Tvis­te­mål

Om tvis­ten inte går att lösa på egen hand kan den som vill ha något vända sig till dom­stol för att få saken av­gjord. Be­stäm­mer dom­sto­len att man har rätt kan man sen begära hjälp av Kro­no­fog­den att ge­nom­fö­ra det om mot­par­ten vägrar.

Ar­ti­keln re­do­gör kort­fat­tat för de hu­vud­sak­li­ga de­lar­na i ett tvis­te­mål.

Vad ett tvis­te­mål in­ne­bär

Dom­sto­lar tar beslut i en rad olika ären­den och en sådan typ av ärende är tvis­te­mål.

Tvis­te­mål är tvis­ter och en part kan vara an­ting­en pri­vat­per­so­ner eller ju­ri­dis­ka per­so­ner, t.ex. fö­re­tag eller or­ga­ni­sa­tio­ner. Brott­mål är inte tvis­te­mål ef­ter­som det är ären­den mellan pri­vat­per­so­ner och staten.

Läs mer: Vem som kan hjälpa dig

Dom­sto­lar

Dom­sto­lar han­te­rar mål i en viss ord­ning,

1. Tings­rät­ter­na.
2. Hov­rät­ter­na.
3. Högsta dom­sto­len.

Det är tings­rät­ter­na som sköter tvis­te­mål i första steget. Om man inte är nöjd med ären­dets utfall kan man över­klaga till den högre dom­sto­len, hov­rät­ten.

Hov­rät­ter­na tar upp ären­den som över­kla­gas från tings­rät­ten och Högsta dom­sto­len tar upp ett fåtal ären­den som över­kla­gas från hov­rät­ter­na. För att Högsta dom­sto­len ska ta upp ett ärende måste de ju­ri­dis­ka frå­gor­na i ären­det vara oklara eller så måste ären­det ha skötts fel­ak­ti­gt i hov­rät­ten.

Tvist om pengar och köp

De van­li­gas­te tvis­ter­na hand­lar om pengar och köp. Ett van­li­gt sce­na­rio är att person A köper en bil av person B. Kort ef­teråt upp­täc­ker A att det finns ett fel på bilens motor.

A kon­tak­tar då B och säger att B är skyl­dig att betala A en summa pengar ef­ter­som bilen såldes med ett fel. B nekar till att felen fanns när bilen såldes och anser att denne inte måste betala. En sådan kon­flikt kan då hamna i dom­stol och bli ett tvis­te­mål.

Skul­debrev kan vara ett sätt att und­vi­ka tvis­ter gäl­lan­de pengar.

Lästips! Allt om skul­debrev och gratis mall för skul­debrev.

Hur det går till

Ett tvis­te­mål i tings­rätt börjar alltid med att den som begär något an­sö­ker om att tings­rät­ten ska ta upp målet. Det kallas för stäm­nings­an­sö­kan.

Den som stäm­mer någon kallas för kä­ran­den och den som är mot­par­ten kallas för sva­ran­den.

Stäm­nings­an­sö­kan

En stäm­nings­an­sö­kan ska in­ne­hål­la föl­jan­de in­for­ma­tion:

• Upp­gif­ter om den som vill att dom­sto­len ska be­slu­ta något (kä­ran­den).
• Upp­gif­ter om mot­par­ten (sva­ran­den).
• Vad man vill att dom­sto­len ska be­slu­ta, t.ex. att mot­par­ten ska betala.
• Grun­den för kravet, alltså an­led­ning­en till att dom­sto­len ska be­slu­ta som kä­ran­den vill.
• Be­vis­ning som styr­ker kravet, ex­em­pel­vis ett avtal där mot­par­ten har upp­gett att den ska betala.

På dom­sto­lar­nas hem­si­da finns det blan­ket­ter man kan an­vän­da sig av för att fylla i an­sö­kan. Om det saknas något i stäm­nings­an­sö­kan kommer dom­sto­len höra av sig och be om kom­plet­te­ring. Om man inte kom­plet­te­rar på det sätt dom­sto­len vill kan de avvisa stäm­ning­en, alltså av­slu­ta ären­det utan att göra något med an­sö­kan.

När man skic­kar in sin stäm­nings­an­sö­kan måste man betala en an­sök­nings­av­gift till tings­rät­ten. Hur mycket det kostar beror på vilket sorts tvis­te­mål det är, ett van­li­gt eller ett för­enk­lat tvis­te­mål. För för­enk­la­de tvis­te­mål, när det man begär är mindre än 28 650 kr, är av­gif­ten 900 kr. För van­li­ga tvis­te­mål, när det man begär är mer än 28 650 kr är av­gif­ten 2 800 kr. Om du inte be­ta­lar av­gif­ten kommer an­sö­kan av­vi­sas.

Del­giv­ning

När tings­rät­ten fått in en kom­plett stäm­nings­an­sö­kan och an­sök­nings­av­gift kommer dom­sto­len delge sva­ran­den stäm­nings­an­sö­kan. Det in­ne­bär att dom­sto­len kommer att in­for­me­ra sva­ran­den om att det finns en stäm­nings­an­sö­kan och om in­ne­hål­let i den. Dom­sto­len be­hö­ver även få be­kräf­tat att sva­ran­den har fått stäm­nings­an­sö­kan. Det är van­li­gt att sva­ran­den får skriva under ett mot­tag­nings­be­vis, som ska skic­kas till­ba­ka till tings­rät­ten.

Sva­ro­mål

När sva­ran­den har fått stäm­ning­en ska de skicka in ett sva­ro­mål. Det är ett svar där det ska stå om sva­ran­den går med på kä­ran­dens krav eller om sva­ran­den mot­sät­ter sig det.

Om sva­ran­den går med på kravet kan dom­sto­len direkt ut­fär­da en dom, ett beslut i ären­det. Om sva­ran­den be­stri­der, alltså inte går med på kravet, måste sva­ran­den uppge varför den mot­sät­ter sig, bak­grun­den till det och skicka in even­tu­ell be­vis­ning.

Sva­ran­den har en tids­frist på sig att svara. Om denne inte svarar i tid kan dom­sto­len ut­fär­da en tredsko­dom. Det in­ne­bär att sva­ran­den au­to­ma­tiskt för­lo­rar målet och kä­ran­den får rätt.

För­be­re­del­se

Efter att sva­ran­den lämnat in sitt sva­ro­mål ska ären­det för­be­re­das av dom­sto­len. Då ska dom­sto­len utreda vad tvis­ten hand­lar om och vad par­ter­na anser om alla upp­gif­ter. Det börjar med att par­ter­na skrift­li­gt får svara på varand­ras på­stå­en­den.

Efter det kallar dom­sto­len ofta till munt­lig för­be­re­del­se. Par­ter­na och do­ma­ren samlas då för att utreda kvar­stå­en­de frågor i målet. Do­ma­ren ska också föra dis­kus­sio­ner kring för­lik­ning. Det in­ne­bär att do­ma­ren för­sö­ker få par­ter­na att komma över­ens om hur tvis­ten ska lösas. Om par­ter­na för­li­kas av­slu­tas målet.

Under för­be­re­del­sen gör även tings­rät­ten en sam­man­ställ­ning av målet och sätter en tids­plan för ären­dets fort­sat­ta hand­lägg­ning.

Hu­vud­för­hand­ling

Efter för­be­re­del­sen ska hu­vud­för­hand­ling hållas. En hu­vud­för­hand­ling brukar också kallas för rät­te­gång. Vid en hu­vud­för­hand­ling går man igenom hela tvis­ten, par­ter­na pre­sen­te­rar sin be­vis­ning och får för­hö­ra sina och mot­par­tens vitt­nen.

Efter en hu­vud­för­hand­ling kan dom­sto­len munt­li­gen be­rät­ta sitt beslut eller så säger de att domen med­de­las vid ett senare till­fäl­le.

Dom

Det är bra att veta att mål kan av­gö­ras innan hu­vud­för­hand­ling. Då avgörs det skrift­li­gen av dom­sto­len. Det brukar ske om dom­sto­len anser att det inte behövs en hu­vud­för­hand­ling och ingen av par­ter­na begär det. Då får par­ter­na möj­lig­het att skrift­li­gen slut­fö­ra sin talan innan dom­sto­len dömer.

När domen har med­de­la­ts så skic­kas den till par­ter­na eller deras ombud, som är jurist eller ad­vo­kat, om man har det. Sedan har par­ter­na tre veckor på sig att över­klaga domen. Om domen över­kla­gas blir det nästa steg, Hov­rät­ten, som tittar på ären­det. An­ting­en säger Hov­rät­ten att de inte kommer att pröva ären­det eller så fort­sät­ter de pro­ces­sen.

Om domen inte över­kla­gas eller om Hov­rät­ten säger att de inte prövar ären­det vinner domen laga kraft. Det be­ty­der att domen gäller och inte kan ändras.

Om sva­ran­den vägrar följa domen

Om den som ansökt om stäm­ning fått rätt i domen och mot­par­ten ändå vägrar göra som det be­slu­ta­ts kan den som fått rätt vända sig till Kro­no­fog­den för att få hjälp. Om domen vunnit laga kraft kan Kro­no­fog­den med tvång ge­nom­fö­ra det som är be­slu­tat i domen.

👉 Kon­tak­ta Aatos ju­ris­ter kost­nads­fri­tt via chatt eller e-post. När du skapar eller över­vä­ger att skapa ju­ri­dis­ka do­ku­ment med Aatos får du möj­lig­het att ställa frågor direkt till våra ju­ris­ter, helt utan extra avgift.

Du kan skapa allt från fram­tids­full­makt, tes­ta­men­te till sam­bo­av­tal. Detta så att du kan känna dig trygg med att allt är på rätt plats.