Utdelning av arvet, som också kallas för arvskiftet, görs allra sist. I denna artikel går vi igenom stegen fram till arvskifte och sedan hur själv arvskiftet går till.
Vad händer efter att en anhörig avlidit?
De som ingår i dödsboet (dödsbodelägarna) har ansvar för att dödsboet hanteras på rätt sätt. De som ingår i dödsboet är:
- efterlevande make eller sambo
- arvingar
- universella arvingar (arvingar enligt ett testamente)
Vilka som är arvingar regleras enligt lag. I första hand är arvingarna den avlidnes bröstarvingar; det vill säga barn och barnbarn. I andra hand, om det inte finns några bröstarvingar, ärver den avlidnes föräldrar. Om föräldrarna inte är vid liv ärver syskonen. I sista hand ärver mor- och farföräldrar eller, om dessa inte heller är i livet, mostrar, fastrar, morbröder och/eller farbröder.
Gör bouppteckning hos Aatos för 1990 kr.
1. Bouppteckning
När en person avlider ska dödsbodelägarna göra en bouppteckning. En bouppteckning är en skriftlig handling som sammanställer vilka tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen. Tillgångarna kan till exempel vara fastighet, möbler eller pengar på ett bankkonto.
Bouppteckningen ska göras för att de anhöriga ska känna till vilka egendomar som arvet består av.
Bouppteckningen görs vanligtvis genom ett möte med dödsbodelägarna. På mötet går man igenom en lista av den avlidnes tillgångar och skulder. Dessutom ska dödsboet bestämma vem av dödsbodelägarna som ska företräda boet, som kommer att kallas för bouppgivare.
När bouppteckningen är sammanställd och klar ska den skickas in till Skatteverket. Bouppteckningen ska vara färdigställd efter 3 månader och skickas in senast 4 månader efter dödsfallet.
När en person avlider måste alltid en bouppteckning upprättas, även om personen har få tillgångar. I undantagsfall, om det finns mer skulder än tillgångar, kan man istället göra en dödsboanmälan via Socialtjänsten.
2. Bodelning
I vissa fall måste också en bodelning göras. En bodelning behöver göras om den avlidne var gift och det finns flera arvingar. Bodelningen görs i syfte att fastställa hur tillgångarna ska fördelas mellan den efterlevande maken/makan och de övriga dödsbodelägarna. Om den avlidne var sambo kan den efterlevande sambon begära bodelning. Bodelning görs då för att kunna fastställa vilken egendom som tillhör den avlidne respektive den efterlevande sambon.
Det finns dock undantag när bodelning inte ska göras, t.ex. om det finns ett äktenskapsförord som säger att bodelning inte ska göras, eller om den efterlevande maken begär jämkning enligt 12:2 ÄktB.
3. Arvskifte
Efter att bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket kan arvskiftet göras. Registreringen kan ta olika lång tid beroende på arbetsbelastningen hos Skatteverket.
Arvskiftet innebär att arvet delas ut till arvingarna.
Arvskiftet görs genom att arvingarna tillsammans skriver ner hur tillgångarna ska fördelas mellan dem. Tillgångarna kan vara fastighet, möbler, pengar på bankkonto och fonder. Arvskiftet är alltså en överenskommelse kring vilken arvinge ska få vilken tillgång.
Läs mer: Vägen från bouppteckning till arvskifte
Innan arvskiftet görs
Innan arvskiftet görs måste vissa andra uppgifter vara klara. Utöver att bouppteckningen och en eventuell bodelning ska vara klar måste också dödsboets skulder vara betalda. Innan tillgångarna fördelas måste alltså skulderna betalas först.
Hur går arvskiftet till?
Arvskiftet går till så att arvingarna skriver upp vilka tillgångar som ska ärvas av vilken arvinge. Värdet på tillgångarna framgår av bouppteckningen men om arvingarna är överens kan de själva bestämma ett annat värde på tillgångarna.
Om arvingarna inte är överens kan tingsrätten utse en skiftesman som värderar och fördelar boet. Det bästa är såklart om arvingarna kan komma överens om själva, eftersom de har bäst anknytning till den avlidne och tillgångarna.
Skiftesmannen kommer i första hand att försöka få arvingarna att komma överens själva. I andra hand gör skiftesmannen ett tvångsskifte, och fördelar boet åt arvingarna.
Först efter att alla arvingar är överens och skrivit under (eller när skiftesmannen tvångsskiftat arvet) kan utbetalning av arvet ske. Arvingarna bestämmer själva hur fördelningen av arvet ska se ut. Så länge arvingarna är nöjda kan fördelningen se ut hur som helst.
Läs mer: Vad innebär det att göra arvskifte
Om det bara finns en arvinge
Om det enbart finns en arvinge, till exempel på grund av att den avlidne levde ensam och endast hade ett barn, ska inte ett arvskifte göras. Det beror på att hela arvet kommer att gå till samma arvinge, arvet delas alltså inte upp.
Genom att registrera bouppteckningen kan arvingen ärva hela kvarlåtenskapen direkt.
När ska utbetalning av arvskifte göras?
Det finns ingen tidsgräns för att genomföra arvskiftet. Det är dock en stark rekommendation att skifta boet så snart det är möjligt. Det beror på att dödsboet måste deklareras varje år fram tills det avslutas.
Ett arvskifte kan ibland ta längre tid, till exempel på grund av att arvingarna vill vänta med att sälja en fastighet.
Eftersom det inte finns någon tidsgräns för arvskiftet finns det heller ingen angiven tid för när utbetalningen av arvet ska ske.
Bouppteckningen ska genomföras inom 3 månader och skickas in senast 4 månader efter dödsfallet. Om boet inte har särskilt stora eller komplicerade tillgångar kan det gå ganska fort. I praktiken går det alltså att upprätta och skicka in bouppteckningen relativt snabbt efter dödsfallet. När registreringen är klar kan arvskiftet göras direkt.
När utbetalningen av arv sker beror alltså på flera olika omständigheter. De främsta faktorerna som påverkar är hur omfattande boet är och om de föreligger enighet mellan arvingarna. Stora och komplicerade tillgångar i ett dödsbo med fler dödsbodelägare som inte kommer överens drar ut på processen.
💡 Tänk på att det är viktigt med en arvskifteshandling vid fördelning av arv.
