När en person avlider bildas ett dödsbo. I dödsboet ingår all den avlidnes egendom och skulder.
Den avlidnes närmaste anhöriga, dödsbodelägare, tar hand om dödsboet fram till att egendomen har delats mellan arvtagarna.
När en person har avlidit ska:
- dödsboets skulder och tillgångar redas ut
- bouppteckning göras och
- arvet fördelas mellan arvingarna (arvskifte)
Att göra en bouppteckning är lättare än många tror och det är möjligt att göra det själv. Nedan förklarar vi hur det går till.
💡 För att sköta ett dödsbo behöver du ett dödsfallsintyg. Fler praktiska saker att tänka på hittar du i vår checklista vid dödsfall.
En bouppteckning måste göras
En bouppteckning är ett papper där det framgår den avlidnes egendom och skulder på dödsdagen och vem som kommer att ärva.
Utan en bouppteckning är det inte möjligt att sälja den avlidnes egendom eller söka lagfart.
En bouppteckning måste göras. Om ni inte gör en bouppteckning utser Skatteverket en person som ser till att bouppteckningen blir gjord. Dödsboet måste betala för det, vilket betyder att ni får mindre i arv.
Det är därför enklast att skapa bouppteckningen direkt. Det är möjligt att göra bouppteckning själv och det finns förmånliga alternativ.
Vem gör bouppteckning?
En bouppteckning görs av dödsboet, det vill säga de personer som är arvingar eller testamentstagare till den avlidne. Det är dödsbodelägarna som ansvarar för att bouppteckningen upprättas och skickas in till Skatteverket.
För att genomföra bouppteckningen måste två förrättningspersoner utses, vilka ska vara oberoende och inte dödsbodelägare själva. Förrättningspersonerna ansvarar för att korrekt dokumentera den avlidnes tillgångar och skulder, samt att intyga att informationen är riktig.
Bouppteckningen ska ske inom tre månader från dödsfallet, och den färdiga bouppteckningen ska skickas till Skatteverket för registrering inom ytterligare en månad. Denna process är viktig eftersom bouppteckningen utgör underlaget för hur arvet ska fördelas.
Skapa bouppteckning själv
Kostnad för bouppteckning kan variera stort och beror på vem du väljer att anlita och den tid som krävs för arbetet. Du sköter bouppteckningen enklast och smidigast i Aatos digitala tjänst för endast 1990 kronor. Då kan man gratis fråga våra jurister om man har frågor under vägens gång.
En jurist tar i regel från 1 600–1 700 kr i timmen, och även en enklare bouppteckning tar åtminstone några timmar. Kostnad för bouppteckning kan därför börja på runt 4 500 kr och kosta upp mot det dubbla eller mer om det är komplicerade frågor att reda ut.
Med Aatos får du vägledning från början till slut och du måste inte förstå hur en bouppteckning går till. Genom att svara på enkla frågor hjälper vi dig att samla den information som du behöver.
Har du frågor hjälper våra jurister dig gratis via chatt och e-post. Det kan också vara bra att veta att Aatos bouppteckning ersätter Skatteverkets blankett om bouppteckning. Du behöver alltså inte göra båda.
Läs mer: Hur lång tid tar det att göra bouppteckning? Få värdefulla insikter om vägen från bodelning till arvskifte.
Bouppteckningens innehåll
Vi kommer härnäst att dela vad bouppteckning innehåller i olika steg.
Ur bouppteckningen ska det framkomma
- Vem den avlidna är
- Vem som är arvingar och testamentstagare
- Den avlidnes tillgångar och skulder
- Lösöre och saker från hemmet kan antecknas som en gemensam post eller separat om det är av större värde
- Endast skulder som gäller tiden före dödsdagen ska tas med i bouppteckningen
- Om det finns försäkringar med förmånstagarförordnande
- Vem som är bouppgivare
- Vilka som är förrättningspersoner
Hur går en bouppteckning till?
Så här går en bouppteckning till:
- Red ut och anteckna dödsbodelägare och efterarvingar
- Anteckna vad den avlidne ägde
- Anteckna den avlidnes skulder
- Håll ett förrättningsmöte
- Två förrättningspersoner och bouppgivaren skriver under
- Posta bouppteckningen med bilagor till Skatteverket
Här nedan går vi igenom de olika delarna.
Gå igenom den avlidnes ägodelar och skulder
Bouppteckningen är en förteckning över den avlidens tillgångar och skulder på dödsdagen. Börja därför med att gå igenom den avlidnes hem, bankkonton och sommarhus.
Ni kan värdera egendomen enligt marknadsvärdet. Marknadsvärdet är vad ni hade fått för egendomen om ni på dödsdagen hade sålt egendomen, eller själv köpt liknande egendom.
👉 Läs mer: Värdering av dödsbo
Bouppteckningsförrättning
Bouppteckningen gås igenom och undertecknas på ett möte som kallas bouppteckningsförrättning eller förrättningsmötet. På mötet går deltagarna igenom dödsboets tillgångar och skulder och kontrollerar att allt har antecknats riktigt.
Det räcker att endast en förrättningsperson deltar på mötet. Alla andra ska bjudas in, men ingen är tvungen att komma.
Mötet kan hållas helt på distans, eller så att några deltar på plats och andra via telefon- eller videosamtal.
Förrättningspersonerna
Arvingarna får inte själva intyga att allt antecknats korrekt. Därför ska dödsboet utse två förrättningspersoner.
Förrättningsperson kan vara vem som helst som inte själv ärver av dödsboet. Vanligtvis är det en vän, kollega eller familjemedlem till en av arvingarna. Förrättningspersonen får inte vara bouppgivare i samma bouppteckning.
Förrättningspersonerna kontrollerar att allt ser ut att vara korrekt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd. De ansvarar inte för att leta fram tillgångar eller garantera att varje uppgift är riktig, det ansvaret ligger hos dödsbodelägarna.
💡 Visste du? Från den 1 juli 2026 heter det förrättningspersoner och inte förrättningsmän. Bara namnet ändrades, inte uppgiften.
Bouppgivaren
Bouppgivaren är den som känner dödsboet bäst och lämnar uppgifterna om boet. Det är vanligen en efterlevande partner eller ett barn.
Bouppgivaren behöver inte delta i förrättningsmötet. Uppgifterna kan lämnas till en förrättningsperson i förväg, till exempel per telefon eller e-post.
💡Sedan februari 2025 behöver bouppgivaren inte var med på mötet. Det räcker med att hen lämnar uppgifter om boet före mötet och sedan skriver under bouppteckningen efter mötet.
Vem skriver under bouppteckningen?
Bouppteckningen ska undertecknas av båda förrättningspersonerna och bouppgivaren. Bouppgivaren bekräftar samtidigt på heder och samvete att uppgifterna är riktiga.
Underskrifterna behöver inte ske vid mötet. Den förrättningsperson som inte var med, liksom bouppgivaren, kan skriva under efteråt.
Eftersom bouppteckningen ska skickas in i original måste samma pappersexemplar undertecknas av alla tre. Räkna med några dagar extra om underskrifterna behöver skickas mellan flera personer.
✍️ Bouppteckningen måste skrivas under för hand med penna på papper och alla tre personer måste skriva under samma exemplar. Men ingen annan än dessa tre personer behöver skriva under.
Skicka en inbjudan till förrättningsmötet
En inbjudan eller kallelse till bouppteckning ska du skicka i god tid, ca 2-4 veckor före mötet.
I kallelsen ska det stå vem som avlidit samt när och var mötet hålls.
Du bestämmer själv hur du informerar att förrättningen hålls. Det kan vara via mejl, textmeddelande, genom att posta inbjudan som rekommenderat brev eller till och med muntligen.
Men om någon väljer att inte delta på mötet måste du till Skatteverket skicka bevis på att personen blivit kallad till förrättningen. Då räcker det inte med att säga att du “_nog berättade när och var förrättningsmötet skulle hållas_”.
Som bevis fungerar
- Ett undertecknat kallelsebevis. Personen skriver att hen har mottagit kallelse till bouppteckningsförrättningen efter [den avlidnes namn] och valt att inte delta, och skriver under. Det går bra att skriva ut ett mejlsvar och underteckna det.
- Kvitto på rekommenderat brev. Kvittot visar att du har postat kallelsen. Du behöver inte visa att personen har hämtat ut brevet.
💡 Ett mejl eller sms räcker inte i sig, även om personen svarar att hen inte kan komma. Det behövs en underskrift eller ett postkvitto.
Rekommenderat brev är det bästa alternativet om ni har en stökig relation och du inte vet om personen kommer att svara på meddelanden eller skriva under något papper. Då behöver du inte deras medverkan alls.
👉 Kom ihåg att även bouppgivaren behöver ett kallelsebevis, om hen är dödsbodelägare och inte deltog i mötet. Sedan bouppgivaren inte längre måste vara med på förrättningen är det ett vanligt förbisett fel.
Om någon inte blir kallad
Glömmer du att bjuda in någon som har rätt att närvara måste ett nytt förrättningsmöte hållas, även om ni redan har postat bouppteckningen till Skatteverket. Felet kan inte rättas genom att personen godkänner bouppteckningen i efterhand.
Vem kallas till förrättningsmötet?
På förrättningsmötet har följande personer rätt att närvara, och de ska därför få en inbjudan:
- Efterlevande make, sambo eller registrerad partner
- Dödsbodelägare (nedan finns en lista på vem som är dödsbodelägare)
- Eventuella efterarvingar
- Förmyndare och vårdnadshavare till omyndiga
- God man eller förvaltare om relevant
- Allmänna arvsfonden om det inte finns arvingar enligt lag (om det bara finns arvtagare enligt testamente ska arvsfonden också kallas)
Endast en förrättningsperson måste delta på mötet, men alla måste få en inbjudan.
💡 Om du är ensam arvinge är det bara du och en förrättningsperson som behöver träffas. Det kräver dock ingen formell kallaelse. Den andra förrättningspersonen kan senare underteckna bouppteckningen.
Posta alla dokument till Skatteverket
Bouppteckningen ska upprättas inom tre månader från dödsdagen. Bouppteckningen ska skickas till Skatteverket inom en månad från att bouppteckningen upprättades.
Till Skatteverket ska ni posta:
- Bouppteckningen (original)
- Testamente (bestyrkt kopia)
- Testamentsgodkännande (original eller kopia)
- Äktenskapsförord (kopia)
- Kallelsebevis för de som inte närvarat vid förrättningen (original eller kopia)
- Eventuellt bevis på arvsavstående (original eller kopia)
- Fullmakt om relevant (original)
Skatteverket kontaktar er om något fattas i bouppteckningen.
När Skatteverket godkänt bouppteckningen får ni tillbaka originalet. Arvet kan fördelas när bouppteckningen godkänts.
❗️Kom ihåg att om bouppgivaren inte deltar på mötet måste kallelsebevis för bouppgivaren också bifogas.
💡 Vad är bestyrkt kopia? Genom att bestyrka en kopia är en utomstående person och intygar att kopian verkligen är en kopia av originalet. En utomstående person skriver för hand på kopian "Jag, namn namn, intygar att kopian överensstämmer med originalet". Sedan skriver hen under med underskrift och namnförtydligande och någon kontaktuppgift, t.ex. telefonnummer.
💡 Från 1 juli 2026 behöver du inte längre posta en kopia av bouppteckningen till Skatteverket. Om bouppteckningen posts till Skatteverket först efter 1 juli 2026 behövs en kopia inte posts, även om dödsfallet hade skett före.
Vanliga frågor om bouppteckning
Här du kan hitta vanliga frågor om bouppteckning.
Vem är dödsbodelägare?
Dödsbodelägare är de som ärver direkt när den avliden gått bort.
Dödsbodelägare kan vara:
- Efterlevande make eller registrerad partner om denne ärver enligt lag eller testamente
- sambo om denne vill att en bodelning ska göras
- arvinge enligt lagen
- universell testamentstagare (kan vara privatperson, företag eller en organisation)
- en tidigare makes efterarvingar
- Allmänna Arvsfonden
Efterarvingar är de som måste vänta på att de får ut sitt arv. Vanligtvis är de makars gemensamma barn som får arvet först när deras båda föräldrar avlidit.
👉 Läs mer: Vägen till arvet
Kan dödsbodelägare göra bouppteckning?
Ja, dödsbodelägarna kan själv göra bouppteckningen.
Ni kan också göra bouppteckningen hos en advokatbyrå eller en begravningsbyrå. Fundera dock på om det är möjligt att göra det själv. Ni sparar pengar och oavsett om ni gör bouppteckningen själv eller hos en jurist måste ni vara delaktiga och själv ange all information.
När ska bouppteckningen göras?
Bouppteckningen ska upprättas inom tre månader från dödsdagen. Bouppteckningen ska skickas till Skatteverket inom en månad från att förrättningsmötet.
Vad händer om bouppteckningen inte blir klar i tid?
Det är möjligt att ansöka om anstånd inom tre månader från dödsfallet.
Kontakta Skatteverket genom att ringa eller skicka ett brev eller e-postmeddelande. Det är gratis att ansöka om anstånd.
Vad händer om man efter bouppteckningen upptäcker en ny skuld eller tillgång?
Om en ny skuld, egendom, testamente eller äktenskapsförord upptäcks efter att bouppteckningen skickats till Skatteverket ska en tilläggsbouppteckning göras.
Tilläggsbouppteckningen skapas på samma sätt som en vanlig bouppteckning. Tilläggsbouppteckningen ska göras inom en månad från att felet upptäcktes.
Dödsboet kan själv göra en tilläggsbouppteckning.
Vad händer om det bara finns skulder i dödsboet?
Om det finns skulder i dödsboet men inga pengar eller andra tillgångar att betala av dom med kommer skulderna till slut att avskrivas.
När det bara finns skulder i ett dödsbo kan det vara relevant att göra en dödsboanmälan istället för bouppteckning.
Kan man se bouppteckning?
Det är möjligt att beställa en bouppteckning från Skatteverket om den är registrerad från och med 1.7.2001.
Om bouppteckningen är registrerad före det kan de beställas från riksarkivet.
När får man arvet?
Arvet kan delas ut när Skatteverket godkänt bouppteckningen.
Om ni värderat egendomen enligt marknadsvärdet kan ni använda bouppteckningen som underlag när arvet fördelas.
Om ni inte kan komma överens om fördelning av arvet kan ni ta hjälp av en skiftesman.
Läs mer: Hur betalas arv ut?
