Ett dödsbo är de tillgångar och skulder som en avliden person lämnar efter sig. Det kan vara pengar, aktier, bil, smycken, värdesaker samt skulder hos banken och andra lån.
Efter bouppteckning ska dödsboet delas mellan den avlidnes arvingar. Fördelningen ska skrivas ner i ett avtal och det kallas för att göra arvskifte.
Att upprätta ett arvskifte och göra själva fördelningen är inte alltid helt lätt. Det finns ett flertal lagar och regler att gå efter när det kommer till hur fördelningen ska gå till, mellan vilka arvet ska fördelas och vad som ska delas.
Nedan går vi igenom vad som är bra att veta om arvskifte.
Arvskifte innebär att dela arv
Ett arvskifte är ett avtal om den fördelning som ska göras mellan arvingarna av den avlidnes tillgångar. Med arvskifte menar man alltså delningen av de tillgångar som finns i dödsboet efter att en person gått bort.
Fördelningen kan röra tillgångar såsom hus, bil, pengar, aktier eller fonder. Om den avlidne hade skulder ska de först lösas. Skulder kan alltså inte ärvas.
💡 Visste du: Dödsbodelägarna kan enas om partiellt arvskifte, där endast delar av tillgångarna fördelas till arvingarna.
Att upprätta arvskifte
För att ett arvskifte ska kunna ske krävs det att vissa saker först är klara. Det är:
- Bouppteckning (ska göras senast tre månader efter dödsfallet)
- Dödsboets skulder ska vara betalda
- Bodelning om den avlidne var gift eller sambo
För att kunna genomföra arvskiftet måste sedan samtliga dödsbodelägare skriva under arvskiftet. Det gör man på ett dokument som kallas arvskifteshandling. Det är först efter att alla dessa moment är avklarade som fördelningen kan börja.
💡 Finns det ett testamente måste det ha vunnit laga kraft för att processen om arvskifte ska kunna påbörjas.
Arvskifte måste upprättas om det finns flera arvingar
Finns det fler än en dödsbodelägare måste ett arvskifte ske. Finn det däremot bara en ensam arvinge görs inte ett arvskifte.
Då krävs det bara att en bouppteckning registreras hos Skatteverket för att tillgångarna ska kunna föras över till den ensamma arvingen.
💡 Arvskiftet kan göras så fort bouppteckningen är registrerad.
Tidsgräns för arvskifte
Det finns ingen tidsgräns för arvskifte. Det enda man måste tänka på är att en bouppteckning måste göras senast tre månader efter dödsfallet. Det är en rad saker som ska göras från bouppteckning till arvskifte. Det tar ofta lite längre tid än vad man tror.
Därefter är det upp till arvingarna och dödsbodelägarna att avgöra när arvskiftet ska ske, det vill säga när de är överens om hur fördelningen ska gå till.
Oenighet bland dödsbodelägare
Utbetalning av arvskifte sker först efter att alla inblandade är överens och har undertecknat arvskifteshandlingen. Skulle det uppstå oenighet om fördelningen av arvet och man inte kan nå en frivillig överenskommelse, kan dödsbodelägarna välja att ansöka om att få hjälp av en skiftesman.
Om skiftesmannen inte heller kan få de inblandade parterna att komma överens eller om en part vägrar skriva på arvskiftet, kan ett tvångsskifte ske för fördelningen.
💡Så här undviker ni en arvstvist!
Hur arv ska fördelas?
Vid fördelning av ett dödsbo upprättar man ett avtal om hur fördelningen av tillgångarna ska gå till. Vem eller vilka arvingar som ska ingå vid arvskiftet avgörs antingen av ett testamente eller bestäms enligt lag.
Det kan till exempel vara efterlevande make eller maka, barn, barnbarn eller registrerad partner. Längre ner går vi mer i detalj in på vad som är avgörande för vem som ärver vem.
Flera dödsbodelägare och arvingar
Om det finns flera arvingar bestämmer de gemensamt hur fördelningen ska göras. Så länge de är överens kan de fritt bestämma hur.
Vem som ärver vem?
I Sverige går man först och främst efter det som står i den avlidnes testamente för att avgöra vem som ärver vem, eller vem som ärver vad.
Om det däremot inte finns ett testamente är det svensk lag, ärvdabalken, som avgör vem som har arvsrätt. Det oavsett om den avlidne var gift eller inte. I ärvdabalken går man efter tre rangordnade kategorier vid frågan om vem som ärver vem:
- första arvsklassen: bröstarvingar – den avlidnes barn
- andra arvsklassen: föräldrar och syskon
- tredje arvsklassen: mor- och farföräldrar och deras barn (moster, faster, morbror, farbror)
Det kan vara bra att veta att kusiner helt saknar arvsrätt enligt svensk lag. Detsamma gäller för sambor. För att kusiner eller sambo ska få rätt till arv måste du skriva ett testamente.
💡 Visste du att sambos ärver inte varandra? Läs mer om testamente för sambo.
Om den avlidne var gift
Om den avlidne har en efterlevande make eller maka och det endast finns gemensamma barn, kommer partnern prioriteras före samtliga arvsklasser och ärva allt. Det gäller även om det inte finns något testamente. Det är först när båda föräldrarna avlidit som de gemensamma barnen får ärva.
Det är den efterlevande maken eller makan som avgör hur arvet ska fördelas och om det ska genomföras något vidare arvskifte. Annat gäller dock om den avlidne har barn utanför äktenskapet. Då har de så kallade särkullbarnen rätt att omgående få sin del av arvet.
Barn har rätt till sin laglott
Bröstarvingarna är den enda av de tre arvsklasserna som har en så kallad laglott. Det innebär att om den avlidne har barn har de rätt till arv.
Laglotten utgör alltid hälften av arvslotten, vilken är hälften av den avlidnes totala kvarlåtenskap. Skulle exempelvis den avlidne ha två barn kommer de ärva minst 25% var.
Finns det inga bröstarvingar från den avlidne kan hen innan sin bortgång välja att testamentera bort alla sina tillgångar. Exempelvis till en organisation eller till en nära vän. Det finns då inga begränsningar kring vem som får ärva eller vad som testamenteras.
Betala skatt vid arvskifte
Det är i grunden igen skatt på arv idag, men vid vissa tillfällen kan skatt ändå uppstå. Det gäller exempelvis om du ärver aktier eller fonder.
⚠️ Om du väljer att sälja värdepapperna och går med vinst måste du betala skatt.
Vad kostar ett arvskifte?
När ett arvskifte blir aktuellt kan det vara bra att veta att det kan uppstå kostnader i samband med processen. Det är oftast för att anlita en jurist för att lösa särskilt kniviga situationer på rätt sätt.
Vad det kostar att genomföra ett arvskifte beror på vilken jurist du anlitar och vad den har för prissättning. En jurist tar vanligtvis betalt per timme.
