För att ha rätt till bostadstillägg måste man uppfylla vissa krav. I denna artikel går vi igenom vad bostadstillägg är, vem som har rätt till bostadstillägg och hur vissa inkomster såsom en gåva kan påverka rätten att få detta.
Vem har rätt till bostadstillägg?
Det första kravet för att kunna ha rätt till bostadstillägg är att du ska vara bosatt i Sverige. Det andra kravet är att du antingen har aktivitetsersättning, sjukersättning eller pension. Dessutom måste du betala tillräckligt mycket för ditt boende i förhållande till din inkomst. För att få bostadstillägg måste man ha en så låg inkomst att den inte räcker till både bostadskostnaden och övriga levnadsomkostnader.
Aktivitetsersättning
Aktivitetsersättning kan ges vid nedsatt arbetsförmåga, som kan bero på olika anledningar. Aktivitetsersättning ges till personer mellan 19-29 år. Nedsatt arbetsförmåga kan vara på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att personen inte har möjlighet att arbeta heltid under minst ett år. Personen ska högst kunna arbeta 75% för att få aktivitetsersättning.
När personen ges aktivitetsersättning finns det också möjlighet till stöd och hjälp för att kunna återgå i arbete, om det är möjligt.
Sjukersättning
Sjukersättning kan betalas ut till personer som är både äldre och yngre än 30 år. För personer som är yngre än 30 år kan sjukersättning betalas ut om personen inte kan arbeta varken nu eller i framtiden. Det gäller både vanliga arbeten och anställningar med lönebidrag.
För personer som är äldre än 30 år kan sjukersättning ges om arbetsförmågan är högst 75%. Det kan också vara så att personen inte kan arbeta alls och inte heller kommer att kunna göra det i framtiden.
Rätt till bostadstillägg som pensionär
Som pensionär kan du ha rätt till bostadstillägg. Du måste först uppnå vissa grundkrav, till exempel bo i Sverige och ta ut hela din allmänna pension.
När rätten till bostadstillägg som pensionär beräknas tas hela din ekonomi med i beräkningen. Din boendekostnad, familjesituation och din totala ekonomi påverkar om du har rätt till bostadstillägg och i sådana fall hur mycket.
💡 Visste du, Vad är änkepension?
Vad räknas som inkomster?
Som inkomst räknas:
- inkomst av tjänst
- inkomst av kapital
- inkomst av näringsverksamhet
Även vissa andra inkomster räknas, t.ex. studiemedel, utländsk pension och etableringsersättning.
Har man ekonomiska tillgångar kan dessa påverka hur inkomsten beräknas. Om man ger bort en gåva och därmed minskar sina ekonomiska tillgångar kan man därför också få rätt till bostadstillägg om man inte hade det innan.
💡 Lär dig om grunderna i att räkna ut skatt på arbete
Gåva och arv kan påverka
Eftersom tillgångar, t.ex. pengar på banken eller annan egendom, kan påverka inkomstberäkningen kan ens rätt till bostadstillägg förändras om man t.ex. ärver tillgångar eller får en större gåva.
Oavsett om man ger pengar eller annan egendom bör man alltså ha i åtanke att detta kan påverka mottagarens rätt till bostadstillägg.
Den som får ett arv eller en gåva ska anmäla förändringen till den myndighet som betalar bostadstillägget. Det är Försäkringskassan för den som har aktivitetsersättning eller sjukersättning och Pensionsmyndigheten för pensionärer.
📝 Hos Aatos kan du skapa många olika typer av juridiska dokument. Så som gåvobrev, skuldebrev till framtidsfullmakt.
Hur mycket bostadstillägg får jag?
Hur mycket du får i bostadstillägg beror på boendekostnaden, inkomsterna, tillgångarna och familjesituationen. Reglerna och maxbeloppen skiljer sig beroende på om Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten betalar bostadstillägget.
Aktivitetsersättning eller sjukersättning
För den som har aktivitetsersättning eller sjukersättning är det maximala bostadstillägget 6 550 kr per månad för ensamstående och 3 275 kr per månad för gifta eller sambor (2026). Försäkringskassan har ett beräkningsverktyg som visar ungefär hur stort bostadstillägget kan bli.
Pensionärer
För pensionärer är det maximala bostadstillägget 7 290 kr per månad för ensamstående och 3 645 kr per månad för gifta eller sambor (2026). Pensionärer ansöker hos Pensionsmyndigheten, som också har ett beräkningsverktyg för bostadstillägg.
💡 Läs mer om Samäganderättsavtal
Vad är skillnaden på bostadstillägg och bostadsbidrag?
Bostadsbidrag betalas ut av Försäkringskassan. Bostadstillägg betalas däremot av Försäkringskassan till personer med aktivitetsersättning eller sjukersättning och av Pensionsmyndigheten till pensionärer. Bostadsbidrag riktar sig bland annat till unga under 29 år och barnfamiljer i behov av ekonomiskt stöd.
För unga under 29 år kan bostadsbidrag betalas ut om personen har låg inkomst. Personen kan antingen arbeta eller studera, båda inkomstkällorna kan ändå ge rätt till bostadsbidrag. Hur mycket bidrag som kan betalas ut beror på inkomster och kostnader för boendet. Om den unge har högst 86 720 kr per år i inkomst och betalar minst 1 800 kr för boendet (2026 års siffror) kan personen ha rätt till bostadsbidrag.
För barnfamiljer kan bostadsbidrag betalas ut till familjer med barn, där låga inkomster tillsammans med höga boendekostnader kan ge rätt till bostadsbidrag. På Försäkringskassans hemsida finns det möjlighet att fylla uppgifter om boendekostnad, inkomster och familjesituation för att få en ungefärlig uppskattning om man har rätt till bostadsbidrag.
💡 Beslut om bostadsbidrag gäller i högst 12 månader.
Skillnaden mellan bostadsbidrag och bostadstillägg är helt enkelt att det riktar sig åt olika typer av personer med olika inkomst. Bostadstillägg riktas till personer med aktivitetsersättning, sjukersättning eller pension och bostadsbidrag riktas till barnfamiljer och unga.
💻 Förutom att ha koll på vilket bostadsbidrag du har möjlighet att få är det alltid av vikt att ha ordning på viktiga juridiska dokument. Hos Aatos kan du få den hjälpen, enkelt och kostnadseffektivt.
