Ärv­da­bal­ken - en över­sikt av lagen om arv

Sommaräng med blommor i olika färger
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2023-04-04 ● 5 minuter
Dela artikeln
Ärv­da­bal­ken är lagen som re­gle­rar arvs­frå­gor. Den är en av de vik­ti­gas­te la­gar­na som styr över fram­för allt arv och tes­ta­men­te i Sve­ri­ge.

Att lagen heter just ärv­da­balk och inte ärv­da­lag beror på att det är en gammal lag. En balk kan för­kla­ras som en lag som berör ett livs­om­rå­de. Utöver ärv­da­bal­ken hittar vi till ex­em­pel brotts­bal­ken, äk­ten­skaps­bal­ken, för­äld­ra­bal­ken och jor­da­bal­ken

Ur­sprung­et till ärv­da­bal­ken in­för­des redan 1734, men dagens mot­sva­rig­het bör­ja­de gälla 1958. Sedan dess har lagen ge­nom­gått en rad änd­ring­ar. 

Ärv­da­bal­ken in­ne­hål­ler regler om hur arvet ska för­de­las när en person av­li­der, vilka som har rätt att ärva och hur mycket var och en ska få. Lagen tar också upp frågor som tes­ta­men­te och boupp­teck­ning, samt regler om för­valt­ning av döds­bo­et.

Vem som ärver enligt ärv­da­bal­ken

Om den av­lid­ne var gift är hu­vud­re­geln att den ef­ter­le­van­de part­nern ärver före parets ge­men­sam­ma barn. Om den av­lid­ne inte var gift ärver istäl­let släk­ting­ar i första hand. De arvs­be­rät­ti­ga­de släk­ting­ar­na delas in i tre arvs­klas­ser

  • Första arvs­klas­sen
    I första arvs­klas­sen hittar vi den av­lid­nes barn, barn­barn och så vidare. Dom kallas också för bröstar­ving­ar.
  • Andra arvs­klas­sen
    I andra arvs­klas­sen finns för­äld­rar, syskon och sys­kon­barn.
  • Tredje arvs­klas­sen
    Tredje arvs­klas­sen består av far- och mor­för­äld­rar och deras barn. Det in­ne­bär alltså att även far- och mor­brö­der, mostrar samt fastrar ärver i denna arvs­klass.

Det finns inga andra ar­ving­ar som ärver enligt lagens arvs­ord­ning än dom upp­räk­na­de i första, andra och tredje arvs­klas­sen. Det in­ne­bär att till ex­em­pel ku­si­ner inte ärver. 

Arvs­klas­ser­na följer i tur och ord­ning efter varand­ra. Med andra ord in­ne­bär det att om det finns ar­ving­ar i första arvs­klas­sen stan­nar arvet där. Om det finns en ar­vinge vid liv i första arvs­klas­sen ärver denne allt och tur­ord­ning­en stan­nar. Andra arvs­klas­sen blir i sådant fall inte ak­tu­ellt utan enbart den första. 

Klicka ‘börja’ och gör ett eget tes­ta­men­te

Skriv ditt tes­ta­men­te enkelt online. Prova gratis!

Om det inte finns några släk­ting­ar vid liv

Om det inte finns några släk­ting­ar vid liv som har rätt att ärva går arvet till All­män­na arvs­fon­den. Det gäller dock inte om den av­lid­ne har skri­vit ett tes­ta­men­te. 

All­män­na arvs­fon­den för­val­tar peng­ar­na och delar ut stöd till pro­jekt av fram­för allt ideell ka­rak­tär för barn och unga, funk­tions­ned­sat­ta och äldre i sam­häl­let. Varje år får un­ge­fär 400 pro­jekt anslag från fonden.

Makars arvs­rätt enligt lag

Enligt Ärv­da­bal­ken har makar och sambor olika arvs­rätt när det gäller arv efter den av­lid­ne. En make har en star­ka­re arvs­rätt än en sambo som inte ärver alls utan tes­ta­men­te.

När en gift person av­li­der har den ef­ter­le­van­de maken rätt att ärva före parets ge­men­sam­ma barn. Om den av­lid­ne har sär­kull­barn, det vill säga barn från ett annat för­hål­lan­de och som bara den av­lid­ne är för­äl­der till, för­änd­rar det si­tu­a­tio­nen. Låt oss för­tyd­li­ga med ett ex­em­pel.

Ex­em­pel gift med ge­men­sam­ma barn och sär­kull­barn

Emma och Johan är gifta. De har två barn till­sam­mans, Alicia och Otto. Emma har också ett barn från ett ti­di­ga­re för­hål­lan­de, Sara. Emma har inget tes­ta­men­te. 

Emma av­li­der och hennes kvar­lå­ten­skap uppgår till 300 000 kr. Om hon inte hade varit gift hade arvet för­de­la­ts enligt föl­jan­de:

  • Alicia: 100 000
  • Otto: 100 000
  • Sara: 100 000

Ef­ter­som Emma och Johan är gifta ärver Johan före deras ge­men­sam­ma barn Alicia och Otto. Johan ärver därför 200 000 kr. Johan ärver dock inte före sär­kull­bar­net Sara. Sara har rätt att få ut sitt arv direkt. 

Ex­em­pel gift och inga barn

Inger och Bo är gifta och har inga ge­men­sam­ma barn eller andra barn från ti­di­ga­re re­la­tio­ner. De har inget tes­ta­men­te. När Bo går bort ärver Inger allt efter henne. 

Sambos arvs­rätt

När det gäller sambor är arvs­rät­ten inte lika stark som för makar eller re­gi­stre­ra­de part­ners. En sambo har endast rätt att ärva om det finns ett tes­ta­men­te som ger hen rätt till arvet. Om det inte finns något tes­ta­men­te för sambo går hela arvet till den av­lid­nes släk­ting­ar. Detta in­ne­bär att en sambo inte ärver au­to­ma­tiskt, även om paret bott till­sam­mans under många år.

Om vi an­vän­der det första ex­emp­let igen, men utgår från att Emma och Johan istäl­let är sambo blir re­sul­ta­tet föl­jan­de:

Ex­em­pel sambo med ge­men­sam­ma barn och sär­kull­barn

Emma och Johan har alltså två ge­men­sam­ma barn och Emma har ett barn från ti­di­ga­re för­hål­lan­de, Sara. När Emma går bort faller arvet ut som följer. 

  • Alicia: 100 000 kr
  • Otto: 100 000 kr
  • Sara: 100 000 kr

Sambon Johan ärver inte alls. För att Johan ska ärva måste Emma ha skri­vit ett tes­ta­men­te där detta fram­går. 

👉 För sambo är det van­li­gt att skriva in­bör­des tes­ta­men­te. Det in­ne­bär att ni till­sam­mans be­stäm­mer över arv efter er. Det är van­li­gt att ange att man vill ärva varand­ra obe­ro­en­de vem som går bort först.

Tes­ta­men­te kan på­ver­ka arv till make, sambo och barn

Med ett tes­ta­men­te kan du på­ver­ka hur du vill att det du lämnar efter dig ska för­de­las när du går bort. I ärv­da­bal­ken finns också regler för tes­ta­men­te, så som ex­em­pel­vis form­krav, vem som får skriva tes­ta­men­te och vad som gäller kring lag­lott och tes­ta­men­te. 

En person kan till ex­em­pel välja att ge bort en del av sitt arv till en vän eller tes­ta­men­te­ra till en or­ga­ni­sa­tion, eller att för­de­la arvet på ett annat sätt än vad som följer av ärv­da­bal­ken. Du kan ex­em­pel­vis be­stäm­ma att sambo ska ärva före släk­ting­ar, önska att sär­kull­barn väntar med sitt arv och på så vis trygga ef­ter­le­van­de makes ställ­ning, eller att make inte ska ärva alls. Här kan det bli ak­tu­ellt med ef­terarv.

Det är dock inte möj­li­gt att helt obe­grän­sat tes­ta­men­te­ra sin kvar­lå­ten­skap. Till ex­em­pel har dina barn alltid rätt till sin lag­lott, oav­sett vad du har skri­vit i ditt tes­ta­men­te. Barns rätt till lag­lott är hälf­ten av arvslot­ten.

Låt oss visa med ett ex­em­pel hur man räknar ut lag­lot­ten.

Ex­em­pel arvs­rätt och lag­lott

Ulla har två barn, Helena och Mikael. Ullas arv uppgår till 300 000 kr. 

Helena och Mi­kaels arvslott är 150 000 kr var. Deras re­spek­tive lag­lott är 75 000 kr kvar, alltså hälf­ten av arvslot­ten.

Även om Ulla har ett tes­ta­men­te där hon har skri­vit att hela arvet ska till­fal­la en väl­gö­ren­hets­or­ga­ni­sa­tion har Helena och Mikael ändå rätt till 75 000 kr var­de­ra. 

Läs mer: 10 skäl till varför du ska skriva tes­ta­men­te

Ändra ar­ving­ar och vem som ärver

Du kan till stor del själv be­stäm­ma vem som ärver efter dig genom att upp­rät­ta ett tes­ta­men­te och frångå ärv­da­bal­kens regler. Genom ett tes­ta­men­te kan du även ute­slu­ta vissa per­so­ner från att ärva. Det kan till ex­em­pel handla om en person som du inte längre har kon­takt med eller som du inte vill ska ärva. Det är vik­ti­gt att tänka igenom och pla­ne­ra sitt tes­ta­men­te noga för att und­vi­ka kon­flik­ter mellan släk­ting­ar.

Om du har bröstar­ving­ar så som barn och barn­barn har dessa, som nämnt ovan, alltid rätt till sin lag­lott. Det är inte möj­li­gt att tes­ta­men­te­ra bort allt till någon annan och bröstar­ving­en kan ändå kräva sin lag­lott. Det gäller även om du till ex­em­pel inte haft någon kon­takt med barnet. 

Om du där­e­mot inte har bröstar­ving­ar kan du tes­ta­men­te­ra precis på det sätt du önskar. Du kan till ex­em­pel tes­ta­men­te­ra alla dina pengar till en av dina för­äld­rar. Dina för­äld­rar har inte lag­lott enligt ärv­da­bal­ken och den andra för­äl­dern kan inte kräva “sin” andel.

👍 I ett tes­ta­men­te kan du också skriva vem du önskar ska få vård­na­den om barn om båda för­äld­rar­na dör.

Upp­rät­tan­de av tes­ta­men­te enligt ärv­da­bal­ken

För att skriva ett tes­ta­men­te be­hö­ver du vara över 18 år och ha full rätts­lig för­måga. Tes­ta­men­tet ska skri­vas under, be­vitt­nas och da­te­ras för att vara gil­ti­gt. Det är även vik­ti­gt att tes­ta­men­tet upp­fyl­ler vissa form­krav för att vara ju­ri­diskt bin­dan­de. Du bör därför ta hjälp av ju­ri­disk kom­pe­tens vid upp­rät­tan­det av tes­ta­men­te för att säkert veta att det blir rätt. 

Med Aatos ju­ri­dis­ka tjänst kan du skriva tes­ta­men­te själv för bara 599 kronor. Då kan du ställa frågor till våra ju­ris­ter via chatt och e-post utan extra kost­nad.

💡 Du ska inte re­gi­stre­ra tes­ta­men­te och har själv ansvar för att det blir rätt.

Om du vill ändra ditt tes­ta­men­te

Du kan ändra ditt tes­ta­men­te eller för­stö­ra det när som helst så länge du som tes­ta­tor är med­ve­ten om vad du gör och är vid dina sin­nens fulla bruk. Detta in­ne­bär att du alltid har möj­lig­het att ändra din vilja kring vilka som ska ärva. 

Det är rent av bra att med jämna mel­lan­rum se över sitt tes­ta­men­te ef­ter­som saker och re­la­tio­ner för­änd­ras. Om du vill ändra något i ditt tes­ta­men­te är det lät­tast att för­stö­ra det gamla tes­ta­men­tet och göra ett nytt. 

Bestäm över ditt arv och ta hand om din familj. Du kan göra skill­nad.

Smidigare juridik, online och enkelt!