När bouppteckningen är klar ska ett förrättningsmöte hållas där bouppteckningen kontrolleras och skrivs under av bouppgivaren och förrättningsperson.
Vi berättar mer om vad en förrättningsperson är och vilka arbetsuppgifter den har.
Förrättningsman eller förrättningsperson – vad heter det numera?
Från och med den 1 juli 2026 heter det förrättningspersoner istället för förrättningsmän.
Tidigare stod det god man i ärvdabalken, och i bouppteckningar och i Skatteverkets anvisningar användes förrättningsmän eller förrättningsman.
Bara namnet ändrades. En förrättningsperson har exakt samma uppgift som en förrättningsman hade.
I dagligt tal används båda orden om varandra, och du kommer att se det gamla begreppet förrättningsman i blanketter, mallar och äldre artiklar under lång tid framåt. Skatteverket har förtydligat att en bouppteckning som använder begreppet förrättningsman också efter 1 juli 2026 kommer att godkännas.
Vad är skillnaden mellan förrättningsman och förrättningsperson?
Ingen, förutom ordet. Förrättningsman och förrättningsmän är de äldre benämningarna, förrättningsperson och förrättningspersoner är de som används i lagen och av Skatteverket sedan den 1 juli 2026.
Kraven på vem som får vara det, och vad personen ska göra, är oförändrade.
Förrättningspersonens ansvar vid bouppteckning
En förrättningsperson har till uppgift att skriva ner det som har betydelse för bouppteckningen. Till exempel ska den skriva ner vilka som var med vid mötet och om det finns dokument som kan påverka bouppteckningen, så som testamente eller äktenskapsförord.
Förrättningspersonerna har också som uppdrag att se till att tillgångarna verkar ha värderats på ett riktigt sätt. De är dock inte juridiskt ansvariga för att bouppteckningen är korrekt. Som förrättningsperson ska man bara kontrollera att information och värderingar verkar korrekta.
Till sist intygar förrättningspersonerna tillsammans med bouppgivaren att allt är korrekt och har noterats efter bästa förmåga genom att skriva under bouppteckningen.
Måste förrättningsperson vara på plats?
Det räcker att endast en av förrättningspersonerna är med på förrättningsmötet. Deltagandet kan vara fysiskt men också via telefon eller video-länk.
Däremot måste båda skriva under bouppteckningen. En förrättningsperson som inte har deltagit vid mötet får då i efterhand kontrollera bouppteckningen och skriva under.
💡 Visste du? Det räcker att endast en person deltar på mötet och det är en av förrättningspersonerna. Sedan 2025 behöver inte heller bouppgivaren delta på mötet.
Vem kan vara förrättningsperson?
I ärvdabalken står det att en förrättningsperson ska vara en trovärdig och kunnig person som har fyllt 18 år och förstår innebörden av uppgiften.
Det ska vara en privatperson och kan inte vara en juridisk person så som ett företag.
Det finns inga särskilda kunskapskrav på en förrättningsperson, vilket i praktiken innebär att nästan vem som helst får vara det. Det är ofta en vän, make, maka, sambo, flickvän eller pojkvän till en av arvtagarna.
Det kan också vara någon på din begravningsbyrå.
Vem får inte vara förrättningsperson?
Det finns dock några undantag för vem som får vara förrättningsperson vid bouppteckning. Den som utses får till exempel inte ha något eget intresse i boet.
Följande personer få inte vara förrättningsperson:
- en dödsbodelägare eller en företrädare för en dödsbodelägare
- en efterarvinge
- en bouppgivare, boutredningsman eller testamentsexekutor
Är du anhörig till en dödsbodelägare går det alltså bra att vara förrättningsperson.
Förrättningspersoner och förrättningsmöte
Senast tre månader efter ett dödsfall ska ett förrättningsmöte hållas. Det kallas också ibland för bouppteckningsförrättning.
Till mötet ska du kalla följande personer:
- Arvtagare
- Testamentstagare
- Efterarvingar
- Efterlevande make eller sambo
- Två förrättningspersoner
Den som blivit kallad måste inte närvara vid mötet men måste besvara inbjudan. Endast en av de två förrättningspersonerna måste delta på mötet. Det betyder att det räcker med att endast en person deltar på mötet - alla andra måste dock få en kallelse (inbjudan) till mötet.
Vid mötet går deltagarna tillsammans igenom dödsboets tillgångar och skulder för att kontrollera att det verkar rätt.
💡 Mötet kan hållas på distans så att alla deltar via telefon- eller videosamtal. Ni kan också välja att vissa deltar på plats och andra på distans.
Läs mer: Bouppteckning kan göras själv
Det händer efter förrättningsmötet
Efter att förrättningsmötet har avslutats ska bouppteckningen undertecknas. Om båda förrättningspersonerna och bouppgivaren deltog på mötet kan alla tre skriva under direkt.
Om en av förrättningspersonerna och bouppgivaren inte närvarade under mötet måste de skriva under bouppteckningen senare.
Kom ihåg! Bouppteckningen måste undertecknas för hand med penna och alla tre måste underteckna samma dokument.
När bouppteckningen är undertecknad ska den skickas in för registrering hos Skatteverket.
Före 1 juli 2026 skulle bouppteckningen skickas in i original tillsammans med en vidimerad kopia. Idag räcker det med att endast bouppteckningen i original postas till Skatteverket. En kopia behövs inte längre. Det här gäller även om dödsfallet skedde före 1 juli 2026 men bouppteckningen postas till Skatteverket efter 1 juli 2026.
Bouppteckning måste vara hos Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet.
💡 Läsvärt! Bra att veta inför planering av begravning
Vem sköter bouppteckning?
När en någon har gått bort måste alltid en bouppteckning göras. Det är dödsbodelägarna som gemensamt har ansvar för att den kommer till stånd. Dödsbodelägare är ofta efterlevande make, bröstarvinge eller annan nära familj som ärver.
Dödsbodelägarna bestämmer vem som tar huvudansvaret för bouppteckning, när möte ska hållas och utser oberoende förrättningspersoner. Bouppgivare är ofta den person som bäst känner till boet, till exempel en make eller maka, sambo, barn eller någon annan med inblick.
💡Obs! Bouppteckning ska alltid registreras hos Skatteverket. Använder du Aatos tjänst behöver du inte Skatteverkets blankett för bouppteckning och skickar då bara in underlaget du får av oss.
Läs mer: Hur lång tid tar en bouppteckning?
Att tänka på vid bouppteckning
- Om du är ensam arvinge behöver du fortfarande göra bouppteckning.
- Du kan göra en bouppteckning helt på egen hand. För ett vanligt dödsbo är det inte särskilt svårt. Det flesta tycker att det enklaste sättet är att ta stöd av en webbtjänst för bouppteckning.
- Kallelse till förrättningsmötet ska skickas senast två veckor före mötet. Inbjudan ska skickas via post eller e-post och allra helst med rekommenderat brev.
- Skillnaden på en bouppteckning och arvskifte är att det första endast är en sammanställning av tillgångar och skulder i dödsboet. Ett arvskifte är däremot ett avtal som bestämmer vem som får vad när tillgångarna ska fördelas.
- Kostnad för att göra en bouppteckning kan variera stort beroende på tillvägagångssätt. Hos Aatos kostar bouppteckning endast 1990 kr. Begravningsbyrå eller jurist tar ofta minst dubbelt så mycket. Ofta mer.
Läs mer om enskild egendom vid bouppteckning och värdering av lösöre.
Gör en bouppteckning på egen hand
Med Aatos tjänst för bouppteckning får du enkel vägledning kring allt som har med bouppteckningen att göra. Du behöver inte veta hur man gör, vem som ärver eller vad lagen säger.
Är du kund hos Aatos och har frågor är du välkommen att ställa frågorna till vår jurist. Juridisk rådgivning ingår utan kostnad.
Du kan alltid testa hur tjänsten fungerar, gratis och anonymt, innan du bestämmer dig. Vi vill att du ska känna dig nöjd.
Mer bra kunskap om bouppteckning
- Skiftesman
- när arvingar inte kan komma överens om fördelning av arv
- Ingivare vid bouppteckning – När man har skapat en bouppteckning för ett dödsbo ska ingivaren skicka in bouppteckningen till Skatteverket för registrering.
