Vem är bröstar­vinge?

En bröstar­vinge kan aldrig bli utan arv, men andra parter och ju­ri­dis­ka do­ku­ment kan på­ver­ka när och hur mycket bröstar­vinge ärver.

Vid arv­skifte är det därför vik­ti­gt att skaffa sig en hel­hets­bild om vem som ärver enligt lag och hur tes­ta­men­te och andra do­ku­ment på­ver­kar.

Bröstar­vinge är släkt i rakt ned­sti­gan­de led

Ordet bröstar­vinge står för de när­mas­te släk­ting­ar­na i rakt ned­sti­gan­de led. Alltså barn, barn­barn och barn­barns­barn. Det är de ar­ving­ar som ärver sina för­äld­rars egen­dom vid för­äld­rar­nas bort­gång.

Bröstar­ving­ens rät­tig­he­ter

Bröstar­vinges rät­tig­he­ter och vad som gäller kring arv re­gle­ras i Ärv­da­bal­ken och här kan man bland annat läsa om bröstar­vinges lag­lott och arvslott. Det be­ty­der vad barn har rätt till enligt lag med och utan tes­ta­men­te.

Lagen be­stäm­mer ex­em­pel­vis att bröstar­vinge nor­malt ärver först när båda för­äld­rar­na har gått bort, att arv ska delas lika mellan bröstar­ving­ar och vad som gäller för sär­kull­barn.

💡 Förstå vägen från boupp­teck­ning till arv­skifte och vad som gäller för tids­gräns för arv­skifte

Bröstar­ving­ar står näst högst upp i arvs­ord­ning­en

Så var står bröstar­vinge i för­hål­lan­de till andra ar­ving­ar som vill ha del av arvet? Det finns en rang­ord­ning när det kommer till att ärva.

1. I första hand är det den ef­ter­le­van­de maken som ärver om de hade ge­men­sam­ma barn och var gifta.
2. I andra hand bröstar­ving­ar­na. 
3. I tredje hand den av­lid­nes för­äld­rar eller syskon. 
4. I fjärde hand ärver den av­lid­nes far- och mor­för­äld­rar samt deras even­tu­el­la barn. Det är den av­lid­nes far­bror, faster, mor­bror eller moster.

Där­ef­ter slutar tur­ord­ning­en.

Värt att veta är att inga andra än ovan har någon arvs­rätt. Det be­ty­der att andra släk­ting­ar såsom ku­si­ner, syss­ling­ar och pyss­ling­ar saknar arvs­rätt  i Sve­ri­ge. Likaså står sambo ut­an­för arvs­rät­ten. En ef­ter­le­van­de make kan också bli utan arv om det inte finns ge­men­sam­ma barn men den av­lid­ne hade sär­kull­barn.

Vill du att sambo, ef­ter­le­van­de make som du inte har ge­men­sam­ma barn med och du har sär­kull­barn eller av­läg­sen släk­ting ska få del av arvet så måste du skriva tes­ta­men­te.

Lagen skyd­dar bröstar­ving­ar­nas ställ­ning vid för­del­ning­en av arv

Ärv­da­bal­ken ger bröstar­ving­ar­na en sär­skild ställ­ning när arvet väl ska för­de­las efter båda för­äld­rars bort­gång.

Då delas hela arvet lika mellan endast bröstar­ving­ar­na. Det blir alltså ingen för­del­ning mellan bröstar­ving­ar och deras even­tu­el­la barn eller andra ar­ving­ar. Det för­ut­sät­ter att inget tes­ta­men­te finns som säger annat.

Läs mer: Arv­skif­tes­hand­ling är vik­ti­gt vid arv

Ef­ter­le­van­de makes rät­tig­he­ter att ärva egen­dom

Om den av­lid­ne var gift och det endast finns ge­men­sam­ma barn, så ärver den ef­ter­le­van­de maken allt. Den ef­ter­le­van­de maken kan dock välja att ge­nom­fö­ra arv­skifte före sin egen bort­gång. Det in­ne­bär att hen för­de­lar arvet mellan sig och barnen. Det kallas att ge för­skotts­arv.

Det är först när båda för­äld­rar­na har gått bort som bröstar­vinge har rätt att ärva. Innan det kan barnen inte kräva del av arv. Ett un­dan­tag är för sär­kulls­barn.

Bröstar­vinge som är sär­kull­barn

Sär­kulls­barn är barn från ti­di­ga­re för­hål­lan­de och där bar­nets för­äld­rar inte längre är gifta. När en av för­äld­rar­na dör så har sär­kulls­bar­net ome­del­bar rätt till sin arvslott. Det gäller även om för­äl­dern har gift om sig. Den ef­ter­le­van­de maken ärver då alltså inte au­to­ma­tiskt.

När det finns sär­kull­barn kan det vara extra vik­ti­gt att tänka på att skydda den ef­ter­le­van­de makens ställ­ning. Det som ti­di­ga­re kal­la­des för att vara i orub­bat bo.

Bröstar­vinge som är barn­barn

Är bröstar­ving­ar­na i livet så har barn­bar­nen ingen arvs­rätt från den av­lid­ne. Är dock den när­mas­te bröstar­ving­en av­li­den så går arvs­rät­ten över till bröstar­ving­ens barn. Alltså den av­lid­nes barn­barn.

Ef­ter­le­van­de makes ställ­ning vid äk­ten­skaps­för­ord och tes­ta­men­te

Ef­ter­le­van­de make är pri­o­ri­te­ra­de arv­ta­ga­re men genom äk­ten­skaps­för­ord och tes­ta­men­te kan du på­ver­ka för­del­ning­en.

Äk­ten­skaps­för­ord

Makar kan upp­rät­ta ett äk­ten­skaps­för­ord mellan sig. Det är en över­ens­kom­mel­se om vad som inte ska ingå i en bo­del­ning vid skils­mäs­sa eller döds­fall. Det kallas att göra något till en­skild egen­dom.

Om din make har sär­kull­barn och det inte finns ge­men­sam­ma barn kan det vara en bra idé att skriva ett äk­ten­skaps­för­ord och göra din egen­dom till en­skild. Annars kan det in­ne­bä­ra att makens sär­kull­barn får del av din egen­dom när din make av­li­der.

Tes­ta­men­te

Ett tes­ta­men­te kan vara till stor hjälp vid arv­skifte. Med ett tes­ta­men­te kan du göra det tyd­li­gt vem av bröstar­ving­ar­na som ska få vad. Sär­skilt om det finns mycket som ska för­de­las och flera arv­ta­ga­re så kan ett väl ge­nom­tänkt tes­ta­men­te hjälpa dem genom arv­skif­tet och und­vi­ka onödig kon­flikt.

Ett tes­ta­men­te ger dess­utom dig möj­lig­he­ten att tes­ta­men­te­ra bort upp till hälf­ten av bröstar­ving­ar­nas arvslott till någon annan ar­vinge, eller till någon helt annan person eller or­ga­ni­sa­tion. En del väljer ex­em­pel­vis att tes­ta­men­te­ra till en väl­gö­ren­hets­or­ga­ni­sa­tion.

Det går inte att göra bröstar­vinge arvlös

Där­e­mot går det inte att helt tes­ta­men­te­ra bort bröstar­vinge. Barnet har ju alltid rätt till sin lag­lott som är halva kvar­lå­ten­ska­pen delad på an­ta­let barn. Även om du skri­ver bort en bröstar­vinge i tes­ta­men­te kan barnet ändå kräva sin del genom jämk­ning.

Lag­lot­ten utgår från värdet av egen­do­men vid tid­punk­ten då för­äl­dern avled. Bröstar­ving­ar delar på värdet av egen­do­men och inte varje en­skild sak i döds­bo­et.

Ta ansvar för ett smi­di­gt arv­skifte

Det är väl­di­gt bra om du som för­äl­der i förväg tar ansvar för att arv­skifte kan ske smi­di­gt och rätt­vist efter dig. Det gör du bäst genom att skriva ett tes­ta­men­te.

Du kan för­vis­so helt låta för­del­ning­en av­gö­ras genom lag och arv­ta­gar­nas vilja och för­måga att själva reda ut arv­skif­tet. Detta kan ibland vara svårt, sär­skilt när det sam­ti­di­gt finns en sorg att han­te­ra.

Stri­der och osämja kan uppstå när in­tres­sen kol­li­de­rar och si­tu­a­tio­nen är oklar. Inte minst när barnen har fått egna fa­mil­jer med part­ner och egna barn som också kan ha åsik­ter om arv­skifte.

Det är också vik­ti­gt att komma ihåg att en arv­ta­ga­re själv måste bevaka sin arvs­rätt och se till så att hen får det den har rätt till. När arv­skif­tet väl är ge­nom­fört går det inte att ändra. Hjälp dina bröstar­ving­ar på traven genom att skriva ett tes­ta­men­te.

Läs mer: Hur be­ta­las arv ut?

Vem som ärver om det inte finns barn?

Ett gift par utan barn ärver alltså i första hand varand­ra. Dör båda så gäller samma som för en­sam­bo­en­de utan barn. Det är då deras re­spek­tive för­äld­rar som får dela på arvet. Om inte för­äld­rar­na är i livet ärver syskon.

💡 Att tänka på: När ingen bröstar­vinge finns, finns inte heller någon lag­lott att ta hänsyn till. Även om andra nära släk­ting­ar finns i livet har de inte laglig rätt till arv och du kan välja att tes­ta­men­te­ra hela din kvar­lå­ten­skap till vem du vill.