Begreppet "konkurs" innebär att domstol beslutar att en gäldenär, alltså någon som är skyldig pengar — antingen en fysisk person eller ett företag — inte kan betala sina skulder.
Konkursförfarandet finns till för att skydda både gäldenären och borgenärerna och ser till att fastställa en rättvis fördelning av eventuella tillgångar som finns kvar.
Vi kommer här gå igenom vad en konkurs innebär och hur förfarandet går till, från att konkursansökan ges in tills att konkursen avslutas.
Gäldenär och borgenär
En gäldenär är den person (fysisk person) eller det företag/förening/bolag (juridisk person) som står i skuld till någon annan och därmed är skyldig att betala en viss summa pengar. Det är gäldenärens ekonomiska oförmåga att betala sina skulder som ligger till grund för en konkursansökan.
På andra sidan står borgenären, vilket är den part som har en fordran på gäldenären. En borgenär kan vara en privatperson, ett företag eller en offentlig myndighet som har rätt att kräva betalning för en obetald skuld.
💡Ett dödsbo räknas som en juridisk person ,på samma sätt som ett företag, och om en person avlider som har mer skulder än tillgångar, kan dödsboet försättas i konkurs.
Ansöka om konkurs
Konkurs kan ansökas av gäldenären själv eller av en borgenär och inleds med en konkursansökan. Nedan följer en detaljerad genomgång av processen för att ansöka om konkurs samt de krav och dokument som krävs.
1. Vem kan ansöka om konkurs?
I Sverige kan en konkursansökan lämnas in av två huvudsakliga parter:
- Gäldenären (den skuldsatta): Gäldenären kan själv ansöka om konkurs om denne inser att skulderna är överväldigande och det inte finns möjlighet att betala dem i tid.
- Borgenärer (fordringsägare): En borgenär har också rätt att ansöka om konkurs om de kan visa att gäldenären inte kan fullgöra sina betalningsskyldigheter. För att en borgenär ska kunna ansöka om konkurs måste denne bevisa att fordran är förfallen till betalning och att gäldenären är insolvent, det vill säga permanent oförmögen att betala sina skulder.
2. Inlämning av ansökan
Ansökan om konkurs lämnas in till tingsrätten, som är den domstol som hanterar konkursärenden som första instans. Ansökan ska innehålla följande grundläggande information:
- Gäldenärens namn, personnummer och kontaktuppgifter (om gäldenären är ett företag: organisationsnummer och bolagsnamn).
- Krav på insolvens: Gäldenären måste tydligt beskrivas som insolvent, det vill säga att denne inte kan betala sina skulder vid förfallotidpunkten och att detta inte bara är ett tillfälligt problem.
- Skälen till konkursansökan: Den som ansöker måste ange de omständigheter som leder till ansökan, vilket vanligtvis innebär bevisning på gäldenärens skulder och oförmågan att betala.
Borgenärer som ansöker om konkurs behöver ofta bifoga dokumentation som visar att deras fordran är giltig och förfallen. Detta kan exempelvis vara en obetald faktura eller ett domstolsbeslut som bekräftar skulden. Gäldenären själv behöver vanligtvis endast ange sin insolvens och bifoga grundläggande dokumentation om verksamhetens finansiella situation.
3. Konkursförvaltare
När en konkursansökan har godkänts av tingsrätten utses en konkursförvaltare. Konkursförvaltaren är en oberoende person, vanligtvis en advokat, som har till uppgift att förvalta konkursboet och skydda både gäldenärens och borgenärernas intressen. I vissa fall kan den som ansöker om konkurs själv föreslå en särskild konkursförvaltare som de har förtroende för, men det är tingsrätten som slutligen beslutar om vem som ska utses.
4. Konkursförvaltarens roll och uppgifter
När konkursförvaltaren har utsetts inleder denne en omfattande utredning av gäldenärens tillgångar och skulder. Några av konkursförvaltarens huvudsakliga uppgifter inkluderar:
- Uppteckning av tillgångar och skulder: Konkursförvaltaren upprättar en bouppteckning, som är en formell sammanställning över gäldenärens samtliga tillgångar och skulder. Denna bouppteckning är grunden för hur tillgångarna i konkursboet ska fördelas.
- Edgångssammanträde: Gäldenären kallas till tingsrätten för att avlägga en ed om att de uppgifter som har lämnats om tillgångar och skulder är riktiga. Lämnandet av ed ska försäkra att de lämnade uppgifterna är riktiga.
- Utredning av verksamheten: Förvaltaren undersöker om gäldenärens verksamhet eller delar av den kan överlåtas till nya ägare för att verksamheten ska kunna fortsätta under annan ledning. Om så inte är möjligt säljs de delar av verksamheten som kan omvandlas till pengar, vanligtvis genom auktion eller direkt försäljning av tillgångar.
5. Lönegaranti och anspråk från anställda
Om gäldenären är ett företag med anställda, spelar konkursförvaltaren en viktig roll i att besluta om lönegaranti. Lönegarantin är ett system där staten går in och betalar de anställdas löner under en viss period. Konkursförvaltaren fastställer vilka löner som kan täckas av lönegarantin och ser till att anställda får sina rättigheter tillgodosedda.
6. Granskning av bokföring och obeståndsbedömning
En annan viktig uppgift för konkursförvaltaren är att granska gäldenärens bokföring och ekonomiska handlingar. Förvaltaren gör en bedömning av bland annat:
- Bokföringens skick: Är bokföringen korrekt och har alla nödvändiga transaktioner registrerats?
- Tidpunkten för obeståndet: När blev gäldenären insolvent och fanns det tidpunkter där åtgärder kunde ha vidtagits för att undvika konkurs?
- Återvinning till konkursboet: Om det finns olagliga värdeöverföringar, såsom att tillgångar har skänkts bort eller sålts till underpris strax innan konkursen, kan dessa transaktioner återvinnas (tas tillbaka) till konkursboet.
7. Avslutning och fördelning av medel
När konkursförvaltaren har avslutat sin utredning fördelas de pengar som finns kvar mellan borgenärerna. Detta sker enligt reglerna i förmånsrättslagen, som styr hur olika borgenärers anspråk ska prioriteras. De kostnader som uppstått i samband med konkursen, såsom konkursförvaltarens arvode, betalas först. Därefter fördelas eventuella återstående pengar mellan borgenärerna i en viss prioriteringsordning, där vissa fordringar har högre prioritet än andra (till exempel löner och skatter).
I ett konkursförfarande betalas fordringar vanligtvis enligt följande prioriteringsordning:
Massafordringar: Fordringar som uppstår under själva konkursen, såsom konkursförvaltarens arvode och kostnader för att driva konkursboet. De betalas först.
Fordringar med särskild förmånsrätt: Detta inkluderar fordringar som är kopplade till specifika tillgångar, till exempel lån med pant i fastigheter eller andra säkerheter. Dessa betalas från de tillgångar som är pantsatta.
Fordringar med allmän förmånsrätt: Dessa omfattar löner till anställda och skatter. De betalas efter särskilda förmånsrätter, men innan oprioriterade fordringar.
Oprioriterade fordringar: Detta är skulder utan säkerheter eller särskilda rättigheter, till exempel leverantörsskulder. Dessa betalas sist, och ofta får dessa borgenärer ingen eller väldigt lite utdelning i konkursen.
Om konkursen gäller en fysisk person så kvarstår skulder som inte kan bli betalade även efter att konkursen avslutats. En person som inte på en överskådlig framtid kan bli skuldfri kan ansöka hos Kronofogden om skuldsanering för att få hjälp att bli skuldfri.
Är det ett bolag som försatts i konkurs upphör vanligtvis bolaget att existera efter att konkursen avslutats.
💸 Läs mer om skulder här!
