Vad det in­ne­bär att göra arv­skif­te och dela arv mellan ar­ving­ar?

Kök i skandinavisk design
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2023-01-11 ● 4 minuter
Dela artikeln
Arv­skif­te är en över­ens­kom­mel­se mellan ar­ving­ar­na om hur arv ska för­de­las. För­del­ning­en ska skri­vas ner i en arv­skif­tes­hand­ling och un­der­teck­nas. Där­ef­ter kan du betala ut arvet.

Ett dödsbo är de till­gång­ar och skul­der som en av­li­den person lämnar efter sig. Det kan vara pengar, aktier, bil, smyc­ken, prylar av värde samt skul­der hos banken och andra lån.

Efter boupp­teck­ning ska döds­bo­et delas mellan den av­lid­nes ar­ving­ar. För­del­ning­en ska skri­vas ner i ett avtal och det kallas för att göra arv­skif­te.

Att upp­rät­ta ett arv­skif­te och göra själva för­del­ning­en är inte alltid helt lätt. Det finns ett fler­tal lagar och regler att gå efter när det kommer till hur för­del­ning­en ska gå till, mellan vilka arvet ska för­de­las och vad som ska delas. 

Nedan går vi igenom bra att veta om arv­skif­te. 

Arv­skif­te in­ne­bär att dela arv

Ett arv­skif­te är ett avtal om den för­del­ning som ska göras mellan ar­ving­ar­na av den av­lid­nes till­gång­ar. Med arv­skif­te menar man alltså del­ning­en av de till­gång­ar som finns i döds­bo­et efter att en person gått bort.

För­del­ning­en kan röra till­gång­ar såsom hus, bil, pengar, aktier eller fonder. Om den av­lid­ne hade skul­der ska de först lösas. Skul­der kan alltså inte ärvas.

Att upp­rät­ta arv­skif­te

För att ett arv­skif­te ska kunna ske krävs det att vissa saker först är klara. Det är:

  • Boupp­teck­ning (ska göras senast tre må­na­der efter döds­fal­let) 
  • Döds­bo­ets skul­der ska vara be­tal­da
  • Bo­del­ning om den av­lid­ne var gift eller sambo

För att kunna ge­nom­fö­ra arv­skif­tet måste sedan samt­li­ga döds­bo­de­lä­ga­re skriva under blan­kett för arv­skif­te. Det är den som kallas arv­skif­tes­hand­ling. Det är först efter att alla dessa moment är av­kla­ra­de som för­del­ning­en kan börja.

💡 Finns det ett tes­ta­men­te måste det ha vunnit laga kraft för att pro­ces­sen om arv­skif­te ska kunna på­bör­jas.

Arv­skif­te måste upp­rät­tas om det finns flera ar­ving­ar

Finns det fler än en döds­bo­de­lä­ga­re måste ett arv­skif­te ske. Gäller det där­e­mot en ensam ar­vinge görs inte ett arv­skif­te.

Då krävs det bara att en boupp­teck­ning re­gi­stre­ras hos Skat­te­ver­ket för att till­gång­ar­na ska kunna föras över till den en­sam­ma ar­ving­en.

Tids­gräns för arv­skif­te

Det finns ingen tids­gräns när det kommer till arv­skif­te. Utan det enda man måste tänka på är att en boupp­teck­ning måste göras senast tre må­na­der efter döds­fal­let.

Där­ef­ter är det upp till ar­ving­ar­na och döds­bo­de­lä­gar­na att avgöra när arv­skif­tet ska ske, det vill säga när de är över­ens om hur för­del­ning­en ska gå till.

Oe­nig­het bland döds­bo­de­lä­ga­re

Ut­be­tal­ning av arv­skif­te sker först efter att alla in­blan­da­de är över­ens och un­der­teck­nat arv­skif­tes­hand­ling­en. Skulle det uppstå oe­nig­het om för­del­ning­en av arvet och man inte kan nå en fri­vil­lig över­ens­kom­mel­se, kan döds­bo­de­lä­gar­na välja att ansöka om att få hjälp av en skif­tes­man.

Om skif­tes­man­nen inte heller kan få de in­blan­da­de par­ter­na att komma över­ens eller om en part vägrar skriva på arv­skif­tet, kan ett tvångs­skif­te ske för för­del­ning­en. 

Hur arv ska för­de­las?

Vid för­del­ning av ett dödsbo upp­rät­tar man ett avtal om hur för­del­ning­en av till­gång­ar­na ska gå till. Vem eller vilka ar­ving­ar som ska ingå vid arv­skif­tet avgörs an­ting­en av ett tes­ta­men­te eller be­stäms enligt lag.

Det kan till ex­em­pel vara ef­ter­le­van­de make eller maka, barn, barn­barn eller re­gi­stre­rad part­ner. Längre ner går vi mer i detalj in på vad som är av­gö­ran­de för vem som ärver vem. 

Flera döds­bo­de­lä­ga­re och ar­ving­ar

Om det finns flera ar­ving­ar be­stäm­mer de ge­men­samt hur för­del­ning­en ska göras. Så länge de är över­ens kan de fritt be­stäm­ma hur.

Vem som ärver vem?

I Sve­ri­ge går man först och främst efter det som står i den av­lid­nes tes­ta­men­te för att avgöra vem som ärver vem, eller vem som ärver vad. 

Om det där­e­mot inte finns ett tes­ta­men­te är det svensk lag, ärv­da­bal­ken, som avgör vem som har arvs­rätt. Det oav­sett om den av­lid­ne var gift. I ärv­da­bal­ken går man efter tre rang­ord­na­de ka­te­go­ri­er vid frågan om vem som ärver vem:

  1. första arvs­klass: bröstar­ving­ar – den av­lid­nes barn
  2. andra arvs­klass: för­äld­rar och syskon 
  3. tredje arvs­klass: mor- och far­för­äld­rar och deras barn (moster, faster, mor­bror, far­bror)

Det kan vara bra att veta att ku­si­ner helt saknar arvs­rätt enligt svensk lag. Det­sam­ma gäller för sambor. För att ku­si­ner eller sambo ska få rätt till arv måste du skriva ett tes­ta­men­te.

💡 Visste du att sambos ärver inte varand­ra? Läs mer om tes­ta­men­te för sambo.

Om den av­lid­ne var gift

Om den av­lid­ne har en ef­ter­le­van­de make eller maka och det endast finns ge­men­sam­ma barn, kommer part­nern pri­o­ri­te­ras före samt­li­ga arvs­klas­ser och ärva allt. Det gäller även om det inte finns något tes­ta­men­te. Det är först när båda för­äld­rar­na av­li­dit som de ge­men­sam­ma barnen får ärva. 

Det är den ef­ter­le­van­de maken eller makan som avgör hur arvet ska för­de­las och om det ska ge­nom­fö­ras något vidare arv­skif­te. Annat gäller dock om den av­lid­ne har barn ut­an­för äk­ten­ska­pet. Då har de så kal­la­de sär­kull­bar­nen rätt att om­gå­en­de få sin del av arvet.

Barn har rätt till sin lag­lott

Bröstar­ving­ar­na är den enda av de tre arvs­klas­ser­na som har en så kallad lag­lott. Det in­ne­bär att om den av­lid­ne har barn har de rätt till arv

Lag­lot­ten utgör alltid hälf­ten av arvslot­ten, vilken är hälf­ten av den av­lid­nes totala kvar­lå­ten­skap. Skulle ex­em­pel­vis den av­lid­ne ha två barn kommer de ärva minst 25% var.

Finns det inga bröstar­ving­ar från den av­lid­ne kan hen innan sin bort­gång välja att tes­ta­men­te­ra bort alla sina till­gång­ar. Ex­em­pel­vis till en or­ga­ni­sa­tion eller till en nära vän. Det finns då inga be­gräns­ning­ar kring vem som får ärva eller vad som tes­ta­men­te­ras.

Betala skatt vid arv­skif­te

Det är i grun­den igen skatt på arv idag, men vid vissa till­fäl­len kan skatt ändå uppstå. Det gäller ex­em­pel­vis om du ärver aktier eller fonder.

⚠️ Om du väljer att sälja vär­de­pap­per­na och går med vinst måste du betala skatt.

Vad kostar ett arv­skif­te?

När ett arv­skif­te blir ak­tu­ellt kan det vara bra att veta att det kan uppstå kost­na­der i sam­band med pro­ces­sen. Det är oftast för att anlita en jurist för att lösa sär­skilt kni­vi­ga si­tu­a­tio­ner på rätt sätt.

Vad det kostar att ge­nom­fö­ra ett arv­skif­te beror på vilken jurist du an­li­tar och vad den har för pris­sätt­ning. En jurist tar van­ligt­vis betalt per timme.