Att vara för­rätt­nings­man vid boupp­teck­ning

Brand
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2022-10-04 ● 5 minutter
Ska du utse eller kanske vara förrättningsman för en bouppteckning? Här får du reda på vem som får vara förrättningsman och om ansvaret vid en bouppteckningsförrättning.

Boupp­teck­ning re­gi­stre­ras alltid hos Skat­te­ver­ket. Men först ska ett för­rätt­nings­mö­te hållas där boupp­teck­ning kon­trol­le­ras och skrivs under av bo­upp­gi­va­re och för­rätt­nings­man.

Om för­rätt­nings­mö­te

Senast tre må­na­der efter döds­fall ska ett för­rätt­nings­mö­te hållas. Det kallas också ibland för boupp­teck­nings­för­rätt­ning. Till mötet ska föl­jan­de per­so­ner kallas:

  • Arv­ta­ga­re
  • Tes­ta­ment­s­ta­ga­re
  • Ef­terar­ving­ar
  • Ef­ter­le­van­de make eller sambo
  • Två för­rätt­nings­män

Den som blivit kallad måste inte när­va­ra vid mötet, men det är bra att be­sva­ra in­bju­dan. Där­e­mot måste bo­upp­gi­va­re och minst en för­rätt­nings­man vara med. Vid mötet går del­ta­gar­na till­sam­mans igenom döds­bo­ets till­gång­ar och skul­der för att kon­trol­le­ra att det verkar rätt.

Vem sköter boupp­teck­ning?

När en någon har gått bort måste alltid en boupp­teck­ning göras. Det är döds­bo­de­lä­gar­na som ge­men­samt har ansvar för att den kommer till stånd. Döds­bo­de­lä­ga­re är ofta ef­ter­le­van­de make, barn eller annan nära familj som ärver.

Döds­bo­de­lä­gar­na be­stäm­mer vem som tar hu­vud­an­sva­ret för boupp­teck­ning, när möte ska hållas och utser obe­ro­en­de för­rätt­nings­män. Bo­upp­gi­va­re är ofta den person som bäst känner till boet, till ex­em­pel en make om per­so­nen var gift, sambo eller någon annan med in­blick. 

För­rätt­nings­man boupp­teck­ning och ansvar

En för­rätt­nings­man har till upp­gift att skriva ner det som har be­ty­del­se för boupp­teck­ning­en. Till ex­em­pel ska den skriva ner vilka som var med vid mötet och om det finns do­ku­ment som kan på­ver­ka boupp­teck­ning, så som tes­ta­men­te eller äk­ten­skaps­för­ord.

För­rätt­nings­män­nen har också som upp­drag att se till att till­gång­ar­na verkar ha vär­de­rats på ett rik­tigt sätt. De är dock inte ju­ri­diskt an­sva­ri­ga för att boupp­teck­ning­en är kor­rekt. Som för­rätt­nings­man ska man bara kon­trol­le­ra att in­for­ma­tion och vär­de­ring­ar verkar kor­rekt.  

Till sist in­ty­gar för­rätt­nings­män­nen till­sam­mans med bo­upp­gi­va­ren att allt är kor­rekt och har no­te­rats efter bästa för­må­ga genom att skriva under boupp­teck­ning­en.

Måste för­rätt­nings­man vara på plats?

Det räcker att endast en av för­rätt­nings­män­nen är med på för­rätt­nings­mö­tet. Del­ta­gan­det kan vara fy­siskt men också via te­le­fon eller video-länk. Där­e­mot måste båda skriva under boupp­teck­ning­en. En för­rätt­nings­man som inte har del­ta­git vid mötet får då i ef­ter­hand kon­trol­le­ra boupp­teck­ning­en och skriva under.

Vem kan vara för­rätt­nings­man?

I ärv­da­bal­ken står det att en för­rätt­nings­man ska vara en tro­vär­dig och kunnig person som har fyllt 18 år och för­står in­ne­bör­den av upp­gif­ten. Det ska vara en pri­vat­per­son och kan inte vara en ju­ri­disk person så som ett fö­re­tag.

Det finns inga sär­skil­da kun­skaps­krav på en för­rätt­nings­man vilket i prak­ti­ken in­ne­bär att nästan vem som helst får vara det. Det är ofta en vän, part­ner eller kol­le­ga till en av arv­ta­gar­na. Det kan också vara någon på be­grav­nings­by­rån.

Vem får inte vara för­rätt­nings­man?

Det finns dock några un­dan­tag för vem som får vara för­rätt­nings­man vid boupp­teck­ning. Den som utses får till ex­em­pel inte ha något eget in­tres­se i boet. Föl­jan­de per­so­ner få inte vara för­rätt­nings­man:

  • En döds­bo­de­lä­ga­re eller en fö­re­trä­da­re för en döds­bo­de­lä­ga­re
  • En ef­terar­vinge
  • En bo­upp­gi­va­re, bout­red­nings­man eller tes­ta­mentsex­e­ku­tor

Är du an­hö­rig till en döds­bo­de­lä­ga­re går det alltså bra att vara för­rätt­nings­man. På Skat­te­ver­kets hem­si­da finns ut­för­lig in­for­ma­tion om vad som gäller.

Det händer efter för­rätt­nings­mö­tet

Efter att för­rätt­nings­mö­tet har av­slu­tats och boupp­teck­ning­en un­der­teck­nats av bo­upp­gi­va­re samt för­rätt­nings­män ska den nu skic­kas in för re­gi­stre­ring hos Skat­te­ver­ket. Boupp­teck­ning lämnas i ori­gi­nal till­sam­mans med en vi­di­me­rad kopia. Blan­kett för boupp­teck­ning från Skat­te­ver­ket kan an­vän­das eller eget un­der­lag. 

Boupp­teck­ning måste vara hos Skat­te­ver­ket senast fyra må­na­der efter döds­fal­let.

Att tänka på vid boupp­teck­ning

  1. En boupp­teck­ning är en sam­man­ställ­ning av den av­lid­nes till­gång­ar och skul­der. Den ska även in­ne­hål­la upp­gif­ter om den av­lid­ne, vem som är ar­ving­ar och tes­ta­ment­s­ta­ga­re.
  2. Du kan göra en boupp­teck­ning helt på egen hand. För ett van­ligt dödsbo är det inte sär­skilt svårt. Det flesta tycker att det enk­las­te sättet är att ta stöd av en webb­tjänst för boupp­teck­ning. 
  3. Kal­lel­se till för­rätt­nings­mö­tet ska skic­kas senast två veckor före mötet. In­bju­dan ska skic­kas via post och allra helst med re­kom­men­de­rat brev. 
  4. Skill­na­den på en boupp­teck­ning och arv­skif­te är att det första endast är en sam­man­ställ­ning av till­gång­ar och skul­der. Ett arv­skif­te är där­e­mot ett avtal som be­stäm­mer vem som får vad när till­gång­ar­na ska för­de­las. 
  5. Kost­nad för att göra en boupp­teck­ning kan va­ri­e­ra stort be­ro­en­de på till­vä­ga­gångs­sätt. Hos Aatos kostar boupp­teck­ning  endast **1990 kr.** Be­grav­nings­by­rån eller jurist tar ofta minst dub­belt så mycket. Ofta mer.

Läs mer om en­skild egen­dom vid boupp­teck­ning.

Gör en boupp­teck­ning på egen hand

Med Aatos tjänst för boupp­teck­ning får du enkel väg­led­ning kring allt som har med boupp­teck­ning­en att göra. Du be­hö­ver inte veta hur man gör, vem som ärver eller vad lagen säger. Är du kund hos Aatos och har frågor är du väl­kom­men att ställa frå­gor­na till vår jurist

Du kan alltid testa gratis och ano­nymt innan du be­stäm­mer dig. Vi vill att du ska känna dig nöjd.