Tre ändringar från 1 juli 2026
Ändringarna finns i ärvdabalken och gäller alla bouppteckningar som upprättas från och med den 1 juli 2026. Det spelar ingen roll när dödsfallet inträffade, det avgörande är när ni skapar bouppteckningen och postar den till Skatteverket.
1. Ingen bestyrkt kopia behövs längre
Så var det förr: du skickade in bouppteckningen i original och en bestyrkt kopia. Fanns det ett omyndigt barn eller en person med god man i dödsboet krävdes ytterligare kopior, en för varje överförmyndare. Om kopiorna saknades tog Skatteverket dem på dödsboets bekostnad.
Så är det nu: du skickar bara in originalet. Kravet på bestyrkta kopior är helt borta.
Det här är den ändring som märks mest i praktiken. Du behöver inte längre leta upp någon som kan intyga att kopian stämmer med originalet.
💡 Läs mer om hur en bouppteckning skapas och vilka dokument som ska skickas med till Skatteverket
2. Personnummer krävs för alla som kallas
Så var det förr: i bouppteckningen angav du namn och hemvist för alla som skulle kallas till förrättningen. Bara för omyndiga behövde du ange födelsedatum.
Så är det nu: du ska ange personnummer eller samordningsnummer för alla som ska kallas. Saknar någon ett sådant nummer anger du födelsedatum i stället. Namn och hemvist ska fortfarande vara med.
Om uppgifterna saknas är bouppteckningen bristfällig, och Skatteverket kan begära komplettering innan den registreras. Samla därför in personnummer för samtliga dödsbodelägare och efterarvingar redan i början.
💡 I Aatos-tjänst kan du vara säker på att all information säkert finns med i bouppteckningen.
3. Förrättningsmän heter nu förrättningspersoner
Så var det förr: de två personer som förrättar bouppteckningen kallades i lagtexten för gode män.
Så är det nu: de kallas förrättningspersoner. Ordet "god man" ledde tankarna till den typ av ställföreträdare som utses av överförmyndaren, vilket var missvisande.
Det här är bara ett nytt namn. Reglerna är exakt likadana: det ska vara två kunniga och trovärdiga personer som inte är dödsbodelägare, och båda ska skriva under bouppteckningen.
Digital inlämning – inte än, men snart
Den nya lagen gör det tillåtet att upprätta och skicka in en bouppteckning elektroniskt. Men det fungerar inte i praktiken ännu.
Skatteverket måste först bygga en digital tjänst, och myndigheten kan bli klar tidigast under 2027. Fram till dess gäller att bouppteckningen ska skrivas under och skickas in i original med posten.
Samma sak gäller dödsboanmälan, som socialnämnden kommer att kunna lämna in digitalt när tjänsten finns.
💡Skapa bouppteckningen online hos Aatos. Tjänsten utformas efter er situation, kartlägger både dödsbodelägare och efterarvingar. Ni får anvisningar för mötet, dokument som ska bifogas och hjälp av våra jurister.
👉 En sak kommer att dröja längre: om bouppteckningen ska användas för att söka lagfart på en fastighet måste den även efter att e-tjänsten öppnat upprättas på papper. Reglerna om lagfart är ännu inte anpassade till elektroniska handlingar.
Bouppgivaren måste inte vara med på mötet
Detta gäller sedan den 24 februari 2025, då Högsta förvaltningsdomstolen kom med sitt avgörande.
Så var det förr: Skatteverket ansåg sedan 2006 att bouppgivaren måste närvara vid förrättningen, antingen på plats eller via videosamtal eller telefon.
Så är det nu: det finns inget sådant krav i lagen. Bouppgivaren kan lämna sina uppgifter om dödsboet till en förrättningsperson före mötet. Att bouppgivaren inte var med hindrar inte Skatteverket från att registrera bouppteckningen.
Bouppgivaren ska däremot fortfarande skriva under bouppteckningen och på heder och samvete bekräfta att uppgifterna är riktiga. Underskriften kan ske efter mötet.
Tillsammans med en äldre regel om förrättningspersonerna betyder det att det räcker att en enda person är med på förrättningsmötet – en av de två förrättningspersonerna. Den andra kan få veta vad som framkom och skriva under efteråt.
Alla övriga ska kallas, men ingen är tvungen att delta. Den som vill vara med kan delta på plats, via telefon eller via videosamtal.
Skulder som antecknas kan påverka preskription
Den 13 februari 2026 kom Högsta domstolen med ett avgörande som är viktigt för dig som har lånat ut pengar till en anhörig.
En skuld som tas upp i en bouppteckning utan förbehåll räknas som ett erkännande av skulden – men bara gentemot den som är dödsbodelägare eller efterarvinge. För dig som borgenär betyder det att tioårsfristen för preskription börjar löpa om på nytt.
Du behöver inte ha varit med på förrättningsmötet för att det ska gälla.
💡 Praktiskt tips: har du lånat ut pengar inom familjen, läs igenom bouppteckningen noga och se till att skulden är korrekt antecknad. Annars kan din fordran hinna preskriberas.
Ett fel i bouppteckningen behöver inte välta hela arvskiftet
Den 19 juni 2025 slog Högsta domstolen fast att om Skatteverket nekar registrering betyder det inte automatiskt att någon bouppteckning inte har gjorts. Det beror på hur allvarligt felet är.
Tidigare var det oklart. Nu står det klart att ett mindre fel, till exempel i kallelserna, inte i sig innebär att ett redan genomfört arvskifte måste göras om.
Detta har inte ändrats
- Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader från dödsfallet och skickas in inom en månad därefter.
- Du kan ansöka om anstånd med förrättningen, men ansökan måste komma in inom tre månader från dödsfallet.
- Två förrättningspersoner ska utses och båda ska skriva under.
- Alla dödsbodelägare, efterlevande make eller sambo samt efterarvingar ska kallas i god tid.
- Om någon som kallats inte deltar ska ett kallelsebevis bifogas. Skatteverket godtar antingen en bekräftelse som är undertecknad av den kallade eller ett kvitto på att ett rekommenderat brev har skickats. Ett mejl räcker inte som bevis.
💡Läs mer: Kallelse till bouppteckning
Vanliga frågor om de nya reglerna
Gäller de nya reglerna om dödsfallet inträffade före 1 juli 2026?
Ja. Det finns inga särskilda övergångsregler. Det avgörande är när bouppteckningen upprättas, inte när personen avled.
Måste jag skicka med en bestyrkt kopia av bouppteckningen?
Nej, inte längre. Sedan den 1 juli 2026 räcker det med originalet.
Kan jag lämna in bouppteckningen digitalt?
Inte ännu. Lagen tillåter det, men Skatteverket måste först öppna en digital tjänst. Det kan ske tidigast under 2027.
💡_Detta hindrar inte bouppteckningen från att skapas online_ och sedan skickas som brev till Skatteverket.
Förrättningsmän eller förrättningspersoner?
Det heter numera förrättningspersoner. Namnet ändrades den 1 juli 2026, men uppgiften är densamma.
Blanketter och dokument som använder begreppet förrättningsman eller förrättningsmän kan fortfarande användas och leder inte till att bouppteckningen måste skapas på nytt.
Vem måste vara med på förrättningsmötet?
Endast en förrättningsperson måste delta på mötet. Bouppgivaren behöver inte vara med sedan februari 2025, men ska skriva under bouppteckningen.
Om endast en förrättningsperson deltar på mötet måste den andra förrättningspersonen och bouppgivaren skriva under bouppteckningen senare.
Vad händer om jag missar en personuppgift?
Skatteverket kontaktar dig och begär komplettering. Det förlänger handläggningstiden, så det är värt att kontrollera uppgifterna innan du skickar in.
Bouppteckning på egen hand för 1990 kr. Ställ frågor till våra jurister – det ingår i priset!
