska skickas till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet.
Dödsbodelägare kan själva göra bouppteckningen helt på egen hand eller med stöd av en juridisk onlinetjänst som Aatos. Det går också att ta hjälp av begravningsbyrån eller anlita en jurist.
Om du gör bouppteckning med Aatos behöver du inte fylla i Skatteverkets blankett för bouppteckning. Dokumentet som du får av Aatos är godkänd av Skatteverket och ersätter alltså Skatteverkets egen blankett.
Ja, det är möjligt att göra bouppteckningen på nätet. Med Aatos verktyg listar du enkelt tillgångar och skulder, skapar bouppteckningen och tar reda på vem som ärver. Du kan bjuda in fler att hjälpa till med bouppteckningen.
Du får också tydliga instruktioner över vem som ska skriva under, vad som ska bifogas och vart bouppteckningen ska skickas.
Det varierar beroende på hur komplicerat dödsbo det är fråga om, men en bouppteckning kostar vanligtvis mellan 5 000 – 10 000 kronor hos en jurist. Aatos har ett fast pris på 1 990 kronor där frågor till jurist ingår.
Dödsboet betalar för bouppteckningen, inte dödsbodelägarna.
Kartlägg vem som ärver
Kartlägg vem som ärver
I bouppteckningen ska det framgå vem som är dödsbodelägare och vem som är efterarvinge.
Med Aatos hjälp kan du enkelt reda ut vem som både är dödsbodelägare och efterarvinge.
Dödsbodelägare är de som ärver direkt när någon har gått bort.
Dödsbodelägare kan vara:
- Make eller registrerad partner
- Sambo om samboegendom ska bodelas
- Barn, och om det inte finns barn är det föräldrar, syskon eller far- och morföräldrar
- Universell testamentstagare
- Efterarvingar efter en tidigare avliden make
- Allmänna arvsfonden
Efterarvinge är arvinge som får vänta på sitt arv till att en arvtagare före i led har gått bort. Du kan vara efterarvinge genom släktskap eller på grund av testamente.
Ja, enligt lagen måste det i bouppteckningen framgå vem som är dödsbodelägare och vem som är efterarvinge.
Allmänna arvsfonden ärver om den avlidne inte har arvingar enligt lag och inte heller skrivit ett testamente.
Håll förrättningsmöte
Håll förrättningsmöte
Vid förrättningsmötet träffas dödsbodelägare och andra personer med anknytning till dödsboet för att kontrollera att den avlidnes tillgångar och skulder har skrivits ner korrekt.
Inbjudan till mötet kan du enkelt skapa online med Aatos. Du får också instruktioner för hur du skickar inbjudan och håller mötet.
Förrättningsmöte kallas också för att hålla bouppteckningsförrättning. Det är ett möte där de som ärver får insyn och kontrollerar att bouppteckning är korrekt.
En förrättningsman kontrollerar att det som står i bouppteckningen ser rätt ut. En förrättningsman ansvar inte för att uppgifterna är korrekta i sig, utan intygar bara att de verkar riktiga utifrån vad som är rimligt.
Dödsbodelägare eller efterarvinge kan inte vara förrättningsmän, men de flesta andra personer kan vara det. Vanligtvis fungerar sambo, make, vän, kollega eller granne som förrättningsman.
Bouppgivare är den som håller i förrättningsmötet och presenterar bouppteckningen. Bouppgivaren skriver under bouppteckningen och intygar att uppgifterna är riktiga och att ingen information avsiktligt utelämnats.
Bouppgivare bör vara den person som bäst känner till den avlidnes ekonomi och situation. Det kan vara en dödsbodelägare eller annan anhörig med god inblick. Du kan också anlita en utomstående person.
Till förrättningen ska kallas:
- Efterlevande make, registrerad partner eller sambo
- Dödsbodelägare
- Efterarvinge
- Förmyndare till minderåriga dödsbodelägare
- God man till dödsbodelägare
- Allmänna arvsfonden om det inte finns arvingar, eller om det endast finns arvingar på grund av testamente.
Till mötet ska också en bouppgivare och förrättningsmännen kallas. Alla personer på ovan lista måste kallas till mötet, men endast en av förrättningsmännen och bouppgivaren måste närvara.
Inbjudan till förrättningsmöte ska skickas senast två veckor före mötet. Den ska gärna skickas med rekommenderat brev men e-post går också bra om bekräftelse på att kallelse tagits emot finns.
Posta bouppteckningen till Skatteverket
Posta bouppteckningen till Skatteverket
Bouppteckningen ska skickas till Skatteverket inom en månad från förrättningsmötet.
Bouppteckningen ska skickas till Skatteverket för godkännande. Till Skatteverket ska följande dokument skickas med:
- Bouppteckningen i original
- Bestyrkt kopia av bouppteckningen
Andra dokument som kan vara aktuella:
- Kallelsebevis (bestyrkt kopia)
- Fullmakt (bestyrkt kopia)
- Testamente (bestyrkt kopia)
- Äktenskapsförord (kopia)
- Sambos begäran av bodelning (bestyrkt kopia)
- Försäkring med förmånsförordnande (kopia)
- Bouppteckning efter tidigare avliden make (kopia)
- Gåvobrev (bestyrkt kopia)
- Intyg på att en arvinge inte vill ha arv eller endast vill ha en del av arvet (bestyrkt kopia)
En bestyrkt kopia är det samma som en vidimerad kopia. Det betyder att någon annan än du bekräftar att en kopia stämmer överens med originalet genom att skriva under den med sitt namn.
Beroende på var den avlidna bodde ska bouppteckningen postas till Härnösand, Kalmar eller Visby. En tid efter dödsfallet skickar Skatteverket ett informationsbrev med mer information.
Om bouppteckningen kommer in för sent kan ni bli tvungna att betala en förseningsavgift. Om en bouppteckning inte alls kommer in utser Skatteverket en bouppteckningsförrättare. Dödsboet betalar för bouppteckningsförrättaren.
När Skatteverket registrerat bouppteckningen kan ni fördela arvet. Ni skriver vem som får vad i en arvsskifteshandling.
