Ef­terar­vinge och ef­terarv

Be­grep­pen ef­terar­vinge och ef­terarv hör här ihop. Reg­ler­na för ef­terarv finns i ärv­da­bal­ken och skyd­dar både ef­terar­ving­ars arvs­rätt, såväl om den ef­ter­le­van­de part­ner­ns si­tu­a­tion.

Vad är ef­terar­vinge?

Någon kan vara ef­terar­vinge enligt lag eller tes­ta­men­te. Den van­li­gas­te si­tu­a­tio­nen för när en ef­terar­vinge finns, är barn som får vänta på sitt arv till att båda för­äld­rar­na har gått bort.

Låt oss för­kla­ra med ett ex­em­pel. Anna och Ture är gifta och har två ge­men­sam­ma barn - Emma och Sara. När Ture går bort ärver Anna honom. Barnen blir ef­terar­ving­ar till Ture. Det in­ne­bär att dom har rätt till arv efter sin pappa, men får del av arvet först när Anna går bort. Den del av arvet som härrör från Ture kallas för ef­terarv.

Gör tes­ta­men­te online. Klicka 'börja' och prova gratis.

Ar­ving­ar som enligt lag har rätt till ef­terarv är:

• Barn (bröstar­vinge) som har gifta för­äld­rar
• För­äld­rar, syskon och sys­kon­barn

Om Anna och Ture där­e­mot inte hade haft några barn skulle ef­terarv bli som såhär. Anna ärver Ture när han går bort. Om Tures för­äld­rar är vid liv blir dom ef­terar­ving­ar. Om för­äld­rar­na har hunnit gå bort blir det Tures syskon som blir ef­terar­vinge.

När Anna dör ärver Tures ef­terar­ving­ar Tures del av arvet. Anna ar­ving­ar ärver hennes del.

💡Visste du att tes­ta­men­te är det van­li­gas­te rätts­do­ku­men­tet i Sve­ri­ge?

Tes­ta­men­ta­risk ef­terar­vinge

Någon kan också bli ef­terar­vinge genom tes­ta­men­te. Tes­ta­tor som skri­ver tes­ta­men­tet kan alltså be­stäm­ma vem som ska ärva först och vem som ärver i andra led. Ar­ving­en i andra ledet kallas för tes­ta­men­ta­risk ef­terar­vinge.

Den som ärver först ärver då med fri för­fo­gan­de­rätt. Det in­ne­bär att hen inte får ge bort egen­do­men till någon annan och inte heller tes­ta­men­te­ra det till någon.

Låt oss titta på yt­ter­li­ga­re ett ex­em­pel. Bosse har inga barn och har skri­vit tes­ta­men­te. Han tes­ta­men­te­rar all sin kvar­lå­ten­skap till sin sambo Inger med fri för­fo­gan­de­rätt. I tes­ta­men­tet utser han också sina två brors­barn till ef­terar­ving­ar.

När Bosse går bort ärver Inger. När inger dör ärver Bosses brors­barn hans andel av arvet efter Inger. Om han inte skri­vit tes­ta­men­te hade hans brors­barn ärvt direkt för­ut­sa­tt att det inte fanns andra ar­ving­ar före i tur.

⚠️ Det går inte att tes­ta­men­te­ra ef­terarv till någon som inte finns vid tes­ta­tor­ns bort­gång. Där­e­mot är det möj­li­gt om ef­terar­ving­en har kommit till, men ännu inte är född. Tes­ta­men­te är sär­skilt vik­ti­gt vid arv till min­derå­ri­ga.

Läs mer: Tes­ta­men­te för sambo och att skriva in­bör­des tes­ta­men­te

Ef­terar­vinge och döds­bo­de­lä­ga­re

En ef­terar­vinge blir inte döds­bo­de­lä­ga­re i det första läget. Där­e­mot har ef­terar­vinge rätt att delta vid boupp­teck­ning­en i syfte att 'bevaka sina in­tres­sen'.

Där­e­mot blir en ef­terar­vinge döds­bo­de­lä­ga­re när det är dags att fak­tiskt ärva. Från ti­di­ga­re ex­em­pel blir alltså Tures barn inte döds­bo­de­lä­ga­re vid hans död. Där­e­mot blir dom det när deras mamma Anna går bort.

Ef­terar­vinge sär­kull­barn

Ge­men­sam­ma barn och barn från ti­di­ga­re re­la­tio­ner har alltid samma arvs­rätt. Där­e­mot finns det en stor skill­nad i när barnen får sitt arv och huruvi­da dom blir ef­terar­ving­ar.

Grund­re­geln är att sär­kull­barn ärver sin bort­gång­na för­äl­der direkt och be­hö­ver inte vänta. Det gäller även om för­äl­dern har gift om sig. Sär­kull­bar­net blir då direkt ar­vinge.

Sär­kull­bar­net kan dock välja att vänta med sitt arv till förmån för den ef­ter­le­van­de maken. Det är sär­skilt van­li­gt i dom fall då sär­kull­bar­net har växt upp med den ef­ter­le­van­de maken eller på andra sätt har en nära re­la­tion med denne. Då blir sär­kull­barn ef­terar­ving­ar på samma sätt som ge­men­sam­ma barn.

 💡 När det finns sär­kull­barn kan det vara bra att skriva tes­ta­men­te för att regle­ra detta och skydda ef­ter­le­van­de makes ställ­ning. Det kan också kännas mer rätt­vist om det både finns ge­men­sam­ma och sär­kull­barn.

Ex­em­pel: Ge­men­sam­ma barn och sär­kull­barn - ef­ter­le­van­de make gifter om sig

Om den ef­ter­le­van­de maken gifter om sig gäller lite an­norlun­da regler.

I vårt ti­di­ga­re ex­em­pel upp­kom­mer en sådan si­tu­a­tion om Anna ärver 200 000 kr efter sin man Ture, och hon har själv 500 000 kr. Anna gifter sedan om sig.

Anna ärver Tures pengar med fri för­fo­gan­de­rätt och har möj­lig­het att an­vän­da peng­ar­na i sitt nya äk­ten­skap. Det in­ne­bär att ef­terar­vet som Emma och Sara ska ärva senare kan komma att vara mindre än 200 000 kr (som arvet efter deras pappa Ture ur­sprung­li­gen var).

När Anna gifter om sig blir ef­terar­vet efter Ture en andel i Annas och den nya part­ner­ns gif­to­rätts­gods. Denna andel ska vid Annas död brytas ut och delas ut till Emma och Sara.

I Annas nya äk­ten­skap är Emma och Sara numera sär­kull­barn. Det in­ne­bär att det först ska ske en bo­del­ning mellan Anna och hennes nya make. När Annas till­gång­ar är klar­lag­da har Emma och Sara rätt att begära ut arv direkt. Dom be­hö­ver nu inte vänta på att Annas nya make också av­li­der.

💡 Om du anser att ett tes­ta­men­te inte kommit till på rätt sätt kan du kland­ra tes­ta­men­tet. Om det där­e­mot för­bi­ser din rätt till lag­lott har du möj­lig­het att jämka tes­ta­men­te.

Läs också: Hur räknar man ut lag­lot­ten?

I ärv­da­bal­ken finns reg­ler­na om ef­terarv

Re­gel­ver­ket för vem som ärver samt vad som gäller för ef­terar­ving­ar och ef­terarv är be­stämt i ärv­da­bal­ken. Syftet med reg­ler­na om ef­terarv är att skydda den ef­ter­le­van­de maken. Om den av­lid­nes ar­ving­ar direkt hade fått ärva hade den ef­ter­le­van­de maken enbart haft halva för­mö­gen­he­ten kvar.

Det är till ex­em­pel van­li­gt att makar ägde ett hus eller annan fas­tig­het ihop. Hade inte reg­ler­na om ef­terarv fun­ni­ts hade den ef­ter­le­van­de maken kanske inte haft råd att bo kvar i huset.

Ex­em­pel­vis kan den ef­ter­le­van­de maken behöva sälja andra till­gång­ar eller rent av sälja huset för att göra arvet möj­li­gt. Det skulle dels för­sät­ta den ef­ter­le­van­de part­nern i en dålig eko­no­misk si­tu­a­tion. Dels kännas rik­ti­gt trå­ki­gt om ma­kar­na levt länge ihop och byggt ett livs­verk till­sam­mans.

Därför finns reg­ler­na om ef­terarv. Läs också gärna vidare om vik­ti­ga regler för tes­ta­men­te.

Gör ett kor­rekt tes­ta­men­te på 10 mi­nu­ter

Aatos Be­kym­mers­fri- abon­ne­mang­et in­klu­de­rar ett tes­ta­men­te. För 699 kr/år får du till­gång till alla de vik­ti­gas­te ju­ri­dis­ka do­ku­men­ten och gratis hem­le­ve­rans.

Detta abon­ne­mang ger också kon­ti­nu­er­li­gt ju­ri­diskt stöd och obe­grän­sa­de upp­da­te­ring­ar av dina do­ku­ment om din livs­si­tu­a­tion för­änd­ras. Du kan av­bry­ta ditt abon­ne­mang när som helst.