Från boupp­teck­ning till arv­skifte - bra att veta

Gult hus och äppleträd
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2023-02-07 ● 3 minuter
Dela artikeln
Först boupp­teck­ning och sedan arv­skifte. Arv­skifte är det sista du gör innan du stäng­er ett dödsbo. 

Arv­skifte be­ty­der att dela upp och betala ut arv. Det kallas också för att skifta boet och är sista steget i att sköta ett dödsbo. Men innan arv­skifte måste boupp­teck­ning vara klar. Nedan för­kla­rar vi stegen från boupp­teck­ning till arv­skifte.

Vägen från boupp­teck­ning till arv­skifte i fyra steg

Att ta hand om ett dödsbo kallas också för att för­val­ta ett dödsbo. Döds­bo­för­valt­ning­en går till enligt föl­jan­de steg:

  1. Göra en bout­red­ning. Du un­der­sö­ker vilka till­gång­ar och skul­der som finns, om något tes­ta­men­te har skri­vi­ts och vem som ska ärva med mera.
  2. Upp­rät­ta en boupp­teck­ning. En boupp­teck­ning är ett do­ku­ment där det fram­går vilka som är döds­bo­de­lä­ga­re samt vilka till­gång­ar och skul­der som den av­lid­ne hade. 
  3. Bo­del­ning ska göras i vissa fall. Om den av­lid­ne var gift och någon av ma­kar­na hade en­skild egen­dom måste du göra bo­del­ning. Bo­del­ning måste också ske om den av­lid­ne var i ett sam­bo­för­hål­lan­de och den kvar­le­van­de sambon begär bo­del­ning. Bo­del­ning vid döds­fall fun­ge­rar på samma sätt som vid skils­mäs­sa/se­pa­ra­tion och du gör den innan du för­de­lar arvet. 
  4. Arv­skifte. Här delar du slut­li­gen upp till­gång­ar­na mellan ar­ving­ar­na och över­för arvet.

An­sva­ri­ga för boupp­teck­ning och arv­skifte

Föl­jan­de per­so­ner är döds­bo­de­lä­ga­re och an­sva­ri­ga för boupp­teck­ning och arv­skifte:

  • Make/sambo
  • Legala ar­ving­ar, alltså de som enligt lag ska ärva den av­lid­ne
  • Uni­ver­sel­la tes­ta­ment­s­ta­ga­re, alltså de som enligt ett tes­ta­men­te ska ärva den av­lid­ne

Om döds­bo­de­lä­ga­re inte kommer över­ens

Döds­bo­de­lä­gar­na måste ge­men­samt ta hand om döds­bo­et. Under för­valt­ning­en av döds­bo­et måste flera beslut tas. Det kan vara om att sälja vär­de­pap­per, av­slu­ta bank­kon­ton, hur till­gång­ar­na ska för­de­las och mera. Ef­ter­som för­valt­ning­en ska ske ge­men­samt måste döds­bo­de­lä­gar­na vara över­ens.

Om döds­bo­de­lä­gar­na inte kommer över­ens om hur arvet ska delas upp kan en skif­tes­man utses av tings­rät­ten. En av döds­bo­de­lä­gar­na måste då ansöka om skif­tes­man.

En skif­tes­man vär­de­rar arvet och för­de­lar det mellan ar­ving­ar­na. Att ansöka om en skif­tes­man kostar 900 kronor och görs hos tings­rät­ten. En skif­tes­man har rätt till arvode för sitt arbete.

💡 Om ni är flera döds­bo­de­lä­ga­re kan det vara enkla­re att låta en av er ut­rät­ta ären­den. Då be­hö­ver ni skriva en full­makt för dödsbo.

Arv­skifte i en­mans­döds­bo

Om det bara finns en döds­bo­de­lä­ga­re, det vill säga bara en person som ska ärva, kallas döds­bo­et för ett en­mans­döds­bo. Vid ett en­mans­döds­bo görs inget arv­skifte ef­ter­som till­gång­ar­na enbart går till den en­sam­ma döds­bo­de­lä­ga­ren.

Döds­bo­ets skul­der

Skul­der­na upphör inte bara för att en person av­li­der, men ar­ving­ar­na ärver inte heller skul­der­na. Skul­der­na be­ta­las istäl­let med det som finns i döds­bo­et. Det in­ne­bär att innan du skif­tar till­gång­ar­na ska du betala skul­der­na.

Om till­gång­ar­na delas ut som arv innan skul­der­na be­ta­las måste ar­ving­ar­na lämna till­ba­ka pengar till döds­bo­et som täcker skul­der­na. Efter det be­ta­las skul­der­na från döds­bo­et. Skulle det vara så att en ar­vinge redan har spen­de­rat sin andel och inte har möj­lig­het att betala till­ba­ka sin del av skul­den blir de övriga ar­ving­ar­na so­li­da­riskt be­tal­nings­an­sva­ri­ga. Det in­ne­bär att de blir skyl­di­ga att betala hela skul­den.

Om det inte finns några till­gång­ar i boet att betala skul­der­na med be­hö­ver inte ar­ving­ar­na per­son­li­gen betala dessa. Skul­der­na blir då av­skriv­na.

Du kan enkelt göra boupp­teck­ning själv istäl­let för att låta be­grav­nings­by­rån göra det. Prova på tjäns­ten gratis, be­tal­ning görs i slutet.

Göra arv­skifte och för­de­la till­gång­ar­na efter boupp­teck­ning

Om det finns ett tes­ta­men­te ska för­del­ning­en utgå från det. Tes­ta­men­tet kan be­skriva an­ting­en hur ar­ving­ar­na ska för­de­la hela eller delar av kvar­lå­ten­ska­pen.

För att för­de­la till­gång­ar­na enligt tes­ta­men­tet krävs att både de legala och uni­ver­sel­la ar­ving­ar­na har god­känt det. Det heter att tes­ta­men­tet vinner laga kraft. God­kän­nan­det ska ske innan ar­ving­ar­na delar upp arvet.

Utöver tes­ta­men­tet eller om tes­ta­men­te inte finns är ar­ving­ar­na fria att för­de­la till­gång­ar­na och annat lösöre som de själva önskar. Bröstar­ving­ar­na har dock alltid rätt till sin lag­lott, vilket är hälf­ten av arvslot­ten.

👉 Det går att göra arv­skif­te direkt efter att boupp­teck­ning­en är klar.

För­de­la arvet i prak­ti­ken

När boupp­teck­ning är klar skic­kar du den till Skat­te­ver­ket. Skat­te­ver­ket re­gi­stre­rar boupp­teck­ning­en och den fun­ge­rar sedan som en le­gi­ti­ma­tion för döds­bo­de­lä­gar­na. Det ger döds­bo­de­lä­gar­na i sin tur möj­lig­het att till ex­em­pel av­slu­ta bank­kon­ton, sälja vär­de­pap­per eller fas­tig­het.

Genom tes­ta­men­te kan den av­lid­ne be­stäm­ma att en tes­ta­ment­s­ta­ga­re får en spe­ci­fik sak, till ex­em­pel en be­stämd summa pengar, en viss egen­dom eller lik­nan­de. Dessa delar man ut först och sedan får ar­ving­ar­na sin del. Ar­ving­ar­nas andel tar man sedan ur de till­gång­ar som finns kvar.

Ex­em­pel 1: Döds­bo­de­lä­gar­na be­stäm­mer till­sam­mans

Anta att en ar­vinge har rätt till arv värde 100 000 kr ur den av­lid­nes kvar­lå­ten­skap. Den av­lid­ne har bland annat en bil värd 75 000 kr och ett hög­ta­lar­sy­stem värt 25 000 kr. Döds­bo­de­lä­gar­na be­stäm­mer till­sam­man att ar­ving­en tar bilen och hög­ta­lar­sy­ste­met.

Ex­em­pel 2: Tes­ta­men­te

I tes­ta­men­te står det att barn­bar­net Nova ska få den av­lid­nes vig­sel­ring samt att den av­lid­nes två bröstar­ving­ar ska dela lika på res­te­ran­de till­gång­ar. Nova får ringen och allt annat delar den av­lid­nes barn mellan sig. Bort­sett från ringen be­stäm­mer de själva vem som får vad.

Sam­man­fatt­ning - Ord­nings­följd för arv­skifte

  1. Först betala skul­der­na med boets till­gång­ar
  2. Tes­ta­ment­s­ta­gar­na får sin del
  3. Dela upp det som är kvar mellan ar­ving­ar­na

Avtal om arv­skifte

När döds­bo­de­lä­gar­na skif­tar boet ska de skriva ett avtal gäl­lan­de hur de för­de­lar till­gång­ar­na. Det in­ne­bär att man visar hur till­gång­ar­na rent kon­kret har för­de­la­ts mellan de olika ar­ving­ar­na. Av­ta­let kallas arv­skif­tes­hand­ling.

Tids­gräns för arv­skifte

Hur lång tid boupp­teck­ning och arv­skifte tar beror dels på hur snabb du själv är och Skat­te­ver­kets hand­lägg­ningstid. Det finns ingen bortre tids­gräns för när arv­skifte måste vara klart. Un­dan­ta­get gäller dock om den av­lid­ne har en jord­bruks­fas­tig­het. Då måste arv­skifte ske inom fyra år från döds­fal­let in­träf­fa­de.

Om det inte finns någon jord­bruks­fas­tig­het är det upp till döds­bo­de­lä­gar­na hur länge de vill vänta med att skifta arvet. Det finns ingen tids­gräns enligt lagen.

Det är dock re­kom­men­de­rat att ge­nom­fö­ra arv­skif­tet inom rimlig tid. Döds­bo­et finns kvar så länge det finns kvar out­de­la­de till­gång­ar. Döds­bo­et upphör att ex­iste­ra när alla till­gång­ar är skif­ta­de. Så länge döds­bo­et finns kvar måste du också de­kla­re­ra boet varje år.

Arvs­ska­tt

Arvs­skat­ten av­skaf­fa­des 2005 och du be­ta­lar i regel inte skatt på arv. Skat­te­skyl­dig­het för döds­bo­et kan dock upp­kom­ma i sam­band med för­sälj­ning av fas­tig­het eller vär­de­pap­per. Då gäller skat­ten even­tu­ell vinst på för­sälj­ning­en och kommer inte av att du fått arv.

Smidigare juridik, online och enkelt!