Vid samägande av egendom finns det en rad olika frågor som bör tas upp. Det är därför bra att upprätta ett samägandeavtal delägarna sinsemellan.
I denna artikel förklarar vi varför personer som äger något tillsammans, oavsett om man är familj, vänner eller sambos, bör skriva ett samäganderättsavtal, vad det bör innehålla och vad som kan hända om man inte har skrivit ett.
Familj och vänner kan köpa eller på annat sätt, till exempel genom arv, äga egendom tillsammans. Det brukar vanligtvis handla om sommarhus, segelbåt eller husbilar.
Innan samägandet inleds bör parterna skriva ett samäganderättsavtal för att reda ut vad som ska gälla för samägandet så att inga problem uppstår senare.
Huvudanledningen att upprätta ett samäganderättsavtal är för att minska risken för konflikt mellan delägarna. Det är viktigt att klargöra vilka förväntningar och villkor de olika delägarna har på samarbetet och sedan komma till ett skriftligt samförstånd. Det är därför bra att upprätta samäganderättsavtalet redan innan man blir delägare men man kan även skriva det senare.
💡 Finns inte något samäganderättsavtal gäller lagen om samäganderätt, eller som den vanligtvis kallas, samäganderättslagen.
Lagen om samäganderätt är en dispositiv lag, vilket innebär att man i ett avtal kan komma överens om att frångå reglerna i lagen. Om delägarna inte vill att lagen ska tillämpas alls kan detta säkerställas genom att uttrycka det i avtalet.
⚠️ Det är fritt fram att ha andra bestämmelser än det lagen föreskriver.
Enligt samäganderättslagen äger alla delägare lika stora andelar av egendomen. Ska delägarna äga olika andelar måste man ange det i ett samäganderättsavtal.
Enligt samäganderättslagen krävs full enighet mellan ägarna för att fatta beslut kring egendomen. Det gäller oberoende av hur stor andel varje delägare har.
Om en delägare vill sälja men en annan vägrar kan man dock ansöka hos tingsrätten om att egendomen ska tvångsförsäljas.
Ett undantag från regeln om att alla delägare måste vara eniga är om egendomen är i behov av akut räddningsåtgärd. Det kan t.ex. vara om ett hus eller båt är i brådskande behov av reparation. Då kan en ensam delägare själv besluta i ett sådant ärende. Kostnaderna ska sedan delas lika mellan ägarna i proportion till deras andelar.
Om delägarna inte kan komma överens kring hur fastigheten ska skötas kan en domstol utse en förvaltare som sköter driften av fastigheten. Då får alla delägarna dela på kostnaderna för driften och förvaltningen av egendomen.
Högsta domstolen har fastslagit lagen om samäganderättsavtal även gäller för bostadsrätter, om inte annat angetts. Det är därför viktigt att även vid bostadsrätter fastställa att lagen om samäganderättsavtal inte ska användas.
💡 Visste du! Det finns situationer när din sambo kan få rätt till halva bostadsrätten eller huset som du köpt
Innehållet i ett samäganderättsavtal bör inkludera alla frågor som kan tänkas uppkomma.
Innehållet beror delvis på hur många delägare ni är men bör generellt innehålla:
📝 När avtalets innehåll har bestämts ska avtalet skrivas på av alla delägare.
Både det ekonomiska och praktiska ansvaret bör regleras i avtalet. T.ex. om man äger olika andelar av egendomen kanske man ska betala löpande kostnader i förhållande till sin andel. Eller om någon ska betala mindre för att de istället ska vara ansvariga för reparationer och underhåll.
Om den samägda egendomen är en fastighet kan delägarna till exempel bestämma hur många veckor eller vilka helger de olika delägarna får använda egendomen.
För att ge utrymme för flexibilitet behövs detta inte bestämmas minutiöst men det är viktigt att klargöra vilka önskningar de olika delägarna har på att bruka egendomen.
Delägarna bör bestämma hur det ska gå till när egendomen ska säljas. Det är bra att delägarna diskuterar sinsemellan om när de skulle kunna tänka sig att sälja egendomen.
Om det är en delägare som vill sälja en andel kan de olika delägarna köpa ut dennes andel.
Om delägarna eventuellt säljer egendomen gemensamt och går i vinst är det bra att inkludera bestämmelser kring hur vinsterna ska fördelas.
På samma sätt om delägarna tjänar pengar på att hyra ut egendomen.
Nedan kommer en generell mall på hur ett samäganderättsavtal kan se ut. Avtalets innehåll kan skilja beroende på vilken egendom det handlar om och hur många delägare som finns.
Samäganderättsavtal
Delägare
Delägare 1:
Sven Svensson
Personnummer: 19670724 - XXXX
Adress: Riksvägen 2, 102 56 Stockholm
Telefonnummer: 0703 – 967045
Delägare 2:
Erika Eriksson
Personnummer: 19750912 – XXXX
Adress: Dalsvägen 9, 340 34 Falun
Telefonnummer: 0906 – 456789
Samägd egendom:
Beskrivning av egendomen: Den samägda egendomen är sommarhuset på Tranåsvägen 4 034 30 Orust.
Ägarförhållande:
Delägare 1 äger 50 % av ovan nämnda egendom.
Delägare 2 äger 50 % av ovan nämnda egendom.
Införskaffning av egendomen:
Ovan nämnda egendomen införskaffades genom köp för 3 miljoner SEK.
Om egendomen har införskaffats genom arv eller gåva skriv det istället.
Beslut kring egendomen:
Beslut kring egendomen kräver enighet bland delägarna. Detta inkluderar försäljning av egendomen.
Förvaltning av egendomen:
Delägarna har rätt att använda egendomen lika mycket. Under vilka dagar och veckor delägarna får använda egendomen bestäms genom diskussion av delägarna.
Uthyrning av egendomen:
Egendomen får uthyras, men bara om delägare är överens.
Vinstfördelning av egendomen:
All vinstfördelning av egendomen delas lika bland delägarna.
Det inkluderar eventuell vinst vid försäljning av egendomen, hyra eller liknande.
Egendomens kostnader:
Egendomens kostnader, till exempel underhåll och försäkringar, delas lika av delägarna.
Underskrifter av samtliga delägare:
Delägare I:
Underskrift: Sven Svensson. Namnförtydligande: Sven Svensson.
Datum: 2023-11-30.
Delägare 2:
Underskrift: Erika Eriksson. Namnförtydligande: Erika Eriksson.
Datum: 2023-11-30.
Mallen är endast ett exempel och utgår från att delägarna delar lika på det mesta. Om man vill att det ska se annorlunda ut ändrar man formuleringarna.
Det är bra att avtalet reglerar alla frågor som kan tänkas uppkomma och man kan behöva ta bort, lägga till eller specificera delar beroende på den aktuella situationen. Det är också viktigt att lämna utrymme för flexibilitet. Det kan t.ex. vara svårt att bestämma på förhand exakt vilka veckor som delägarna får bruka egendomen och vissa saker kan därför behöva lämnas någorlunda öppet.