Be­styrkt kopia tes­ta­men­te

hassan-pasha-nEbMedmVwgw-unsplash.jpg
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2023-07-12 ● 3 minuter
Dela artikeln
Ett tes­ta­men­te är ett do­ku­ment där en person re­gle­rar vad som händer med sin egen­dom efter deras bort­gång. Ge­ne­rellt sett är inte kopior av tes­ta­men­te gil­ti­ga utan det är ori­gi­nal­hand­ling­en som gäller.

Under vissa om­stän­dig­he­ter kan en kopia av ett tes­ta­men­te be­trak­tas som gil­ti­gt. Det måste då vara en "be­styrkt kopia". Be­styrkt och vi­di­me­rad är samma sak.

Hur man upp­rät­tar ett tes­ta­men­te

Ett tes­ta­men­te måste enligt lag vara:

  • Skrift­li­gt
  • Un­der­teck­nat av tes­ta­torn (upp­rät­ta­ren av tes­ta­men­tet)
  • Be­vitt­nat och sig­ne­rat av två vitt­nen

Vitt­nen måste vara myn­di­ga och vid sina fulla min­nens bruk.

Det in­ne­bär att de inte kan lida av psy­kisk stör­ning och de måste förstå att det är ett tes­ta­men­te de be­vitt­nar.

Form­krav för be­styrkt kopia av tes­ta­men­te

En kopia är giltig om den har an­ta­gi­ts med samma form­krav som ett vanlig tes­ta­men­te. Det får heller inte finnas an­led­ning att anta att kopian inte över­ens­stäm­mer med ori­gi­na­let.

Vitt­nen som skri­ver på en kopia anses vi­di­me­ra, intyga, att kopian över­ens­stäm­mer med ori­gi­na­let.

Att en kopia är be­styrkt, eller vi­di­me­rad som det också kallas, in­ne­bär att någon in­ty­gar att kopian över­ens­stäm­mer med ori­gi­na­let. Genom att be­styr­ka en kopia finns det bevis på att kopian inte för­fals­ka­ts.

Det finns inga lagar eller regler som be­stäm­mer hur ett be­styr­kan­de ska gå till och olika myn­dig­he­ter kan ha olika krav på be­styr­kan­det be­ro­en­de på vad det är för do­ku­ment eller vem som ska få kopian.

Det säk­ras­te är att an­vän­da sig av två per­so­ner över 18 år, som inte är direkt be­rör­da av do­ku­men­tet eller nära familj med någon som är det. Dessa ska, på ko­pi­ans första sida för hand skriva t.ex. "Jag, namn namn, in­ty­gar att kopian över­ens­stäm­mer med ori­gi­na­let". De ska sedan un­der­teck­na texten och skriva namn­för­tyd­li­gan­de och någon kon­takt­upp­gift, t.ex. te­le­fon­num­mer.

Det är även möj­li­gt att an­vän­da bara en person och någon som är berörd av do­ku­men­tet, detta kan dock senare skapa pro­blem om ko­pi­ans äkthet ifrå­ga­sätts.

Fo­to­ko­pi­or fun­ge­rar som be­styrkt kopia

Enligt ti­di­ga­re dom­stolavs­gö­ran­den kan en fo­to­ko­pia godtas som ett tes­ta­men­te.

Det ansågs utgöra en giltig hand­ling då det ej fanns miss­tan­ke om att kopian inte över­ens­stäm­de med ori­gi­na­let.

Vid fo­to­ko­pi­or finns det inga krav på vitt­nen eller vi­di­me­ring av kopian. Det är så länge man kan bevisa att hand­ling­en över­ens­stäm­mer med ori­gi­na­let och att det ger ut­tryck för tes­ta­tor­ns yt­ters­ta vilja.

För att vara på den säkra sidan är det dock ändå bra att göra en be­styrkt kopia.

När be­hö­ver man en kopia?

Det finns prak­tis­ka skäl att ha en kopia av ett tes­ta­men­te. Efter att någon har gått bort kommer deras tes­ta­men­te be­hö­vas i kon­takt med arv­ta­gar­na men också av olika myn­dig­he­ter.

Till ex­em­pel måste man skicka tes­ta­men­tet i ori­gi­nal eller som be­styrkt kopia till­sam­mans med boupp­teck­ning­en till Skat­te­ver­ket.

En boupp­teck­ning är en hand­ling som in­ne­fat­tar döds­bo­ets till­gång­ar och skul­der.

Alla ar­ving­ar måste också få ta del av tes­ta­men­tet och dess in­ne­håll. Det kallas för del­giv­ning av tes­ta­men­te.

Det är av be­ty­del­se ef­ter­som ar­ving­ar­na har 6 må­na­der på sig att kland­ra tes­ta­men­tet efter de har tagit del av det. En ar­vinge klandrar ett tes­ta­men­te om den inte tycker att detta ska gälla.

Att vid dessa steg skicka runt ori­gi­na­let till alla in­blan­da­de är oprak­tiskt. Det tar mycket tid och skapar även en risk att ori­gi­nal­tes­ta­men­tet för­svin­ner.

I dagens di­gi­ta­la värld där mycket kom­mu­ni­ka­tion sker via mejl är det dess­utom prak­tiskt att istäl­let an­vän­da en fo­to­ko­pia.

Åter­kal­lel­se av tes­ta­men­te

Ett tes­ta­men­te kan åter­kal­las av en tes­ta­tor. Det görs van­ligt­vis genom att för­stö­ra det. Då blir kopian också ogil­tig.

Därför måste ibland en tes­ta­ment­s­ta­ga­re bevisa att ori­gi­na­let inte har åter­kal­la­ts och för­stör­ts.

Tes­ta­ment­s­ta­ga­ren är den eller de som ärver av den av­lid­ne.

Det måste be­vi­sas att det är över­vä­gan­de san­no­likt att tes­ta­men­tet inte har åter­kal­la­ts och att kopian ut­tryc­ker tes­ta­tor­ns vilja.

Det enk­las­te sättet att göra det är att pre­sen­te­ra ori­gi­na­let.

Vad händer om ori­gi­na­let för­svin­ner?

Om ori­gi­nal­hand­ling­en inte hittas blir det en fråga om tes­ta­men­tet ska anses åter­kal­lat eller inte.

Ut­gångs­punk­ten i en sådan si­tu­a­tion är att tes­ta­men­tet har för­stör­ts för att tes­ta­torn anser att tes­ta­men­tet inte längre ut­tryc­ker dennes vilja.

I ett sådant fall måste det be­vi­sas av tes­ta­ment­s­ta­ga­ren att tes­ta­torn inte har åter­kal­lat tes­ta­men­tet.

Detta kan vara klu­ri­gt och beror på si­tu­a­tio­nen i fråga.

Vad som kan tala för att tes­ta­men­tet inte har åter­kal­la­ts är att tes­ta­men­tet upp­rät­ta­des kort tid innan tes­ta­torn gick bort.

Vidare kan vitt­ne­na som be­vitt­na­de ori­gi­nal tes­ta­men­tet eller kopian intyga om tes­ta­tor­ns vilja.

Smidigare juridik, online och enkelt!