Därför behövs sek­re­tess­av­tal

Sek­re­tess­av­tal är sär­skilt vik­ti­ga i af­färs­sam­man­hang, an­ställ­nings­re­la­tio­ner och si­tu­a­tio­ner som in­vol­ve­rar im­ma­te­ri­el­la rät­tig­he­ter. Syftet med av­ta­let är att skydda af­färs­hem­lig­he­ter, tek­nis­ka in­no­va­tio­ner, kund­lis­tor, och andra typer av käns­lig data från att miss­bru­kas eller an­vän­das på ett sätt som kan skada den part som äger in­for­ma­tio­nen. Ett van­ligt ex­em­pel är att ett fö­re­tag ingår ett sek­re­tess­av­tal med en an­ställd som en del av an­ställ­nings­av­ta­let, där det anges att den an­ställ­de inte får sprida in­for­ma­tion om en ny tek­nisk upp­fin­ning som fö­re­ta­get ar­be­tar med.

I Sve­ri­ge skyd­das fö­re­tags­hem­lig­he­ter genom lagen om fö­re­tags­hem­lig­he­ter. I ett sek­re­tess­av­tal kan man där­e­mot komma över­ens om yt­ter­li­ga­re vill­kor som gäller utöver vad som står i lagen. Sek­re­tess­av­tal är också vik­ti­ga i in­ter­na­tio­nel­la si­tu­a­tio­ner. Sek­re­tess­av­tal är därför en viktig del av skyd­det för af­färs­verk­sam­he­ter och in­no­va­tio­ner, och deras be­ty­del­se har ökat i takt med glo­ba­li­se­ring­en och di­gi­ta­li­se­ring­en.

Att förstå hur ett sek­re­tess­av­tal fun­ge­rar, vilka delar det bör in­ne­hål­la, samt de ju­ri­dis­ka kon­se­kven­ser­na av brott mot ett sådant avtal är mycket vik­tigt för både fö­re­tag och in­di­vi­der som vill skydda sina rät­tig­he­ter.

Kon­fi­den­ti­ell in­for­ma­tion

En av de mest cen­tra­la de­lar­na i ett sek­re­tess­av­tal är de­fi­ni­tio­nen av vad som utgör "kon­fi­den­ti­ell in­for­ma­tion" (det vill säga in­for­ma­tio­nen som man vill skydda). För att und­vi­ka tvis­ter och miss­för­stånd är det vik­tigt att av­ta­let tyd­ligt spe­ci­fi­ce­rar vilken typ av in­for­ma­tion som om­fat­tas av sek­re­tess. I ett ty­piskt sek­re­tess­av­tal kan kon­fi­den­ti­ell in­for­ma­tion de­fi­nie­ras som all in­for­ma­tion som är av kom­mer­si­ell, tek­nisk, fi­nan­si­ell eller annan käns­lig ka­rak­tär och som inte är all­mänt känt för tredje part. Detta kan t. ex. in­klu­de­ra af­färs­stra­te­gi­er, kund­lis­tor, pris­sätt­nings­mo­del­ler, pa­ten­tan­sök­ning­ar, forsk­nings- och ut­veck­lings­da­ta, samt annan intern fö­re­tags­in­for­ma­tion.

För att sä­ker­stäl­la att all re­le­vant in­for­ma­tion skyd­das kan av­ta­let in­ne­hål­la en bred de­fi­ni­tion likt ovan. Ibland be­grän­sas om­fatt­ning­en istäl­let till spe­ci­fi­ka do­ku­ment, munt­li­ga kom­mu­ni­ka­tio­ner eller data som märks eller iden­ti­fie­ras som "kon­fi­den­ti­ell." Det är också van­ligt att sek­re­tess­av­tal ute­slu­ter viss in­for­ma­tion från skydd, till ex­em­pel in­for­ma­tion som redan är all­mänt känd.

In­ne­håll i ett sek­re­tess­av­tal

Ett ty­piskt sek­re­tess­av­tal består av flera vik­ti­ga delar som syftar till att par­ter­na tyd­ligt för­står sina rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter. För­u­tom de­fi­ni­tio­nen av kon­fi­den­ti­ell in­for­ma­tion in­klu­de­rar av­ta­let ofta en be­skriv­ning av vad par­ter­na ska göra för att skydda och inte av­slö­ja denna in­for­ma­tion. I av­ta­let re­gle­rar man också hur länge sek­re­tes­sen ska bestå. Tiden kan vara tids­be­grän­sad eller pågå tills vidare. Av­ta­let kan också in­ne­hål­la delar om even­tu­el­la un­dan­tag från sek­re­tes­sen, vad som händer om någon bryter mot av­ta­let, och even­tu­el­la på­följ­der eller ska­de­stånds­an­svar för den part som bryter mot be­stäm­mel­ser­na.

Ex­em­pel:

Låt oss säga att ett lä­ke­me­dels­fö­re­tag, Me­di­cin AB, ar­be­tar på att ut­veck­la ett nytt vaccin mot en in­fek­tions­sjuk­dom. För att skydda denna vik­ti­ga och käns­li­ga in­for­ma­tion ingår fö­re­ta­get ett sek­re­tess­av­tal med en av sina fors­ka­re, Anna, som är en del av ut­veck­lings­tea­met. Sek­re­tess­av­ta­let fast­stäl­ler att Anna inte får sprida eller dela in­for­ma­tion om vac­ci­net till tredje part, vare sig munt­li­gen, skrift­li­gen eller di­gi­talt, utan fö­re­ta­gets ut­tryck­li­ga till­stånd.

Den kon­fi­den­ti­el­la in­for­ma­tio­nen som om­fat­tas av av­ta­let in­klu­de­rar:

1. Tek­nisk data om vac­ci­net, in­klu­si­ve forsk­nings­re­sul­tat och la­bo­ra­to­ri­e­a­na­ly­ser.
2. In­for­ma­tion om de aktiva sub­stan­ser­na
3. Kli­nis­ka pröv­nings­re­sul­tat och sä­ker­hets­da­ta.
4. Fö­re­ta­gets stra­te­gis­ka planer för lan­se­ring­en av vac­ci­net.
5. Sam­ar­be­ten och avtal med un­der­le­ve­ran­tö­rer eller ex­ter­na part­ners som rör pro­duk­tio­nen och dis­tri­bu­tio­nen av vac­ci­net.

I av­ta­let spe­ci­fi­ce­ras det att sek­re­tes­sen ska gälla tills ut­veck­lings­pro­jek­tet är slut­fört och vac­ci­net har lan­se­rats på mark­na­den, eller om fö­re­ta­get be­slu­tar att av­bry­ta pro­jek­tet. Anna för­bin­der sig också att vidta alla nöd­vän­di­ga för­sik­tig­hets­åt­gär­der för att för­hind­ra att obe­hö­ri­ga per­so­ner får till­gång till den kon­fi­den­ti­el­la in­for­ma­tio­nen, till ex­em­pel genom att låsa do­ku­ment och elektro­nis­ka filer.

Kon­se­kven­ser vid av­tals­brott

Ett brott mot ett sek­re­tess­av­tal kan få all­var­li­ga ju­ri­dis­ka kon­se­kven­ser för den part som bryter mot av­ta­let. I Sve­ri­ge kan den ska­de­li­dan­de parten (den som drab­bas av att den andra parten bryter mot av­ta­let) kräva ska­de­stånd för eko­no­mis­ka för­lus­ter som upp­kom­mit till följd av att kon­fi­den­ti­ell in­for­ma­tion har av­slö­jats eller miss­bru­kats.

Om ett fö­re­tag till ex­em­pel för­lo­rar af­färs­möj­lig­he­ter eller lider eko­no­misk skada på grund av att en an­ställd eller af­färspart­ner brutit mot ett sek­re­tess­av­tal, kan den ska­da­de parten stämma för att få er­sätt­ning för sina för­lus­ter. För­u­tom ska­de­stånd kan sek­re­tess­av­tal även in­ne­hål­la regler om vite, där en fast summa be­stäms på för­hand som ska be­ta­las vid av­tals­brott.

Om fö­re­ta­get håller på att t. ex. arbeta med ett större pro­jekt som in­ne­fat­tar en viktig tek­nisk in­no­va­tion kan de eko­no­mis­ka följ­der­na av att in­for­ma­tio­nen sprids vara mycket om­fat­tan­de. Det är därför vik­tigt att aldrig sprida in­for­ma­tion om man har ingått ett sek­re­tess­av­tal.

I ex­emp­let ovan med fö­re­ta­get Me­di­cin AB, fast­stäl­ler sek­re­tess­av­ta­let  att ingen kon­fi­den­ti­ell in­for­ma­tion får spri­das till ut­om­stå­en­de utan fö­re­ta­gets skrift­li­ga till­stånd. Av­ta­let gäller tills vac­ci­n­ut­veck­lings­pro­jek­tet är fär­digt och vac­ci­net har lan­se­rats på mark­na­den.

Tänk dig att Anna, trots av­ta­let, läcker in­for­ma­tion om vac­ci­net till en jour­na­list, som pub­li­ce­rar de­tal­jer om fö­re­ta­gets forsk­nings­ge­nom­brott i en tid­nings­ar­ti­kel. Ar­ti­keln av­slö­jar kri­tis­ka de­tal­jer om de aktiva in­gre­di­en­ser­na i vac­ci­net , re­sul­tat från de på­gåen­de kli­nis­ka pröv­ning­ar­na samt po­ten­ti­el­la mark­nads­stra­te­gi­er för lan­se­ring. Detta skadar Me­di­cin AB på flera sätt:

1. Kon­kur­ren­ter får tidig insyn i forsk­nings­fram­steg och kan snabbt an­pas­sa sina egna pro­jekt för att kon­kur­re­ra med vac­ci­net.
2. Af­färs­hem­lig­he­ter kring pris­sätt­ning och lan­se­rings­pla­ner of­fent­lig­görs, vilket un­der­mi­ne­rar fö­re­ta­gets stra­te­gis­ka fördel.
3. Me­di­cin AB:s rykte på­ver­kas ne­ga­tivt, då det upp­levs som att fö­re­ta­get inte kan kon­trol­le­ra sin in­ter­na in­for­ma­tion, vilket kan skapa osä­ker­het hos sam­ar­bets­part­ners och in­ve­ste­ra­re.

Som följd av Annas hand­ling­ar be­stäm­mer sig Me­di­cin AB för att vidta ju­ri­dis­ka åt­gär­der. Enligt sek­re­tess­av­ta­let har fö­re­ta­get rätt att kräva ska­de­stånd för de eko­no­mis­ka för­lus­ter­na som av­tals­brot­tet or­sa­kat. I av­ta­let finns även en klau­sul om vite, vilket in­ne­bär att Anna ska betala en stor summa pengar, som står i av­ta­let, för av­tals­brot­tet.

💡 Visste du att: Sek­re­tess­av­tal och många andra avtal kan sig­ne­ras med elektro­nisk sig­na­tur. Elektro­nisk sig­na­tur är ett ju­ri­diskt gil­tigt sätt att sig­ne­ra do­ku­ment på samma sätt som en vanlig un­der­skrift. Hos Aatos kan du prova gratis att sig­ne­ra dina do­ku­ment.

Lär av Aatos kun­skaps­bank

Klicka in dig i Aatos da­ta­bank med ar­tik­lar som på ett enkelt sätt för­kla­rar ju­ri­dik inom bland annat fa­mil­je­rätt. Få det enkelt för­kla­rat om ämnen som hur du be­ta­lar skul­der, samä­gan­de­rätts­av­tal till bo­stads­tillägg.

Många van­li­ga frågor finner sina svar här. Dess­utom kan ar­tik­lar­na hjälpa dig att ställa precis rätt frågor till oss, när du skapar ett ju­ri­diskt do­ku­ment med oss.

Klicka på knap­pen nedan för att se vilka ju­ri­dis­ka do­ku­ment som finns hos Aatos.

Läs mer

• Säga upp sig