En bouppteckning är ett dokument där det står vem som är dödsbodelägare och vad den avlidne ägde och om det fanns skulder. När dokumentet är klart samlas alla för ett möte och går igenom informationen tillsammans.
Bouppgivare vid bouppteckning
Bouppgivare kallas den person som vid ett bouppteckningsmöte går igenom uppgifterna om dödsboet för dödsbodelägarna. Många gånger är bouppgivaren också själv dödsbodelägare.
Ofta är den avlidnes tillgångar enkla att överblicka och som anhörig kan du göra bouppteckningen själv. Är det mer omfattande kan det vara lite svårare. Oavsett omfattning är det viktigt att allt finns med för att bouppteckningen ska bli korrekt. Här har en bouppgivare en viktig roll.
Sköt bouppteckningen inom familjen. Prova gratis och betala först när du börjar bli klar.
Bouppgivarens roll
Bouppgivarens roll är att ge en riktig bild av det som finns i dödsboet. I slutändan använder man uppgifterna till att betala ut arvet. Det är därför viktigt att alla uppgifter är med.
För att kunna ge fullständiga uppgifter bör bouppgivaren gärna vara någon som kände den avlidne väl och hade god inblick i den avlidnes ekonomi. Bouppgivare är därför vanligtvis den avlidens make, maka eller sambo. Om personen inte hade någon partner är det oftast ett barn till den avlidne som är bouppgivare.
Läsvärt! Hur lång tid tar en bouppteckning och vad kostar det att göra bouppteckning?
Vem kan vara bouppgivare?
Som nämnts är det vanligaste att efterlevande make, sambo eller eventuella barn är bouppgivare. Det finns inga särskilda kunskapskrav på en uppgivare.
Det är också möjligt att utse en utomstående person som agerar bouppgivare, till exempel en jurist. Det brukar vara aktuellt om den avlidne inte har någon anhörig som kan ta på sig uppdraget.
Även begravningsbyrå kan hjälpa till med bouppteckningen.
Förrättningsman kan inte vara bouppgivare
En förrättningsman kan dock inte vara bouppgivare. Det är för att förrättningsmannens uppgift är att granska och bedöma att uppgifterna som bouppgivaren presenterar verkar vara rätt.
💡 För att sköta ett dödsbo och göra bouppteckning behöver du ofta en fullmakt från de andra dödsbodelägarna. Gör en gratis fullmakt för dödsbo.
Uppgifter för en bouppgivare
Även om bouppgivarens huvudsakliga uppgift är att presentera bouppteckningen vid själva mötet, är det också av naturliga skäl ofta den som också har gjort bouppteckningenshandlingen.
Bouppgivaren har många gånger själv sammanställa uppgifterna, men det måste inte vara det. Det skulle lika väl kunna vara någon av de andra dödsbodelägarna.
Vid mötet ska bouppgivaren gå igenom följande.
Tillgångar och skulder
Vid mötet för bouppteckningen ska en bouppgivare gå igenom vilka tillgångar respektive skulder den avlidne hade. Det kan till exempel vara hus, bolån, bil, pengar och lösöre av värde.
Annat som påverkar arv
Bouppgivaren ska också berätta om det till exempel finns testamente eller äktenskapsförord som kan komma att påverka arvet.
Släktförhållande
Bouppgivaren ska också gå igenom den avlidnes släktskapsförhållanden. Ofta är det självklart. Det händer också att det till exempel dyker upp barn eller släktingar som tidigare varit okända för de andra arvingarna.
Övriga uppgifter
Det är viktigt att bouppgivaren uppger allt hen vet att den avlidne hade. Det är också viktigt att ta upp sådant som kan vara en tillgång eller skuld, men som bouppgivaren är osäker på.
Det kan till exempel vara fonder på en utländsk bank, ägodelar som inte finns i bostaden eller en sommarstuga vars ägare bouppgivaren är osäker på. Dödsbodelägarna kan då tillsammans utreda det vidare.
Intyga att allt är med
En bouppgivare ska också intyga att alla uppgifterna är korrekta. Genom att underteckna bouppteckningen tillsammans med två förrättningsmän försäkrar bouppgivaren på heder och samvete att uppgifterna är sanna utifrån vad den känner till.
Tilläggsbouppteckning om bouppgivare missar något
Ibland händer det att det senare visar sig att det till exempel finns ett testamente eller pengar på bankkonto som tidigare var okänt för bouppgivaren. Om det är så att man upptäcker en tillgång eller en skuld efter att bouppteckningen är inskickad till Skatteverket ska man göra en tilläggsbouppteckning.
En tilläggsbouppteckning går till på samma sätt som en vanlig bouppteckning. Det innebär att ett nytt förrättningsmöte ska ske. Efter det skriver bouppgivare och förrättningsmän under tilläggsbouppteckningen och intygar att den är korrekt.
Den kompletterande bouppteckningen ska till Skatteverket senast inom en månad från det att tillgången eller skulden blev upptäckt.
Behöver inte alltid göra en tilläggsbouppteckning
Vissa felaktigheter behöver inte innebära att du måste upprätta en tilläggsbouppteckning. Om till exempel en tillgång har blivit värderad för lågt vid första bouppteckningen, är det ofta inte anledning nog.
Inte heller om en efterlevande make begär jämkning efter att bouppteckningen är skickad till Skatteverket är det skäl att göra en tilläggsbouppteckning.
💡 Läs mer: hur en skiftesman hjälpa till om arvingar inte kan komma överens
Att tänka på vid bouppteckning
Här är fem bra saker att tänka på när du är bouppgivare.
- Det är viktigt att bouppteckningen blir rätt från första början för att undvika problem i framtiden. Det innebär också att arvskifte kan ske både snabbare och smidigare.
- Inom tre månader från att personen har avlidit ska en bouppteckningsförrättning äga rum. Det är lagstadgat. Om du behöver mer tid kan du ansöka om det hos Skatteverket.
- Du ska skicka kallelse till bouppteckningsmötet cirka två veckor innan om alla dödsbodelägare bor i Sverige, och en månad innan om det finns någon som bor utomlands.
- Om dödsboet är mycket omfattande går det att hålla flera bouppteckningsmöten.
- Det ska vara två förrättningsmän vid bouppteckning, men det räcker att endast en är med vid mötet. Däremot måste båda skriva under.
Läs mer om att göra bouppteckning som ensam arvinge
👉 Bouppteckning med Aatos kostar 1990 kronor. Det är ungefär en femtedel av priset hos en begravningsbyrå.
