Guide för boupp­teck­ning (2022)

Båten i Helsinki
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2022-05-31 ● 5 minuter
I en bouppteckning anges den avlidnes arvingar, tillgångar och skulder. Bouppteckningen använda som bevis på rätten att representera dödsboet.

När person av­li­der bildas ett dödsbo. I döds­bo­et ingår all den av­lid­nes egen­dom och skul­der. 

Den av­lid­nes när­mas­te an­hö­ri­ga, döds­bo­de­lä­ga­re, tar hand om döds­bo­et fram till att egen­do­men har delats mellan arv­ta­gar­na.

När en person har av­li­dit ska:

  • boets skul­der och till­gång­ar redas ut
  • boupp­teck­ning göras och
  • arvet för­de­las mellan ar­ving­ar­na (arvs­skif­te)

Att göra en boupp­teck­ning är lät­ta­re än många tror och det är möj­ligt att göra det själv.

En boupp­teck­ning måste göras

En boupp­teck­ning är ett papper där det fram­går den av­lid­nes egen­dom och skul­der på döds­da­gen och vem som kommer att ärva.

Utan en boupp­teck­ning är det inte möj­ligt att sälja den av­lid­nes egen­dom eller söka lag­fart.

En boupp­teck­ning måste göras. Om ni inte gör en boupp­teck­ning utser Skat­te­ver­ket en person som ser till att boupp­teck­ning­en blir gjord. Döds­bo­et måste betala för det, vilket be­ty­der att ni får mindre i arv.

Det är därför enklast att skapa boupp­teck­ning­en direkt. Det är möj­ligt att göra det själv och det finns för­mån­li­ga al­ter­na­tiv.

Skapa boupp­teck­ning­en själv

Kost­nad för boupp­teck­ning kan va­ri­e­ra stort och beror på vem du väljer att anlita och den tid som krävs för ar­be­tet. Ni sköter boupp­teck­ning­en enklast och smi­di­gast i Aatos di­gi­ta­la tjänst för endast 1990 kronor.

En jurist tar i regel från 1 500 – 1 600 kr i timmen, och även en enkla­re boupp­teck­ning tar åt­minsto­ne några timmar. Kost­nad för boupp­teck­ning kan därför börja på runt 4 000 kr och kosta upp mot det dubbla eller mer. 

Genom att svara på lätta frågor kart­läg­ger tjäns­ten er si­tu­a­tion och be­rät­tar hur just ni enklast skapar en boupp­teck­ning­en och vilken in­for­ma­tion som behövs.

Tjäns­ten väg­le­der er från början till slut och ni måste inte förstå hur en boupp­teck­ning går till. Aatos ju­ris­ter hjäl­per er gratis via chatt och e-post.

Boupp­teck­ning­ens in­ne­håll

Ur boupp­teck­ning­en ska det fram­kom­ma

Till Skat­te­ver­ket ska ni posta:

  • Boupp­teck­ning­en i ori­gi­nal
  • Be­styrkt kopia av boupp­teck­ning­en (minst en person ska intyga att kopian stäm­mer över­ens med ori­gi­na­let).
  • Be­styrkt kopia av tes­ta­men­te, äk­ten­skaps­för­ord, in­bju­dan till för­rätt­nings­mö­tet och bevis på arvs­av­stå­en­de
  • Full­makt i ori­gi­nal om det finns en ak­tu­ell full­makt

Hur går en boupp­teck­ning till?

Så här går en boupp­teck­ning till:

  1. Red ut och an­teck­na döds­bo­de­lä­ga­re och ef­terar­ving­ar
  2. An­teck­na vad den av­lid­ne ägde 
  3. An­teck­na den av­lid­nes skul­der
  4. Håll ett för­rätt­nings­mö­te
  5. Två för­rätt­nings­män och bo­upp­gi­va­ren skri­ver under
  6. Posta boupp­teck­ning­en till Skat­te­ver­ket

Här nedan går vi igenom de olika de­lar­na.

Gå igenom den av­lid­nes ägo­de­lar och skul­der

Boupp­teck­ning­en är en för­teck­ning över den av­li­dens till­gång­ar och skul­der på döds­da­gen. Börja därför med att gå igenom den av­lid­nes hem, bank­kon­ton och som­mar­hus.

Ni kan vär­de­ra egen­do­men enligt mark­nads­vär­det. Mark­nads­vär­det är vad ni hade fått för egen­do­men om ni på döds­da­gen hade sålt egen­do­men, eller själv köpt lik­nan­de egen­dom.

Boupp­teck­ning­en kon­trol­le­ras på för­rätt­nings­mö­tet

Boupp­teck­ning­en gås igenom och un­der­teck­nas på ett möte som kallas för­rätt­nings­mö­te. På för­rätt­nings­mö­tet träf­fas alla ar­ving­ar och kon­trol­le­rar boets skul­der och till­gång­ar.

Ar­ving­ar­na får inte själv intyga att allt skri­vits kor­rekt utan ska utse två två för­rätt­nings­män.

För­rätt­nings­man kan vara vem som helst som inte är ar­vinge. Van­ligt­vis är det en vän, part­ner eller kol­le­ga till en av ar­ving­ar­na.

För­rätt­nings­män­nens kon­trol­le­rar att allt ser ut att vara kor­rekt an­teck­nat. De ska kon­trol­le­ra in­for­ma­tio­nen enligt deras bästa för­må­ga, men har inte ett ju­ri­diskt ansvar.

För­rätt­nings­män­nen ska un­der­teck­na boupp­teck­ning­en till­sam­mans med bo­upp­gi­va­ren. Bo­upp­gi­va­ren är den som känner till boet bäst och ger in­for­ma­tion om boet. Bo­upp­gi­va­re är van­li­gen en ef­ter­le­van­de part­ner eller ett barn.

Mötet kan hållas så att alla per­son­li­gen när­va­rar eller som te­le­fon- eller vi­de­o­sam­tal.

Skicka en in­bju­dan till för­rätt­nings­mö­tet

En in­bju­dan eller kal­lel­se till för­rätt­nings­mö­tet ska skic­kas i god tid, ca 2-4 veckor före mötet.

I kal­lel­sen ska det stå vem som av­li­dit, samt när och var mötet hålls. 

Posta in­bju­dan som re­kom­men­de­rat brev och spara kvit­tot. Om någon väljer att inte delta på mötet ska du bifoga kvit­tot som bevis på att en in­bju­dan skic­kats.

Om någon du glöm­mer att bjuda in någon som har rätt att när­va­ra måste mötet hållas på nytt. Även om ni redan postat boupp­teck­ning­en till Skat­te­ver­ket.

Vem kallas till för­rätt­nings­mö­tet?

På för­rätt­nings­mö­tet har föl­jan­de per­so­ner rätt att när­va­ra, och de ska därför få en in­bju­dan:

  • Ef­ter­le­van­de make, sambo eller re­gi­stre­rad part­ner
  • Döds­bo­de­lä­ga­re (nedan finns en lista på vem som är döds­bo­de­lä­ga­re)
  • Ef­terar­ving­ar
  • För­myn­da­re och vård­nads­ha­va­re till omyn­di­ga
  • God man eller för­val­ta­re om re­le­vant
  • All­män­na arvs­fon­den om det inte finns ar­ving­ar enligt lag (om det finns arv­ta­ga­re enligt tes­ta­men­te ska arvs­fon­den också kallas)

Endast bo­upp­gi­va­ren och en av för­rätt­nings­män­nen måste när­va­ra. Den andra för­rätt­nings­man­nen kan senare un­der­teck­na boupp­teck­ning­en.

Posta alla do­ku­ment till Skat­te­ver­ket

Boupp­teck­ning­en ska upp­rät­tas inom tre må­na­der från döds­da­gen. Boupp­teck­ning­en ska skic­kas till Skat­te­ver­ket inom en månad från att boupp­teck­ning­en upp­rät­ta­des.

Skat­te­ver­ket kon­tak­tar er om något fattas från boupp­teck­ning­en.

När Skat­te­ver­ket god­känt boupp­teck­ning­en får ni till­ba­ka ori­gi­na­let. Arvet kan för­de­las när boupp­teck­ning­en god­känts.

Van­li­ga frågor om boupp­teck­ning

Här du kan hitta van­li­ga frågor om boupp­teck­ning.

Vem är döds­bo­de­lä­ga­re?

Döds­bo­de­lä­ga­re är de som ärver direkt när den av­li­den gått bort.

Döds­bo­de­lä­ga­re kan vara: 

  • Ef­ter­le­van­de make eller re­gi­stre­rad part­ner om denne ärver enligt lag eller tes­ta­men­te
  • sambo om denne vill att en bo­del­ning ska göras
  • ar­vinge enligt lagen
  • uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re (kan vara pri­vat­per­son, fö­re­tag eller en or­ga­ni­sa­tion)
  • en ti­di­ga­re makes ef­terar­ving­ar
  • All­män­na Arvs­fon­den

Ef­terar­ving­ar är de som måste vänta på att de får ut sitt arv. Van­ligt­vis är de makars ge­men­sam­ma barn som får arvet först när deras båda för­äld­rar av­li­dit.

Kan döds­bo­de­lä­ga­re göra boupp­teck­ning?

Ja, döds­bo­de­lä­gar­na kan själv göra boupp­teck­ning­en. 

Ni kan också göra boupp­teck­ning­en hos en ad­vo­kat­by­rå eller en be­grav­nings­by­rå. Fun­de­ra dock på om det är möj­ligt att göra det själv. Ni sparar pengar och oav­sett om ni gör boupp­teck­ning­en själv eller hos en jurist måste ni vara del­ak­ti­ga och själv ange all in­for­ma­tion.

När ska boupp­teck­ning­en göras?

Boupp­teck­ning­en ska upp­rät­tas inom tre må­na­der från döds­da­gen. Boupp­teck­ning­en ska skic­kas till Skat­te­ver­ket inom en månad från att för­rätt­nings­mö­tet. 

Vad händer om boupp­teck­ning­en inte blir klar i tid?

Det är möj­ligt att ansöka om an­stånd inom tre må­na­der från döds­fal­let.

Kon­tak­ta Skat­te­ver­ket genom att ringa eller skicka ett brev eller e-post­med­de­lan­de. Det är gratis att ansöka om an­stånd.

Vad händer om man efter boupp­teck­ning­en upp­täc­ker en ny skuld eller till­gång?

Om en ny skuld, egen­dom, tes­ta­men­te eller äk­ten­skaps­för­ord upp­täcks efter att boupp­teck­ning­en skic­kats till Skat­te­ver­ket ska en tilläggs­boupp­teck­ning göras.

Tilläggs­boupp­teck­ning­en skapas på samma sätt som en vanlig boupp­teck­ning. Tilläggs­boupp­teck­ning­en ska göras inom en månad från att felet upp­täck­tes.

Döds­bo­et kan själv göra en tilläggs­boupp­teck­ning.

Kan man se boupp­teck­ning?

Det är möj­ligt att be­stäl­la en boupp­teck­ning från Skat­te­ver­ket om den är re­gi­stre­rad från och med 1.7.2001.

Om boupp­teck­ning­en är re­gi­stre­rad före det kan de be­stäl­las från riksar­ki­vet.

När får man arvet?

Arvet kan delas ut när Skat­te­ver­ket god­känt boupp­teck­ning­en.

Om ni vär­de­rat egen­do­men enligt mark­nads­vär­det kan ni an­vän­da boupp­teck­ning­en som un­der­lag när arvet för­de­las.