Så vad är bouppteckningsförrättning?
En bouppteckningsförrättning är själva mötet då de som ärver går igenom vad den som gått bort har lämnat efter sig. Om det finns ett testamente är det vanligt att man läser upp det vid mötet.
Sammanställningen av tillgångar och skulder kallas för bouppteckning. Det kan vara bostad, bil, pengar och andra värdeföremål samt skulder i dödsboet.
Bouppteckningsförrättning kallas också för förrättningsmöte. Du kan själv enkelt hålla förrättningsmöte.
Vem ska vara med vid bouppteckningsförrättning?
Vid mötet för bouppteckningsförrättning har följande personer rätt att delta:
- efterlevande make, sambo eller registrerad partner
- bröstarvingar och andra dödsbodelägare
- efterarvingar
- förmyndare och vårdnadshavare till omyndiga
- god man eller förvaltare om relevant
- allmänna arvsfonden om det inte finns arvingar enligt lag (om det finns arvtagare enligt testamente ska arvsfonden också kallas)
Om du är osäker på om någon är dödsbodelägare är det bästa att ändå kalla personen för att vara på den säkra sidan.
Till mötet ska också en bouppgivare och två förrättningspersoner bjudas in.
💡 Sedan 1 juli 2026 har lagen ändrats och idag heter det förrättningsperson istället för förrättningsman. Uppgiften har i sig inte ändrats och en förrättningsperson gör exakt samma sak som en förrättningsman.
Ombud och fullmakt bouppteckningsförrättning
Om du inte har möjligt att vara med vid bouppteckningen kan du låta någon annan representera dig vid mötet. Det kallas närvarande genom ombud.
Du behöver då ge en fullmakt till personen att företräda dig vid bouppteckningsförrättningen. I fullmakten ska det stå att fullmakttagaren är ombud för dig och får bevaka din rätt vid en specifik bouppteckningsförrättning.
Meddela också gärna i förväg att någon annan deltar i ditt ställe och kommer att ha en fullmakt med sig. Genom goda förberedelser kan mötet flyta på smidigare.
Måste jag vara med vid bouppteckning?
Även om du har blivit inbjuden finns det ingen skyldighet att delta vid bouppteckningsförrättning. Det gäller även om du är arvinge och ska ärva. Det är bra att du ändå bekräftar att du fått kallelse och meddelar att du inte kommer att vara med.
Vid en bouppteckningsförrättning måste endast en förrättningsperson delta. Det betyder att mötet är korrekt och giltigt även om bara en person deltar. Båda förrättningspersonerna och bouppgivaren måste trots det skriva under bouppteckningen.
Vid förrättningsmötet skriver man ner vilka personer som har deltagit. Det ska också noteras vilka som har kallats samt bevis på att kallelse har tagits emot av de som valt att inte delta. Om någon representeras genom ombud med fullmakt ska det också skrivas ner.
På bouppteckning.se finns ett exempel på en ifylld bouppteckning som visar hur uppgifterna ser ut när allt är klart.
💡 Sedan 2025 behöver bouppgivaren inte delta på mötet. Tidigare var regeln att en förrättningsperson och bouppgivaren måste delta, men idag räcker det med att endast förrättningspersonen deltar.
Får en utomstående person delta vid bouppteckning?
Vem som har rätt att delta vid bouppteckningsförrättning beskrivs i ärvdabalken. Ibland kan det finnas intresse även från andra personer att vara med. Det kan exempelvis vara för att följa med en släkting eller ett allmänt intresse att bevaka att det ska går rätt till.
Det är upp till dödsbodelägarna att avgöra om utomstående personen får delta vid mötet. Det brukar i regel gå bra och inte vara något problem.
Det kan också vara bra att veta att en bouppteckning är en offentlig handling efter att den registrerats hos Skatteverket. Efter registrering kan vem som helst begära ut en kopia av en bouppteckning.
Kallelse till bouppteckningsförrättning
Alla som har rätt att vara med vid en bouppteckningsförrättning måste få en kallelse.
Enligt reglerna ska en inbjudan skickas i god tid innan mötet. 2–4 veckor innan mötet är en bra tidsram.
I kallelsen ska det stå:
- Vem som har avlidit
- När och var mötet hålls
Kallelse till bouppteckning skickas i regel med rekommenderat brev. Det är för att det ska vara enkelt att bevisa att du har kallat personen till förrättningsmötet. Du behöver i detta fall inte bevis på att hen faktiskt mottagit brevet och läst det.
Det går också bra att skicka inbjudan till förrättningsmötet digitalt via e-post eller genom textmeddelande. Du bör då vara särskilt noga med att få bekräftat att kallelse mottagits om personen väljer att inte delta.
Räcker det med att jag säger när mötet hålls?
Ja. Det finns inga formkrav på hur du kallar, så en muntlig kallelse är fullt giltig. Det är också så det oftast går till i praktiken, du berättar för din syster när ni ska träffas, eller kommer överens om tiden med den förälder som gör bouppteckningen tillsammans med dig.
Men muntlig kallelse fungerar bara för den som faktiskt kommer på mötet. Deltar personen behövs inget bevis. Uteblir hen måste du kunna bevisa att hen blivit kallad.
Vad händer om någon inte deltar?
Ingenting. Ingen är tvungen att komma, och bouppteckningen blir giltig ändå.
Det enda som krävs är att du bifogar ett kallelsebevis för varje person som blivit kallad men inte deltagit. Utan bevis registrerar Skatteverket inte bouppteckningen, utan begär komplettering.
Kom ihåg att detta också gäller bouppgivaren. Bouppgivaren behöver inte delta i mötet, men är i regel också dödsbodelägare, och då behövs ett kallelsebevis även för hen.
💡 Kom ihåg! Har någon företrätts av ombud vid mötet räknas hen som närvarande, och då behövs inget kallelsebevis.
Vad räcker som bevis om kallelse?
Skatteverket godtar två sorters bevis:
- Ett undertecknat kallelsebevis. Personen skriver att hen har mottagit kallelse till bouppteckningsförrättningen efter [den avlidnes namn] och valt att inte delta, och skriver under. Ni kan skriva ut ett mejlsvar och låta hen underteckna det.
- Kvitto på rekommenderat brev. Kvittot visar att du har postat kallelsen. Du behöver inte visa att brevet har hämtats ut.
Ett mejl eller sms räcker alltså inte i sig, även om personen svarar att hen inte kan komma. Det behövs en underskrift eller ett postkvitto.
Rekommenderat brev är det säkraste valet om du inte vet om personen kommer att svara eller skriva under något. Det är det enda beviset som inte kräver att motparten gör något.
Vad händer om någon inte blir kallad?
Glömmer du att kalla någon som har rätt att vara med måste ett nytt förrättningsmöte hållas, även om ni redan har skickat bouppteckningen till Skatteverket. Det räcker inte med att personen godkänner bouppteckningen.
Är du osäker på om någon tillhör kretsen är det bättre att kalla en person för mycket än en för lite.
Hur går ett förrättningsmöte till?
Bouppteckningsförrättning är ett vanligt möte som samlar dödsbodelägare och andra inbjudna. Det kan vara ett fysiskt möte eller ske digitalt.
Det ska i förväg vara bestämt vem som ska leda mötet. Det är den personen som kallas för bouppgivare.
Vid förrättningsmötet ska bouppgivaren bland annat gå igenom:
- Tillgångar och skulder som sammanställts i en bouppteckning
- Släktförhållanden och vem som ärver
- Om testamente finns
- Om äktenskapsförord finns
- Andra relevanta uppgifter, exempelvis bodelning, om någon avstår från arv etc.
Om det finns en efterlevande make eller sambo ska en bodelning ha gjorts om hen bett om det. I bodelningen delar man gemensam egendom och enskild egendom mellan partnern och dödsboet.
Förrättningsmötet ger de som ska ärva insikt och möjlighet att kommentera om något inte verkar riktigt eller värdering är skälig.
Efter mötet ska bouppgivare och två förrättningspersoner skriva under bouppteckningen och bekräftar därmed att den är korrekt. Bouppteckningen ska inte skrivas under av övriga deltagare vid mötet.
👉 Du ska även ha ett möte om du är ensam arvinge.
Förrättningsmöte med hjälp av Aatos
Ett möte för bouppteckningsförrättning är inte svåre att ta hand om än något annat möte. Om du använder Aatos tjänst får du vägledning och kan enkelt göra både bouppteckning själv och ordna mötet.
Vi visar vad du ska göra och med vårt verktyg sammanställer du lätt alla uppgifter som behövs. Du får en fullständig bouppteckning som du sedan kan använda som checklista vid förrättningsmötet.
💡 Visste du att Aatos bouppteckning ersätter Skatteverkets blanket för bouppteckning?
Bouppgivare vid bouppteckning
Bouppgivare vid bouppteckning är den som leder förrättningsmötet och presenterar bouppteckningen. Det är ofta samma person som samlat ihop uppgifterna i bouppteckningen.
Bouppgivare är vanligtvis den som bäst känner till den avlidnes ekonomi och situation. Det kan vara vem som helst men ofta är det make, maka, sambo eller ett barn. Det går också att anlita en utomstående person som bouppgivare vid bouppteckning. Det kan exempelvis vara en boutredningsman eller testamentsexekutor. En förrättningsperson kan dock inte vara bouppgivare.
Bouppgivaren ska även intyga att uppgifterna i bouppteckning är riktiga och att ingen information avsiktligt lämnat ute. Det gör bouppgivaren genom att skriva under bouppteckningen.
💡Visste du att bouppgivare och ingivare kan vara samma person?
Förrättningsperson vid bouppteckning
En förrättningsperson har som uppgift att kontrollera att det som står i bouppteckningen har blivit rätt antecknat och att eventuella värderingar är gjorda efter bästa förmåga. En förrättningsperson ansvar inte för att uppgifterna i bouppteckningen är korrekta i sig, utan intygar bara att uppgifterna verkar riktiga enligt vad hen känner till eller vad som är rimligt.
Dödsbodelägare eller efterarvinge kan inte vara förrättningsperson, men de flesta andra personer kan vara det.
Det finns inget krav på utbildning eller särskild kunskap, utan bara att personen inte ska ärva den avlidne. Vanligtvis fungerar sambo, make, vän, kollega eller granne som förrättningsperson.
Arvskifte efter bouppteckningsförrättning
Efter bouppteckningsförrättning är det snart dags för arvskifte. Efter förrättningsmötet skickar du underskriven bouppteckning till Skatteverket för registrering. Det ska ske senast en månad efter mötet.
När Skatteverket godkänt bouppteckningen kan arvskifte göras. Dödsbodelägare bestämmer då tillsammans hur tillgångar och övrigt lösöre ska delas om det inte redan finns nedskrivet i ett testamente.
En utomstående person som hjälper till med fördelningen av arvskiftet kallas för skiftesman.
💡 Visste du! Om dödsbodelägarna inte är nöjda kan de överklaga bouppteckningen.
Läs mer: Hur lång tid tar en bouppteckning? Och statistik för bouppteckning
Därför väljer fler att göra bouppteckning själv
Att göra en bouppteckning på egen hand innebär att du själv kan bestämma när och var du gör den. När det blir tungt och ledsamt uppskattar många att hellre att sitta hemma i lugn och ro med uppgiften istället för på ett kontor hos begravningsbyrå eller jurist.
Många gånger behöver du ändå ta fram alla uppgifter till den som ska göra bouppteckning, och du kan då lika gärna sammanställa det själv. Du är troligtvis ändå den som har bäst inblick. Det sparar dessutom både tid och pengar.
Med Aatos tjänst för bouppteckning betalar du bara 1990 kronor och får stöd med bouppteckning, förrättningsmöte och registrering hos Skatteverket. Det ingår dessutom att du kan ställa frågor och få juridisk rådgivning via chatt.
