Arvs­ska­tt i Sve­ri­ge - en över­sikt

Rosa orkidé
aatos-author-icon.png
Aatos
2023-04-12 ● 3 minuter
Dela artikeln
Arvs­skat­ten i Sve­ri­ge är borta sedan 2005. Ändå är det många som undrar vad som egent­li­gen gäller. Och finns det några un­dan­tag?

Ett brett stöd från all­män­he­ten och po­li­ti­ker gjorde att arvs­skat­ten odra­ma­tiskt kunde tas bort. Sam­ti­di­gt av­skaf­fa­des gå­voskat­ten och några år senare också för­mö­gen­hets­skat­ten. Dom var vid tiden nog några av de minst om­tyck­ta skat­ter­na i Sve­ri­ge. I skri­van­de stund verkar det heller inte finnas något po­li­tiskt in­tres­se att in­tro­du­ce­ra skat­ter­na på nytt.

Ar­ti­keln ger en enkel över­sikt av arvs­skat­ten och lyfter ett till­fäl­le när skatt fort­fa­ran­de kan bli ak­tu­ellt.

Orätt­vist eller ett mer jäm­likt sam­häl­le?

Arv-, gåvo- och för­mö­gen­hets­skat­ten sågs länge som verk­tyg för att bygga ett mer rätt­vist sam­häl­le genom att jämna ut för­del­ning­en av pengar och andra till­gång­ar. Som högst var skat­ten upp mot 60% under 30- och 40-talet.

Med tiden kom många att istäl­let upp­fat­ta skat­ten som orätt­vis och ne­ga­tiv för jäm­lik­he­ten. Grän­sen för att betala skatt var re­la­tivt låg vilket in­ne­bar att många be­rör­des. Dom med lägre in­komst drab­ba­des hår­da­re än dom med högre och skat­ten kunde bli opro­por­tio­ner­lig.

Åsik­ter­na är fort­fa­ran­de många och ar­gu­men­ta­tio­nen för och emot fort­sät­ter. En del anser att ett an­norlun­da ut­for­mat system för arvs­ska­tt skulle kunna leda till större rätt­vi­sa och jäm­lik­het. Det är tyd­li­gt att arvs­skat­ten är laddad med starka käns­lor.

Visste du att du kan göra boupp­teck­ning själv? Med Aatos får du väg­led­ning från början till slut.

An­led­ning­ar till att ta bort arvs­skat­ten

Ett tungt ar­gu­ment till att av­skaffa arvs­skat­ten var att den ansågs ge skatt på pengar som redan blivit be­skat­ta­de. Alltså skatt på skat­ta­de pengar. Den som gick bort och läm­na­de pengar och hus efter sig i sitt dödsbo hade nästan alltid ar­be­tat större delen av sitt liv och därför redan skat­tat en gång på sin in­komst. Och dess­utom hade per­so­nen tro­ligt­vis också be­ta­lat moms på dom flesta av de till­gång­ar som denne köpt.

Många ansåg också att arvs­skat­ten gjorde det svå­ra­re för barn att ta över fa­mil­je­fö­re­tag efter sina för­äld­rar. Yt­ter­li­ga­re en an­led­ning var att det var lätt att und­vi­ka skatt genom att skat­te­pla­ne­ra. Det in­ne­bar ofta att dom som var för­be­red­da eller dom med mer pengar och bättre insikt i högre grad kom undan, i jäm­fö­rel­se med medel- och lå­gin­komst­ta­ga­re.

Dess­utom in­ne­bar arvs­skat­ten mycket ad­mi­nist­ra­tivt arbete för staten i för­hål­lan­de till hur mycket pengar arvs­skat­ten fak­tiskt gav. I ge­nom­sni­tt bidrog arvs­skat­ten i slutet med cirka 2 mil­jar­der kronor om året och en stor del gick till att fi­nan­si­e­ra det ad­mi­nist­ra­tiva ar­be­tet.

👉 Skapa en gratis full­makt för dödsbo. Sig­ne­ra online eller skriv ut och un­der­teck­na på papper.

Arvs­skat­ten finns kvar i många länder

Bland de nor­dis­ka länder har både Sve­ri­ge och Norge tagit bort skat­ten på arv. Dan­mark har sänkt sin arvs­ska­tt, medan det i Fin­land pågår en debatt om skat­tens fram­tid.

Andra länder som inte heller har arvs­ska­tt är Por­tu­gal, Ös­ter­ri­ke, Cypern och Tjec­ki­en. I många länder finns dock skat­ten fort­fa­ran­de kvar. I EU finns ex­em­pel­vis arvs­skat­ten i 18 av 27 med­lems­län­der. För svens­kar som bor och av­li­der i ett annat land är grund­re­geln att det lan­dets lag­stift­ning om arv gäller. Det in­ne­bär att det för ut­lands­svens­kar trots allt kan bli ak­tu­ellt med arvs­ska­tt.

Så fun­ge­ra­de arv­skat­ten i Sve­ri­ge

Arv­skat­ten räk­na­des ut ba­se­rat på vem ar­ving­en eller tes­ta­ment­s­ta­ga­ren var och ut­i­från hur mycket varje person skulle ta emot. Ju större arv och desto när­ma­re släkt­skap, desto lägre blev skat­ten. Olika regler och skatt gällde ex­em­pel­vis för make, sambo, barn och barn­barn i jäm­fö­rel­se med för­äld­rar, syskon och sys­kon­barn.

Till att börja med fanns det ett skat­te­fri­tt belopp som året innan av­skaf­fan­det var mellan 21 000 kr och 70 000 kr. På denna summa be­höv­de du alltså inte betala arv­ska­tt. För arv över den skat­te­fria delen var arv­skat­ten 10–30%.

För döds­bo­de­lä­ga­re som hade koll var det dock möj­li­gt att komma undan hela eller en del av arv­skat­ten genom smart pla­ne­ring vid boupp­teck­ning efter den av­lid­ne. Det kunde också göra skill­nad om den av­lid­ne skri­vit tes­ta­men­te.

Läs mer: Guide till boupp­teck­ning

Vik­ti­gt att ha koll på vad som gäller

Även om arvs­skat­ten inte finns kvar idag är det ändå väl­di­gt bra att ha koll på vem som ärver och inte, vad som gäller om du är gift, sambo och har ge­men­sam­ma eller egna barn. Om du bor ut­om­lan­ds är det också vik­ti­gt att du känner till re­gel­ver­ket för att und­vi­ka even­tu­ell arvs­ska­tt eller andra orätt­vi­sa för­hål­lan­den.

Det mesta kan du på­ver­ka med ett tes­ta­men­te. Ett tes­ta­men­te kan också vara en stor hjälp för dina ar­ving­ar när det är dags att göra arv­skifte.

Boupp­teck­ning enkelt online

Med Aatos kan du göra både tes­ta­men­te och boupp­teck­ning själv. Dess­utom till ett be­tyd­li­gt lägre pris än hos jurist eller be­grav­nings­by­rå. Hos Aatos kostar det bara 1990 kr och du be­ta­lar inte förrän du börjar bli klar.

Smidigare juridik, online och enkelt!