Jäv gäller framförallt för myndigheter och för beslut som fattas av anställda vid myndigheter och kommun, t.ex. domstol, socialtjänst eller Skatteverket.
Jäv kan däremot också bli aktuellt för privatpersoner i juridiska situationer t.ex. när man ska bevittna ett testamente eller fatta beslut med stöd av en framtidsfullmakt.
I denna artikel går vi igenom vad jäv betyder och vad jäv kan leda till för konsekvenser.
Saklighet och opartiskhet
- Saklighet. Kravet på saklighet innebär att en person som fattar ett beslut måste fatta beslutet baserat på objektiva och relevanta fakta och följa gällande lagar och regler. Kravet ska säkerställa att personen fattar förutsägbara och rättssäkra beslut.
- Opartiskhet. Kravet på opartiskhet innebär att beslutsfattaren ska fatta beslut utan att låta personliga intressen eller relationer påverka beslutet. Detta krav säkerställer att alla beslut fattas rättvist och utan favorisering eller diskriminering.
Dessa två krav är avgörande för att säkerställa att myndigheter och privatpersoner kan fullgöra sina uppdrag på ett demokratiskt, effektivt och rättssäkert sätt. Jäv handlar framförallt om opartiskhet.
Om en person är jävig innebär det att det föreligger en situation där beslutsfattaren har en intressekonflikt som kan påverka deras opartiskhet. Detta kan bero på personliga, ekonomiska eller professionella relationer som gör att deras objektivitet ifrågasätts. Jäv är alltså en situation där en beslutsfattare har en intressekonflikt som påverkar deras opartiskhet.
Reglerna om jäv innebär att personen inte får delta i beslutet om de har något speciellt förhållande till det ärendet eller till någon av de personer som påverkas av beslutet.
I Aatos tjänst kan du skapa ett testamente för bara 699 kr. Våra jurister svarar kostnadsfritt på dina frågor via chatt och e-post.
Typsituationer
Det finns vissa fall då jäv alltid anses föreligga. En beslutsfattare är jävig om han eller hon
- Direkt eller indirekt påverkas av beslutet (sakägarjäv, partsjäv och intressejäv).
- Är ombud eller på annat sätt kan fatta beslut för någon som påverkas av beslutet (ställföreträdarjäv och ombudsjäv).
- Har en släkting eller närstående som påverkas av beslutet, fungerar som ställföreträdare eller ombud (släktskapsjäv och närståendejäv).
- Har, på myndighet, varit delaktig i beslutet i en lägre instans (tvåinstansjäv).
- Deltar i eller närvarar vid handläggningen av ett ärende om tillsyn över en kommunal verksamhet som de är knuten till (tillsynsjäv).
Utöver dessa specifika situationer finns det också en övrig situation som kan innebära att det föreligger jäv och det är om det finns andra omständigheter som innebär att beslutsfattarens opartiskheten kan ifrågasättas (delikatessjäv).
Det är viktigt att förstå att reglerna om jäv kan skilja sig en del beroende på vilken typ av verksamhet det gäller; om det gäller domstol, myndighet, kommun eller privatperson.
Vi ska nu gå igenom de respektive situationerna då jäv kan föreligga.
Sakägarjäv, partsjäv och intressejäv
Sakägarjäv och partsjäv uppstår när en beslutsfattare är direkt involverad som sakägare eller part i ett ärende. Sakägare är den som berörs av ärendet och har ett rättsligt intresse av det. Det kan till exempel vara att handlägga sin egen ansökan om bygglov i en kommun eller besluta om bidrag till sig själv.
Intressejäv uppstår när en beslutsfattare har ett indirekt intresse av ärendets utgång. Detta kan vara när personen, även om hen inte är direkt part i ärendet, påverkas av ärendet på ett sätt som kan gynna eller missgynna dem eller deras närstående. Det kan till exempel vara om en beslutsfattare är involverad i ett ärende där utfallet kan påverka en verksamhet som beslutsfattaren äger aktier i.
Ställföreträdarjäv och ombudsjäv
Ställföreträdarjäv uppstår när en beslutsfattare har en bisyssla vid sidan av sitt uppdrag som beslutsfattare där man företräder en person som har intresse i ärendet. Det kan till exempel vara att beslutsfattaren även har ett uppdrag som en förmyndare åt en person som är inblandad i ett ärende.
Ombudsjäv inträffar när en beslutsfattare har agerat som ombud för en part i ett specifikt ärende. Ett exempel på ombudsjäv är när en advokat agerar som ombud för en klient i ett rättsligt ärende och sedan blir utsedd att handlägga samma ärende som beslutsfattare inom en myndighet eller domstol.
Släktskapsjäv och närståendejäv
Närstående- och släktskapsjäv inträffar när någon av beslutsfattarens nära anhöriga är part eller har ett intresse som påverkas av beslutet. Det kan också vara att beslutsfattaren är närstående till en ställföreträdare för en part i ärendet. Närstående och släktskap innefattar traditionella släktband, maka/make, sambo och bonusfamiljer.
Tvåinstansjäv
Tvåinstansjäv innebär att en beslutsfattare inte får hantera ett ärende om de redan har varit inblandade i beslutsprocessen för samma ärende tidigare. Det handlar oftast om att beslutsfattaren har bytt arbetsplats. Det kan till exempel vara att en domare i tingsrätten byter arbete till domare i hovrätten och då får samma mål som tidigare.
Tillsynsjäv
Tillsynsjäv uppstår när någon ska utöva tillsyn över en verksamhet, som de också arbetar inom eller är involverade i. Man ska alltså inte utöva tillsyn över sin egen verksamhet.
Generalklausulen
Generalklausulen, även kallad delikatessjäv, är som en extra regel som fångar upp situationer där det inte finns tydliga regler om jäv. Det handlar om att vara försiktig om det finns något annat som kan göra att man inte kan vara opartisk i ett ärende. Till exempel kan det vara om man är vän eller ovän med någon som är inblandad i ärendet. När det gäller generalklausulen måste man tänka på om ens deltagande i ärendet kan rubba förtroendet för ens opartiskhet. Även om beslutsfattaren själv inte tycker att jäv föreligger, ska även andra uppleva beslutsfattaren som opartisk.
Genom att svara på enkla frågor och fylla i uppgifterna som efterfrågas kan du snabbt och smidigt skapa din framtidsfullmakt i Aatos tjänst för bara 699 kr. Kom igång här!
Om jäv föreligger
Om man upptäcker att jäv föreligger, är det viktigt att agera för att undvika att beslutet påverkas av den jäviga situationen. Åtgärderna kan variera beroende på situationen, men vanligtvis innebär det att den jäviga personen inte får delta i beslutsprocessen eller handläggningen av ärendet.
Istället kan en annan person ta över uppgiften för att säkerställa opartiskhet och förtroende. Om ett beslut redan har fattats av en person som var jävig vid beslutet så kan det innebära att beslutet är ogiltigt.
Läs mer
