Check­lis­ta för döds­bo­de­lä­ga­re

Makara kram på garden
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2022-07-25 ● 3 minuter
Dela artikeln
Att vara döds­bo­de­lä­ga­re kommer med både rät­tig­he­ter och ansvar när någon har gått bort. En av de vik­ti­gas­te upp­gif­ter­na är att upp­rät­ta en boupp­teck­ning. Men vem är egent­li­gen de­lä­ga­re av dödsbo och vad för­vän­tas av dig?

Döds­bo­de­lä­ga­re är de per­so­ner som ärver någon som har gått bort, an­ting­en genom släkt­skap eller tes­ta­men­te. De kan också kallas för döds­bo­de­lä­gar­krets. Döds­bo­de­lä­gar­na är ge­men­samt an­sva­ri­ga för att ta hand om och av­veck­la döds­bo­et.

Dödsbo är de pengar, hus eller lä­gen­het och andra ägo­de­lar samt lån och skul­der som den av­lid­ne ägde. Ett bo som har mer skul­der än till­gång­ar kallas för brist­bo. I ett sådant fall kan döds­bo­an­mä­lan bli ak­tu­ellt istäl­let för boupp­teck­ning

Döds­bo­de­lä­ga­re kan vara:

  • ef­ter­le­van­de make, maka eller re­gi­stre­rad part­ner
  • sambo om bo­del­ning ska ske
  • ar­vinge på grund av släkt­skap
  • uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re
  • ef­terar­ving­ar efter ti­di­ga­re av­li­den make
  • All­män­na arvs­fon­den

Alla som om­näm­ns i ett tes­ta­men­te är inte au­to­ma­tiskt döds­bo­de­lä­ga­re. Det är bara så kallad uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re som är de­lä­ga­re i dödsbo.

💡 Nära an­hö­ri­ga tar ofta hand om döds­bo­et. Då be­hö­ver du ett döds­fall­sin­tyg för att visa att du har rätt att utföra upp­gif­ter för döds­bo­et.

Uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re

En uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re är någon som skri­vi­ts in i ett tes­ta­men­te och ärver allt, en viss del eller det som blir kvar av det den av­lid­ne ägde. Detta till skill­nad mot en le­ga­ta­rie som i ett tes­ta­men­te får en de­fi­ni­e­rad ägodel eller en spe­ci­fik summa pengar och inte är döds­boä­ga­re.

Ef­terar­vinge ofta ett ge­men­samt barn

Ef­terar­vinge kallas den som har rätt till arv efter döds­fall, men som måste eller själv väljer att vänta på arv till att en annan ar­vinge före i tur har gått bort. Arvet kallas för ef­terarv.

En ef­terar­vinge är ofta ett ge­men­samt barn som ärver sina för­äld­rar först när båda för­äld­rar­na har gått ur tiden. En ef­terar­vinge kan också vara ett sär­kull­barn, vilket be­ty­der ett barn som inte är ge­men­samt och från ett ti­di­ga­re för­hål­lan­de. Ett sär­kull­barn blir ef­terar­vinge om det väntar med att ta ut sin för­äl­ders arv till att för­äl­der­ns nya part­ner också har gått bort.

En ef­terar­vinge kan dess­utom vara någon som enligt tes­ta­men­te ska ärva efter att en första arv­ta­ga­re har av­li­dit utan att vara släkt. En ef­terar­vinge är bara döds­bo­de­lä­ga­re om per­so­nen står i tur att ärva, men inte om den be­hö­ver vänta till att en annan ar­vinge ärver först.

Bröstar­vinge: barn, barn­barn eller barn­barns­barn

Bröstar­vinge är barn, barn­barn eller barn­barns­barn. Det är de när­mas­te släk­ting­ar­na i rakt ned­sti­gan­de led. En bröstar­vinge kan aldrig bli utan arv, men andra parter och tes­ta­men­te kan på­ver­ka när och hur mycket bröstar­vinge ärver.

Döds­bo­de­lä­ga­re i dödsbo utan ar­ving­ar

I dödsbo utan ar­ving­ar blir All­män­na arvs­fon­den döds­bo­de­lä­ga­re. Det gäller när den som har gått bort inte har någon ef­ter­le­van­de make eller när­ma­re släk­ting­ar än ku­si­ner. Det för­ut­sät­ter också att det inte heller finns något tes­ta­men­te med någon annan arv­ta­ga­re.

Vad in­ne­bär det att vara döds­bo­de­lä­ga­re?

Döds­bo­de­lä­gar­na är ge­men­samt an­sva­ri­ga för att sköta döds­bo­et. Döds­bo­et är allt det som den av­lid­ne ägde, till ex­em­pel till­gång­ar som pengar och aktier, boende, ägo­de­lar men också skul­der. Döds­bo­de­lä­ga­re har kon­takt med bank och för­säk­rings­bo­lag, be­ta­lar räk­ning­ar samt av­slu­tar au­to­gi­ron och stå­en­de över­fö­ring­ar.

Döds­bo­de­lä­gar­nas vik­ti­gas­te upp­gift att upp­rät­ta en boupp­teck­ning när någon har gått bort. En boupp­teck­ning är ett do­ku­ment som listar allt som per­so­nen har lämnat efter sig. Döds­bo­de­lä­gar­na ska sedan se till att döds­bo­ets till­gång­ar för­de­las till de som ska ärva.

För­del­ning­en kan an­ting­en ske enligt den så kal­la­de arvs­ord­ning­en, det vill säga enligt lagens regler för arv. För­del­ning­en kan också göras efter tes­ta­men­te om det finns skri­vet. Döds­bo­de­lä­gar­na be­stäm­mer ge­men­samt hur egen­do­men ska för­de­las i prak­ti­ken och skri­ver ner det i en arv­skif­tes­hand­ling. Att det som finns i döds­bo­et går vidare till nya ägare kallas för arv­skifte eller att skifta dödsbo. Sista upp­gif­ten är att av­veck­la dödsbo.

Döds­bo­de­lä­ga­re kan dock inte vara för­rätt­nings­man då det inte får vara någon som har andel i döds­bo­et och ska ärva. Där­e­mot för en döds­bo­de­lä­ga­re vara bo­upp­gi­va­re.

Om en döds­bo­de­lä­ga­re också är nära an­hö­rig pla­ne­rar hen också be­grav­ning­en med be­grav­nings­by­rå.

Ta hjälp med boupp­teck­ning

Döds­bo­de­lä­ga­re kan själva vara döds­bo­för­val­ta­re och göra en boupp­teck­ning, eller kan ta hjälp av jurist.

För­de­len med att göra ar­be­tet på egen hand är att kunna göra det i lugn och ro hemma när det passar. Enklast är då att ta stöd av en di­gi­tal tjänst som Aatos. Det ger dig enkel väg­led­ning, ett smi­di­gt verk­tyg att upp­rät­ta do­ku­ment och hjälp av jurist om det upp­står frågor.

Barn kan vara döds­bo­de­lä­ga­re

Ja, barn kan vara döds­bo­de­lä­ga­re men är det inte alltid.

Låt oss ge fyra olika ex­em­pel där Gunnar har gått bort. Gunnar var gift med Monika.

  1. Gunnar och Monika hade ge­men­sam­ma barn. Monika är fort­fa­ran­de i livet. Deras barn blir inte döds­bo­de­lä­ga­re när Gunnar har gått bort och ärver inte nu. 
  2. Gunnar och Monika hade ge­men­sam­ma barn. Monika har gått bort sedan ti­di­ga­re. Deras barn blir nu döds­bo­de­lä­ga­re i Gun­nars dödsbo och ärver båda sina för­äld­rar. 
  3. Gunnar och Monika hade inga ge­men­sam­ma barn, men Gunnar hade barn från ti­di­ga­re för­hål­lan­de. Monika är fort­fa­ran­de i livet. Gun­nars barn har rätt att kräva sin del av arvet och blir då döds­bo­de­lä­ga­re. 
  4. Gunnar och Monika hade inga ge­men­sam­ma barn, men Gunnar hade barn från ti­di­ga­re för­hål­lan­de. Monika är fort­fa­ran­de i livet. Gun­nars barn har rätt att kräva sin del av arvet men de väntar med sitt arv till förmån för Monika. De blir då inte döds­bo­de­lä­ga­re i Gun­nars dödsbo. Där­e­mot blir de döds­bo­de­lä­ga­re i Mo­ni­kas dödsbo med rätt att ärva delar av Gun­nars andel.

Kan omyn­di­ga barn vara döds­bo­de­lä­ga­re?

Ja, ett omyn­di­gt barn kan vara döds­bo­de­lä­ga­re och re­pre­sen­te­ras då av sin för­myn­da­re. Ett barns för­myn­da­re är oftast båda eller en av för­äld­rar­na.

Om även för­äl­dern eller bar­nets för­myn­da­re är döds­bo­de­lä­ga­re eller om för­myn­da­rens re­spek­tive är döds­bo­de­lä­ga­re i samma dödsbo, får för­myn­da­ren inte re­pre­sen­te­ra barnet under bout­red­ning­en. Det beror på att det kan finnas mot­stri­di­ga in­tres­sen mellan barnet och för­myn­da­ren. Barnet ska då istäl­let re­pre­sen­te­ras av en god man.

Sambo kan vara döds­bo­de­lä­ga­re också

Om inte tes­ta­men­te finns där sambo är in­skri­ven, är en sambo döds­bo­de­lä­ga­re fram till bo­del­ning men inte där­ef­ter. Det beror på att en sambo vid döds­fall har rätt att begära att egen­dom som om­fat­tas av sam­bo­la­gen ska delas lika mellan sambon och döds­bo­et.

När bo­del­ning­en har gjorts mellan sambo och döds­bo­et, för­de­las resten av döds­bo­et enligt arvs­ord­ning. Ef­ter­som sambor inte ärver varand­ra har en ef­ter­le­van­de sambo efter bo­del­ning inte längre något in­tres­se i döds­bo­et och är därför inte längre döds­bo­de­lä­ga­re.

Om sambo där­e­mot finns in­skri­ven i tes­ta­men­te att ärva en viss andel av egen­do­men är sambon döds­bo­de­lä­ga­re på samma vill­kor som andra ar­ving­ar.

Läs mer om tes­ta­men­te för sambor.

Att som sambo und­vi­ka kon­flik­ter vid döds­fall

Det kan ganska ofta uppstå kon­flik­ter när re­spek­tive till den som gått bort är sambo istäl­let för gift. Trots att man levt till­sam­mans hela livet har en sambo inte en lika stark ställ­ning och in­fly­tan­de över dödsbo som vid äk­ten­skap. Det kan ibland också vara svårt att reda ut vad sambon har rätt till.

Vi re­kom­men­de­rar därför alltid att du åt­minsto­ne skri­ver sam­bo­av­tal och ännu hellre ett tes­ta­men­te. På så vis kan ni skydda varand­ras ställ­ning då någon av er går bort.

👉 Om kon­flikt upp­står i sam­band med arv­skif­tet kan ni anlita en skif­tes­man.

Så skri­ver man en full­makt för boupp­teck­ning

Om man som döds­bo­de­lä­ga­re inte kan vara med vid boupp­teck­nings­för­rätt­ning­en kan man låta någon annan vara på plats. Det kan du göra genom att skriva en full­makt till den som är med på boupp­teck­ning­en istäl­let för dig.

I full­mak­ten ska det tyd­li­gt stå att din fö­re­trä­da­re har rätt att re­pre­sen­te­ra och bevaka dina in­tres­sen vid boupp­teck­nings­för­rätt­ning­en. Tänk på att det tyd­li­gt i ru­bri­ken ska visa vad full­mak­ten gäller och finnas in­for­ma­tion om namn, per­son­num­mer, un­der­skrift och namn­för­tyd­li­gan­de från er båda. Du kan skriva full­mak­ten själv och den be­hö­ver inte be­vitt­nas.

Man kan också vara ensam döds­bo­de­lä­ga­re

Det kan också bara vara en döds­bo­de­lä­ga­re. Det blir den som är ensam ar­vinge när någon har gått bort. Att vara ensam döds­bo­de­lä­ga­re in­ne­bär en lite enkla­re pro­cess.

Du be­hö­ver dock fort­fa­ran­de göra boupp­teck­ning som ensam ar­vinge och re­gi­stre­ra boupp­teck­ning hos Skat­te­ver­ket.

När är man inte längre en döds­bo­de­lä­ga­re?

När döds­bo­et är av­slu­tat är man inte lägre döds­bo­de­lä­ga­re. Döds­bo­et kan upp­lö­sas när arv­skifte är klart och alla till­gång­ar och lösöre i döds­bo­et har be­ta­la­ts ut, de­kla­ra­tion har läm­na­ts in till Skat­te­ver­ket en sista gång och even­tu­ell rest­ska­tt be­ta­la­ts eller skatt kommit till­ba­ka.

Ett dödsbo kan van­ligt­vis av­slu­tas un­ge­fär ett år efter att per­so­nen gick bort.

Smidigare juridik, online och enkelt!