Det är inte alltid självklart vilka regler som gäller, både i landet där arvet finns och här i Sverige. I den här artikeln går vi igenom vad du som bor i Sverige behöver veta om att ta emot ett arv från utlandet, och hur du kan navigera de olika processerna så smidigt som möjligt.
Olika typer av arv
Det finns flera vanliga situationer där man kan ärva tillgångar från utlandet. Ett exempel är när en släkting äger en fastighet i ett annat land, och den blir en del av arvet. Andra scenarier kan handla om bankkonton, investeringar eller personliga ägodelar som finns utomlands.
När man ärver tillgångar från ett annat land, kan det vara nödvändigt att anlita juridisk hjälp i det land där tillgångarna finns. Många länder har specifika arvsregler, och dessa kan skilja sig från de svenska lagarna. Därför är det viktigt att ha god kunskap om båda ländernas lagar, särskilt eftersom man kan behöva hantera dokument som testamenten eller tillstånd för att överföra tillgångar. I vissa fall kan det vara obligatoriskt att ha en lokal jurist eller representant som hjälper till att ta arvet genom rättsliga processer i det aktuella landet.
Förutom att förstå de lagar som finns i landet där arvet finns, måste man även vara medveten om hur svensk lag påverkar ett internationellt arv. Sverige har till exempel ingen arvsskatt, men det betyder inte att alla utländska tillgångar kan tas emot utan att följa vissa regler.
Vilka regler gäller?
Arvsrätt inom EU regleras huvudsakligen i EU-förordningen nr. 650/2012, som började gälla år 2015. Denna förordning fastställer att en persons hemvist är avgörande för vilket lands arvsregler som ska tillämpas när någon går bort. Det innebär att om en person bor i Sverige vid sin bortgång, kommer svensk arvsrätt att gälla, oavsett var tillgångarna finns inom EU. Svensk arvsrätt styrs i huvudsak av ärvdabalken (ÄB).
Om arvet däremot gäller tillgångar i ett land utanför EU gäller i regel det landets egna arvsregler. Det innebär att om en person i Sverige ärver tillgångar i Kina, kommer också Kinas arvsregler att gälla.
Det är därför viktigt att ha klart för sig var den avlidne var bosatt och vilka tillgångar som finns i olika länder, eftersom det kan påverka hur arvet fördelas och vilka lagar som ska följas. I de fall där flera länder är inblandade kan det ibland bli nödvändigt att få juridisk hjälp för att förstå vilken lagstiftning som gäller och för vilka tillgångar.
Med Aatos kan du skapa en bouppteckning snabbt och enkelt online för 1990 kr. Genom att svara på frågor och fylla i uppgifter som efterfrågas skapas bouppteckningen automatiskt och våra jurister finns tillgängliga via chatt och e-post om du har några frågor. Prova tjänsten gratis innan du bestämmer dig!
Skattemässiga regler vid arv
När du ärver tillgångar från utlandet, oavsett om det gäller fastigheter, pengar eller andra tillgångar, är det viktigt att förstå de skattemässiga konsekvenserna.
I Sverige finns ingen arvsskatt, vilket betyder att du inte behöver betala skatt för själva arvet. Däremot kan det uppstå andra typer av skatteskulder beroende på vilken typ av tillgångar du ärver och var dessa är belägna.
Om du till exempel ärver en fastighet utomlands, kan du vara skyldig att betala fastighetsskatt eller andra lokala skatter i det land där fastigheten finns. Det kan också uppstå kapitalvinstskatt om fastigheten säljs och du gör en vinst.
För att undvika skattemässiga problem är det viktigt att deklarera tillgångar som du ärvt utomlands på rätt sätt. Om du ärver pengar eller värdepapper (t. ex. fonder eller aktier) som genererar ränta eller avkastning måste detta deklareras som kapitalinkomst i Sverige. Att vara tydlig med varifrån tillgångarna kommer och hur de beskattas i det land där de befinner sig kan även hjälpa till att undvika dubbelbeskattning. Det beror på att Sverige har skatteavtal med många länder för att undvika att samma tillgång beskattas både utomlands och i Sverige.
Om det inte finns dubbelbeskattningsavtal
Om Sverige inte har ett dubbelbeskattningsavtal med det land där arvet finns, kan situationen bli mer komplicerad eftersom det finns en risk för att samma tillgång beskattas i både det landet och i Sverige. I sådana fall kan vissa åtgärder vidtas för att undvika dubbelbeskattning.
För det första är det viktigt att få kunskap om de skatteregler som gäller i båda länderna. Det kan vara nödvändigt att anlita en juridisk rådgivare med erfarenhet av internationella skattefrågor för att hjälpa till att tolka dessa regler. I Sverige kan du ofta begära avdrag för den skatt som redan har betalats i det andra landet, även om det inte finns något formellt skatteavtal. Detta kan ske genom att använda sig av regler för avräkning av utländsk skatt i den svenska deklarationen, vilket innebär att du kan dra av den utländska skatten från den svenska skatten du är skyldig.
Det är också klokt att noggrant dokumentera alla skatter som betalats i utlandet och se till att du deklarerar alla inkomster och tillgångar korrekt i båda länderna.
Annat att tänka på
Utöver de skattemässiga frågorna kan det även uppstå praktiska utmaningar när du ärver tillgångar från ett annat land. Valutaväxling är en vanlig fråga om du ärver pengar i en annan valuta än svenska kronor, och växelkursförändringar kan påverka hur mycket du faktiskt får ut av arvet.
Vid fastighetsarv kan det vara svårt att hantera underhåll och skötsel av en fastighet på distans, särskilt om du inte planerar att bo där. I många fall kan det vara nödvändigt att anlita lokala fastighetsförvaltare eller mäklare för att hantera fastigheten åt dig, vilket i sig kan medföra ytterligare kostnader.
📖 Läs mer om arv och bouppteckning!
