Så går en boupp­teck­nings­för­rätt­ning till

Människor på borden
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2022-11-03 ● 4 minuter
Dela artikeln
Enkelt för­kla­rat vad boupp­teck­nings­för­rätt­ning är och hur det går till. Det finns många svåra ord som an­vän­ds i sam­band med boupp­teck­ning och för­rätt­nings­möte. Här vill vi visa att det fak­tiskt är ganska enkelt för det mesta!

Så vad är boupp­teck­nings­för­rätt­ning? En boupp­teck­nings­för­rätt­ning är själva mötet då de som ärver går igenom vad den som gått bort har lämnat efter sig. Om det finns ett tes­ta­men­te är det van­li­gt att man läser upp det vid mötet.

Sam­man­ställ­ning­en av till­gång­ar och skul­der kallas för boupp­teck­ning. Det kan vara bostad, bil, pengar och andra vär­de­fö­re­mål samt skul­der i döds­bo­et.

Boupp­teck­nings­för­rätt­ning kallas också för för­rätt­nings­möteDu kan själv enkelt hålla för­rätt­nings­möte eller ta hjälp av be­grav­nings­by­rå eller jurist.

Vem ska vara med vid boupp­teck­nings­för­rätt­ning?

Vid mötet för boupp­teck­nings­för­rätt­ning har föl­jan­de per­so­ner rätt att delta:

  • ef­ter­le­van­de make, sambo eller re­gi­stre­rad part­ner
  • bröstar­ving­ar och andra döds­bo­de­lä­ga­re
  • ef­terar­ving­ar
  • för­myn­da­re och vård­nads­ha­va­re till omyn­di­ga
  • god man eller för­val­ta­re om re­le­vant
  • all­män­na arvs­fon­den om det inte finns ar­ving­ar enligt lag (om det finns arv­ta­ga­re enligt tes­ta­men­te ska arvs­fon­den också kallas)

Till mötet ska också en bo­upp­gi­va­re och två för­rätt­nings­män bjudas in.

Om du är osäker på om någon är döds­bo­de­lä­ga­re är det bästa att ändå kalla per­so­nen för att vara på den säkra sidan.

Ombud och full­makt boupp­teck­nings­för­rätt­ning

Om du inte har möj­li­gt att vara med vid boupp­teck­ning­en kan du låta någon annan re­pre­sen­te­ra dig vid mötet. Det kallas när­va­ran­de genom ombud.

Du be­hö­ver då ge en full­makt till per­so­nen att fö­re­trä­da dig vid boupp­teck­nings­för­rätt­ning­en. I full­mak­ten ska det stå att full­makt­ta­ga­ren är ombud för dig och får bevaka din rätt vid en spe­ci­fik boupp­teck­nings­för­rätt­ning.

Med­de­la också gärna i förväg att någon annan deltar i ditt ställe och kommer att ha en full­makt med sig. Genom goda för­be­re­del­ser kan mötet flyta på smi­di­ga­re.

Måste jag vara med vid boupp­teck­ning?

Även om du har blivit in­bju­den finns det ingen skyl­dig­het att delta vid boupp­teck­nings­för­rätt­ning. Det gäller även om du är ar­vinge och ska ärva. Det är bra att du ändå be­kräf­tar att du fått kal­lel­se och med­de­lar att du inte kommer att vara med.

Vid en boupp­teck­nings­för­rätt­ning måste bo­upp­gi­va­re och minst en för­rätt­nings­man delta. Utöver det finns inget krav på att någon annan måste vara med på mötet.

Vid för­rätt­nings­mö­tet skri­ver man ner vilka per­so­ner som har del­ta­git. Det ska också no­te­ras vilka som har kal­la­ts samt bevis på att kal­lel­se har tagits emot av de som valt att inte delta. Om någon re­pre­sen­te­ras genom ombud med full­makt ska det också skri­vas ner.

Får en ut­om­stå­en­de person delta vid boupp­teck­ning?

Vem som har rätt att delta vid boupp­teck­nings­för­rätt­ning be­skrivs i ärv­da­bal­ken. Ibland kan det finnas in­tres­se även från andra per­so­ner att vara med. Det kan ex­em­pel­vis vara för att följa med en släk­ting eller ett all­mänt in­tres­se att bevaka att det ska går rätt till.

Det är upp till döds­bo­de­lä­gar­na att avgöra om ut­om­stå­en­de per­so­nen får delta vid mötet. Det brukar i regel gå bra och inte vara något pro­blem.

Det kan också vara bra att veta att en boupp­teck­ning är en of­fent­lig hand­ling efter att den re­gi­stre­ra­ts hos Skat­te­ver­ket. Efter re­gi­stre­ring kan vem som helst begära ut en kopia av en boupp­teck­ning.

Kal­lel­se till boupp­teck­nings­för­rätt­ning

Alla som har rätt att vara med vid en boupp­teck­nings­för­rätt­ning måste få en kal­lel­se.

Enligt reg­ler­na ska en in­bju­dan skic­kas i god tid innan mötet. 2–4 veckor innan mötet är en bra tids­ram.

I kal­lel­sen ska det stå:

  • Vem som har av­li­dit
  • När och var mötet är

Kal­lel­se till boupp­teck­ning skic­kas i regel med re­kom­men­de­rat brev. Det är för att det ska vara enkelt att bevisa att mot­ta­ga­ren fak­tiskt har tagit emot kal­lel­sen om hen skulle välja att inte delta vid mötet.

Det går också bra att skicka in­bju­dan till för­rätt­nings­mö­tet di­gi­talt via e-post. Du bör då vara sär­skilt noga med att få be­kräf­tat att kal­lel­se mot­ta­gi­ts om per­so­nen väljer att inte delta.

Hur går ett för­rätt­nings­möte till?

Boupp­teck­nings­för­rätt­ning är ett van­li­gt möte som samlar döds­bo­de­lä­ga­re och andra in­bjud­na. Det kan vara ett fy­siskt möte eller ske di­gi­talt.

Det ska i förväg vara be­stämt vem som ska leda mötet. Det är den per­so­nen som kallas för bo­upp­gi­va­re.

Vid för­rätt­nings­mö­tet ska bo­upp­gi­va­ren bland annat gå igenom:

  • Till­gång­ar och skul­der som sam­man­ställ­ts i en boupp­teck­ning
  • Släkt­för­hål­lan­den och vem som ärver
  • Om tes­ta­men­te finns
  • Om äk­ten­skaps­för­ord finns
  • Andra re­le­van­ta upp­gif­ter, ex­em­pel­vis bo­del­ning, om någon avstår från arv etc.

Om det finns en ef­ter­le­van­de make eller sambo ska en bo­del­ning ha gjorts om hen bett om det. I bo­del­ning­en delar man ge­men­sam egen­dom och en­skild egen­dom mellan part­nern och döds­bo­et.

För­rätt­nings­mö­tet ger de som ska ärva insikt och möj­lig­het att kom­men­te­ra om något inte verkar rik­ti­gt eller vär­de­ring är skälig.

Efter mötet ska bo­upp­gi­va­re och två för­rätt­nings­män skriva under boupp­teck­ning­en och be­kräf­tar därmed att den är kor­rekt. Boupp­teck­ning­en ska inte skri­vas under av övriga del­ta­ga­re vid mötet.

👉 Du ska även ha ett möte om du är ensam ar­vinge.

För­rätt­nings­möte med hjälp av Aatos

Ett möte för boupp­teck­nings­för­rätt­ning är inte svåre att ta hand om än något annat möte. Om du an­vän­der Aatos tjänst får du väg­led­ning och kan enkelt göra både boupp­teck­ning själv och ordna mötet.

Vi visar vad du ska göra och med vårt verk­tyg sam­man­stäl­ler du lätt alla upp­gif­ter som behövs. Du får en full­stän­dig boupp­teck­ning som du sedan kan an­vän­da som check­lis­ta vid för­rätt­nings­mö­tet.

💡 Visste du att Aatos boupp­teck­ning er­sät­ter Skat­te­ver­kets blan­ket för boupp­teck­ning?

Bo­upp­gi­va­re vid boupp­teck­ning

Bo­upp­gi­va­re vid boupp­teck­ning är den som leder för­rätt­nings­mö­tet och pre­sen­te­rar boupp­teck­ning­en. Det är ofta samma person som samlat ihop upp­gif­ter­na i boupp­teck­ning­en.

Bo­upp­gi­va­re är van­ligt­vis den som bäst känner till den av­lid­nes eko­nomi och si­tu­a­tion. Det kan vara vem som helst men ofta är det make, sambo eller ett barn. Det går också att anlita en ut­om­stå­en­de person som bo­upp­gi­va­re vid boupp­teck­ning. Det kan ex­em­pel­vis vara en bout­red­nings­man eller tes­ta­mentsex­e­ku­tor. En för­rätt­nings­man kan dock inte vara bo­upp­gi­va­re.

Bo­upp­gi­va­ren ska även intyga att upp­gif­ter­na i boupp­teck­ning är rik­ti­ga och att ingen in­for­ma­tion av­sikt­li­gt lämnat ute. Det gör bo­upp­gi­va­ren genom att skriva under boupp­teck­ning­en.

💡Visste du att bo­upp­gi­va­re och in­gi­va­re kan vara samma person?

För­rätt­nings­man vid boupp­teck­ning

En för­rätt­nings­man har som upp­gift att kon­trol­le­ra att det som står i boupp­teck­ning­en har blivit rätt an­teck­nat och att even­tu­el­la vär­de­ring­ar är gjorda efter bästa för­måga. En för­rätt­nings­man ansvar inte för att upp­gif­ter­na i boupp­teck­ning­en är kor­rek­ta i sig, utan in­ty­gar bara att upp­gif­ter­na verkar rik­ti­ga enligt vad hen känner till eller vad som är rim­li­gt.

Döds­bo­de­lä­ga­re eller ef­terar­vinge kan inte vara för­rätt­nings­man, men de flesta andra per­so­ner kan vara det. Det finns inget krav på ut­bild­ning eller sär­skild kun­skap, utan bara att per­so­nen inte ska ärva den av­lid­ne. Van­ligt­vis fun­ge­rar sambo, make, vän, kol­le­ga eller granne som för­rätt­nings­man.

Arv­skifte efter boupp­teck­nings­för­rätt­ning

Efter boupp­teck­nings­för­rätt­ning är det snart dags för arv­skifte. Efter för­rätt­nings­mö­tet skic­kar du un­der­skri­ven boupp­teck­ning till Skat­te­ver­ket för re­gi­stre­ring. Det ska ske senast en månad efter mötet.

När Skat­te­ver­ket god­känt boupp­teck­ning­en kan arv­skifte göras. Döds­bo­de­lä­ga­re be­stäm­mer då till­sam­mans hur till­gång­ar och övrigt lösöre ska delas om det inte redan finns ned­skri­vet i ett tes­ta­men­te.

En ut­om­stå­en­de person som hjäl­per till med för­del­ning­en av arv­skif­tet kallas för skif­tes­man.

💡 Visste du! Om döds­bo­de­lä­gar­na inte är nöjda kan de över­klaga boupp­teck­ning­en.

Läs mer: Hur lång tid tar en boupp­teck­ning? Och sta­tistik för boupp­teck­ning

Därför väljer fler att göra boupp­teck­ning själv

Att göra en boupp­teck­ning på egen hand in­ne­bär att du själv kan be­stäm­ma när och var du gör den. När det blir tungt och led­samt upp­skat­tar många att hellre att sitta hemma i lugn och ro med upp­gif­ten istäl­let för på ett kontor hos be­grav­nings­by­rå eller jurist.

Många gånger be­hö­ver du ändå ta fram alla upp­gif­ter till den som ska göra boupp­teck­ning, och du kan då lika gärna sam­man­stäl­la det själv. Du är tro­ligt­vis ändå den som har bäst in­blick. Det sparar dess­utom både tid och pengar.

Med Aatos tjänst för boupp­teck­ning be­ta­lar du bara 1990 kronor och får stöd med boupp­teck­ningför­rätt­nings­möte och re­gi­stre­ring hos Skat­te­ver­ket. Det ingår dess­utom att du kan ställa frågor och få ju­ri­disk råd­giv­ning via chatt.

Smidigare juridik, online och enkelt!