Vem som är döds­bo­de­lä­ga­re och vad det in­ne­bär?

Makara kram på garden
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2022-07-25 ● 3 minuter
Att vara dödsbodelägare kommer med både rättigheter och ansvar när någon har gått bort. En av de viktigaste uppgifterna är att upprätta en bouppteckning. Men vem är egentligen delägare av dödsbo och vad förväntas av dig?

Döds­bo­de­lä­ga­re är de per­so­ner som ärver någon som har gått bort, an­ting­en genom släkt­skap eller tes­ta­men­te. De kan också kallas för döds­bo­de­lä­gar­krets. Döds­bo­de­lä­gar­na är ge­men­samt an­sva­ri­ga för att ta hand om och av­veck­la döds­bo­et.

Men vad be­ty­der dödsbo? Dödsbo är de pengar, hus eller lä­gen­het och andra ägo­de­lar samt lån och skul­der som den av­lid­ne ägde. Ett bo som har mer skul­der än till­gång­ar kallas för brist­bo

Döds­bo­de­lä­ga­re kan vara:

  • ef­ter­le­van­de make, maka eller re­gi­stre­rad part­ner
  • sambo om bo­del­ning ska ske
  • ar­vinge på grund av släkt­skap
  • uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re
  • ef­terar­ving­ar efter ti­di­ga­re av­li­den make
  • All­män­na arvs­fon­den

Alla som om­nämns i ett tes­ta­men­te är inte au­to­ma­tiskt döds­bo­de­lä­ga­re. Det är bara så kallad uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re som är de­lä­ga­re i dödsbo.

Uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re

En uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re är någon som skri­vits in i ett tes­ta­men­te och ärver allt, en viss del eller det som blir kvar av det den av­lid­ne ägde. Detta till skill­nad mot en le­ga­ta­rie som i ett tes­ta­men­te får en de­fi­ni­e­rad ägodel eller en spe­ci­fik summa pengar och inte är döds­boä­ga­re.

Vad är ef­terar­vinge?

Ef­terar­vinge kallas den som har rätt till arv efter döds­fall, men som måste eller själv väljer att vänta på arv till att en annan ar­vinge före i tur har gått bort. Arvet kallas för ef­terarv.

En ef­terar­vinge är ofta ett ge­men­samt barn som ärver sina för­äld­rar först när båda för­äld­rar­na har gått ur tiden. En ef­terar­vinge kan också vara ett sär­kull­barn, vilket be­ty­der ett barn som inte är ge­men­samt och från ett ti­di­ga­re för­hål­lan­de. Ett sär­kull­barn blir ef­terar­vinge om det väntar med att ta ut sin för­äl­ders arv till att för­äl­derns nya part­ner också har gått bort.

En ef­terar­vinge kan dess­utom vara någon som enligt tes­ta­men­te ska ärva efter att en första arv­ta­ga­re har av­li­dit utan att vara släkt. En ef­terar­vinge är bara döds­bo­de­lä­ga­re om per­so­nen står i tur att ärva, men inte om den be­hö­ver vänta till att en annan ar­vinge ärver först.

Döds­bo­de­lä­ga­re i dödsbo utan ar­ving­ar

I dödsbo utan ar­ving­ar blir All­män­na arvs­fon­den döds­bo­de­lä­ga­re. Det gäller när den som har gått bort inte har någon ef­ter­le­van­de make eller när­ma­re släk­ting­ar än ku­si­ner. Det för­ut­sät­ter också att det inte heller finns något tes­ta­men­te med någon annan arv­ta­ga­re. 

Vad in­ne­bär det att vara döds­bo­de­lä­ga­re?

Döds­bo­de­lä­gar­na är ge­men­samt an­sva­ri­ga för att sköta döds­bo­et. Döds­bo­et är allt det som den av­lid­ne ägde, till ex­em­pel till­gång­ar som pengar och aktier, boende, ägo­de­lar men också skul­der. Döds­bo­de­lä­ga­re har kon­takt med bank och för­säk­rings­bo­lag, be­ta­lar räk­ning­ar samt av­slu­tar au­to­gi­ron och stå­en­de över­fö­ring­ar.

Döds­bo­de­lä­gar­nas vik­ti­gas­te upp­gift att upp­rät­ta en boupp­teck­ning när någon har gått bort. En boupp­teck­ning är ett do­ku­ment som listar allt som per­so­nen har lämnat efter sig. Döds­bo­de­lä­gar­na ska sedan se till att döds­bo­ets till­gång­ar för­de­las till de som ska ärva.

För­del­ning­en kan an­ting­en ske enligt den så kal­la­de arvs­ord­ning­en, det vill säga enligt lagens regler för arv. För­del­ning­en kan också göras efter tes­ta­men­te om det finns skri­vet. Döds­bo­de­lä­gar­na be­stäm­mer ge­men­samt hur egen­do­men ska för­de­las i prak­ti­ken och skri­ver ner det i en arv­skif­tes­hand­ling. Att det som finns i döds­bo­et går vidare till nya ägare kallas för arv­skif­te eller att skifta dödsbo. Sista upp­gif­ten är att av­veck­la dödsbo

Döds­bo­de­lä­ga­re kan dock inte vara för­rätt­nings­man då det inte får vara någon som har andel i döds­bo­et och ska ärva. För­rätt­nings­man kallas de två obe­ro­en­de per­so­ner­na som ska intyga att boupp­teck­ning­en har gått rätt till.

Ta hjälp med boupp­teck­ning

Döds­bo­de­lä­ga­re kan själva vara döds­bo­för­val­ta­re och göra en boupp­teck­ning, eller kan ta hjälp av jurist.

För­de­len med att göra ar­be­tet på egen hand är att kunna göra det i lugn och ro hemma när det passar. Enklast är då att ta stöd av en di­gi­tal tjänst som Aatos. Det ger dig enkel väg­led­ning, ett smi­digt verk­tyg att upp­rät­ta do­ku­ment och hjälp av jurist om det upp­står frågor. 

Barn kan vara döds­bo­de­lä­ga­re

Ja, barn kan vara döds­bo­de­lä­ga­re men är det inte alltid.

Låt oss ge fyra olika ex­em­pel där Gunnar har gått bort. Gunnar var gift med Monika.  

  1. Gunnar och Monika hade ge­men­sam­ma barn. Monika är fort­fa­ran­de i livet. Deras barn blir inte döds­bo­de­lä­ga­re när Gunnar har gått bort och ärver inte nu. 
  2. Gunnar och Monika hade ge­men­sam­ma barn. Monika har gått bort sedan ti­di­ga­re. Deras barn blir nu döds­bo­de­lä­ga­re i Gun­nars dödsbo och ärver båda sina för­äld­rar. 
  3. Gunnar och Monika hade inga ge­men­sam­ma barn, men Gunnar hade barn från ti­di­ga­re för­hål­lan­de. Monika är fort­fa­ran­de i livet. Gun­nars barn har rätt att kräva sin del av arvet och blir då döds­bo­de­lä­ga­re. 
  4. Gunnar och Monika hade inga ge­men­sam­ma barn, men Gunnar hade barn från ti­di­ga­re för­hål­lan­de. Monika är fort­fa­ran­de i livet. Gun­nars barn har rätt att kräva sin del av arvet men de väntar med sitt arv till förmån för Monika. De blir då inte döds­bo­de­lä­ga­re i Gun­nars dödsbo. Där­e­mot blir de döds­bo­de­lä­ga­re i Mo­ni­kas dödsbo med rätt att ärva delar av Gun­nars andel.

Kan omyn­di­ga barn vara döds­bo­de­lä­ga­re?

Ja, ett omyn­digt barn kan vara döds­bo­de­lä­ga­re och re­pre­sen­te­ras då av sin för­myn­da­re. Ett barns för­myn­da­re är oftast båda eller en av för­äld­rar­na.  

Om även för­äl­dern eller bar­nets för­myn­da­re är döds­bo­de­lä­ga­re eller om för­myn­da­rens re­spek­ti­ve är döds­bo­de­lä­ga­re i samma dödsbo, får för­myn­da­ren inte re­pre­sen­te­ra barnet under bout­red­ning­en. Det beror på att det kan finnas mot­stri­di­ga in­tres­sen mellan barnet och för­myn­da­ren. Barnet ska då istäl­let re­pre­sen­te­ras av en god man.

Sambo kan vara döds­bo­de­lä­ga­re också

Om inte tes­ta­men­te finns där sambo är in­skri­ven, är en sambo döds­bo­de­lä­ga­re fram till bo­del­ning men inte där­ef­ter. Det beror på att en sambo vid döds­fall har rätt att begära att egen­dom som om­fat­tas av sam­bo­la­gen ska delas lika mellan sambon och döds­bo­et.

När bo­del­ning­en har gjorts mellan sambo och döds­bo­et, för­de­las resten av döds­bo­et enligt arvs­ord­ning. Ef­tersom sambor inte ärver varand­ra har en ef­ter­le­van­de sambo efter bo­del­ning inte längre något in­tres­se i döds­bo­et och är därför inte längre döds­bo­de­lä­ga­re.

Om sambo där­e­mot finns in­skri­ven i tes­ta­men­te att ärva en viss andel av egen­do­men är sambon döds­bo­de­lä­ga­re på samma vill­kor som andra ar­ving­ar.

Läs mer om tes­ta­men­te för sambor.

Att som sambo und­vi­ka kon­flik­ter vid döds­fall

Det kan ganska ofta uppstå kon­flik­ter när re­spek­ti­ve till den som gått bort är sambo istäl­let för gift. Trots att man levt till­sam­mans hela livet har en sambo inte en lika stark ställ­ning och in­fly­tan­de över dödsbo som vid äk­ten­skap. Det kan ibland också vara svårt att reda ut vad sambon har rätt till.

Vi re­kom­men­de­rar därför alltid att du åt­minsto­ne skri­ver sam­bo­av­tal och ännu hellre ett tes­ta­men­te. På så vis kan ni skydda varand­ras ställ­ning då någon av er går bort.

Så skri­ver man en full­makt för boupp­teck­ning

Om man som döds­bo­de­lä­ga­re inte kan vara med vid boupp­teck­nings­för­rätt­ning­en kan man låta någon annan vara på plats. Det kan du göra genom att skriva en full­makt till den som är med på boupp­teck­ning­en istäl­let för dig.

I full­mak­ten ska det tyd­ligt stå att din fö­re­trä­da­re har rätt att re­pre­sen­te­ra och bevaka dina in­tres­sen vid boupp­teck­nings­för­rätt­ning­en. Tänk på att det tyd­ligt i ru­bri­ken ska visa vad full­mak­ten gäller och finnas in­for­ma­tion om namn, per­son­num­mer, un­der­skrift och namn­för­tyd­li­gan­de från er båda. Du kan skriva full­mak­ten själv och den be­hö­ver inte be­vitt­nas.

Läs mer om olika full­mak­ter i sam­band med dödsbo.

Man kan också vara ensam döds­bo­de­lä­ga­re

Det kan också bara vara en döds­bo­de­lä­ga­re. Det blir den som är ensam arv­ta­ga­re när någon har gått bort. Att vara ensam döds­bo­de­lä­ga­re in­ne­bär en lite enkla­re pro­cess. 

Du be­hö­ver dock fort­fa­ran­de göra boupp­teck­ning som ensam ar­vinge och re­gi­stre­ra den hos Skat­te­ver­ket.

När är man inte längre en döds­bo­de­lä­ga­re?

När döds­bo­et är av­slu­tat är man inte lägre döds­bo­de­lä­ga­re. Döds­bo­et kan upp­lö­sas när arv­skif­te är klart och alla till­gång­ar i döds­bo­et har be­ta­lats ut, de­kla­ra­tion har läm­nats in till Skat­te­ver­ket en sista gång och even­tu­ell rest­skatt be­ta­lats eller skatt kommit till­ba­ka.

Ett dödsbo kan van­ligt­vis av­slu­tas un­ge­fär ett år efter att per­so­nen gick bort.