Lag­lott för gifta

Många är oro­li­ga för vad som händer eko­no­miskt om ens make av­li­der, sär­skilt om det finns barn från ti­di­ga­re re­la­tio­ner, s.k. sär­kull­barn. Av dessa an­led­ning­ar finns det behov att dis­ku­te­ra och fun­de­ra över arvs­rät­ten från ett äk­ten­skap­ligt per­spek­tiv.

Ar­ti­keln går igenom vad som gäller för den av­lid­nes ef­ter­le­van­de make, ge­men­sam­ma barn och even­tu­el­la sär­kull­barn samt hur detta på­ver­kas av ett even­tu­ellt tes­ta­men­te.

Makes arvs­rätt vid ge­men­sam­ma barn

Om den av­lid­ne var gift, och inte hade skri­vit tes­ta­men­te, är hu­vud­re­geln att den ef­ter­le­van­de maken ärver före ma­kar­nas ge­men­sam­ma barn. Un­dan­ta­get är om maken av­li­der under en på­gåen­de skils­mäs­sa, då ärver inte den ef­ter­le­van­de maken.

Ma­kar­nas ge­men­sam­ma barn får istäl­let ut sitt arv när den ef­ter­le­van­de för­äl­dern av­li­der. Den ef­ter­le­van­de maken ärver alltså med fri för­fo­gan­de­rätt, vilket be­ty­der att den över­le­van­de maken har rätt att an­vän­da arvet under sin livs­tid med några be­gräns­ning­ar.

Maken har ex­em­pel­vis rätt att in­ve­ste­ra egen­do­men, kon­su­me­ra den eller till och med för­bru­ka den helt. Han eller hon har där­e­mot inte rätt att be­stäm­ma över den genom tes­ta­men­te eller ge bort hela arvet ef­tersom det redan är be­stämt vem som ska få den efter att den av­li­der.

👉 Läs mer om arvs­ord­ning­en

Ett ex­em­pel:

Bertil har ny­li­gen av­li­dit och läm­na­de efter sig sin fru Anna och ett ge­men­samt barn, Ce­ci­lia. Bertil och Anna hade inget äk­ten­skaps­för­ord och alltså inte någon en­skild egen­dom vid tid­punk­ten för döds­fal­let. Bertil hade inte heller något tes­ta­men­te.

Innan man kan dela upp något arv ska en bo­del­ning göras mellan Bertil och Anna.  Anna får vid bo­del­ning­en 50 % av gif­to­rätts­god­set och res­te­ran­de 50 % blir arvet efter Bertil. I det här fallet ärver Anna hela Ber­tils kvar­lå­ten­skap med fri för­fo­gan­de­rätt. Detta in­ne­bär att 50 % av Annas egen­dom efter Ber­tils bort­gång utgörs av arvet efter Bertil. När Anna senare av­li­der och kommer 50 % av det hon lämnar efter sig gå till Ce­ci­lia i ef­terarv.

Om ma­kar­nas totala egen­dom upp­gick till 100 000 kr när Bertil avled, så ärver alltså Anna 50 000 kr med fri för­fo­gan­de­rätt. Om Anna under sin res­te­ran­de livs­tid an­vän­der arvet så att bara 30 000 kr finns kvar när hon i sin tur av­li­der, så utgör 15 000 kr av kvar­lå­ten­ska­pen efter Bertil. Detta ef­tersom 1/2 av 30 000 kr är 15 000 kr. Om egen­do­men istäl­let vuxit till 150 000 kr, utgör 75 000 kr kvar­lå­ten­ska­pen efter Bertil. I ex­emp­len ärver alltså Ce­ci­lia 15 000 kr re­spek­ti­ve 75 000 kr.

Om Anna inte skri­vit ett tes­ta­men­te går även de andra 50 % av hennes kvar­lå­ten­skap till Ce­ci­lia som enda barn. Hon kan dock välja att tes­ta­men­te­ra bort hälf­ten till någon annan. Ce­ci­lia har alltså rätt till 75 % av Annas kvar­lå­ten­skap när Anna av­li­der. 50% efter Bertil och 25 % som lag­lott efter Anna.

Even­tu­el­la sär­kull­barn

Sär­kull­barn är barn till den av­lid­ne som den ef­ter­le­van­de maken inte är för­äl­der till.

Sär­kull­barn har, till skill­nad från ge­men­sam­ma barn, rätt att få ut sitt arv direkt och be­hö­ver inte vänta tills den ef­ter­le­van­de maken dör. Sär­kull­bar­nen kan där­e­mot välja att av­vak­ta att ta ut arvet direkt till förmån för den ef­ter­le­van­de maken och får i så fall istäl­let rätt till ef­terarv efter den ef­ter­le­van­de maken på samma sätt som ma­kar­nas ge­men­sam­ma barn.

Ett ex­em­pel

Om vi an­vän­der ex­emp­let ovan in­ne­bär detta föl­jan­de. Om vi för­ut­sät­ter att Bertil utöver det ge­men­sam­ma barnet Ce­ci­lia med Anna, även har ett barn från ett ti­di­ga­re äk­ten­skap, Daniel. Daniel är alltså sär­kull­barn och när Bertil av­li­der har Daniel rätt att få ut sitt arv genast. Om Ber­tils kvar­lå­ten­skap är 50 000 kr ska Daniel få ut sitt arv om 25 000 kr direkt och Anna får 25 000 kr med fri för­fo­gan­de­rätt.

Ef­tersom 25 000 kr utgör en tred­je­del (1/3) av 75 000 kr, är det alltså en tred­je­del av Annas egen­dom som vid Annas bort­gång går till deras ge­men­sam­ma barn, Ce­ci­lia. Skulle den över­le­van­de maken under sin livs­tid för­bru­ka egen­do­men så att endast 30 000 kr består, skulle det ge­men­sam­ma barnet få 10 000 kr i ef­terarv. Skulle egen­do­mens värde istäl­let öka till 150 000 kr består ef­terar­vet, som Ce­ci­lia får från Ber­tils andel, istäl­let av 50 000 kr.

Läsvärt! Hur du kan trygga den ef­ter­le­van­de makens ställ­ning vid döds­fall

Tes­ta­men­te och lag­lott

Bröstar­ving­ar, alltså barn eller om barnet av­li­dit, dennes barn, har alltid rätt till sin lag­lott.

⚠️ Notera! En make har inte en lik­nan­de rätt till lag­lott. En make kan göra sin make arvs­lös genom att i ett tes­ta­men­te skriva att någon annan ska ärva allt.

Läs mer om hur lag­lot­ten räknas ut

Bas­belopps­re­geln

Det finns dock en skydds­re­gel för att und­vi­ka att en make blir helt utan pengar efter att maken av­li­der.

Enligt bas­belopps­re­geln, som finns i 3 kap 1 § ärv­da­bal­ken, har en ef­ter­le­van­de make alltid rätt att få ett belopp mot­sva­ran­de fyra pris­bas­belopp (ca 230 000 kr år 2024) när ens make av­li­der. Den här regeln gäller före ett even­tu­ellt tes­ta­men­te och sär­kull­barns rätt att få ut sin lag­lott direkt.

Be­lop­pet räknas på vad den ef­ter­le­van­de maken har kvar i till­gång­ar efter bo­del­ning och arv. Om den ef­ter­le­van­de makens till­gång­ar uppgår till minst fyra pris­bas­belopp efter att bo­del­ning­en har gjorts så kommer den ef­ter­le­van­de maken alltså inte få ut något mer från arvet. Men om det t.ex. finns ett äk­ten­skaps­för­ord som gör att den ef­ter­le­van­de maken inte får något i bo­del­ning och inte har till­räck­ligt med egna till­gång­ar så får den ef­ter­le­van­de maken ut pengar från den av­lid­nes arv så att dennes totala till­gång­ar uppgår till fyra pris­bas­belopp.

Har den av­lid­ne inte till­räck­ligt med till­gång­ar för att den ef­ter­le­van­de maken ska kunna få minst fyra pris­bas­belopp så får den ef­ter­le­van­de maken allt som finns och even­tu­el­la sär­kull­barn och tes­ta­ment­s­ta­ga­re får då inget arv.