För­säk­ring med för­månsta­gar­för­ord­nan­de

Kvinna hjälper en man
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2022-05-31 ● 5 minuter
Dela artikeln
Vem ärver en för­säk­ring med för­månsta­ga­re och hur det be­ak­tas i en boupp­teck­ning.

I den här ar­ti­keln be­hand­las vad som menas med en för­säk­ring med för­månsta­gar­för­ord­nan­de.

Vi går också igenom när den av­lid­ne makens ef­terar­ving­ar har rätt till för­säk­rings­be­lop­pet, hur ett för­månsta­gar­för­ord­nan­de ska be­ak­tas i en boupp­teck­ning och hur kvot­de­len som ef­terar­ving­ar har rätt till be­räk­nas.

Vad är en för­säk­ring?

Att teckna en eller flera liv­för­säk­ring­ar är ett av de bästa sätten för att trygga si­tu­a­tio­nen för en ef­ter­le­van­de.

I för­säk­rings­av­ta­let fram­går det när för­säk­ring­en ut­fal­ler, det kan vara i sam­band med t.ex. sjuk­dom eller ålder eller i sam­band med döds­fall.

Det finns även för­säk­ring­ar som är sam­man­sat­ta så att för­säk­ring­en ut­fal­ler endera vid sjuk­dom eller när per­so­nen dör, be­ro­en­de på vad som händer först.

För­säk­rings­ta­ga­re är den som teck­nat för­säk­ring­en och äger för­säk­ring­en. För­säk­rad är den som vars liv- eller döds­fall för­säk­rats. Van­li­gen är för­säk­rings­ta­ga­ren och den för­säk­ra­de samma person, men det är också möj­ligt att teckna en för­säk­ring så att någon annan är för­säk­rad.

För­säk­ring med för­månsta­ga­re

För­säk­rings­ta­ga­ren har möj­lig­het att själv ange vem som ska få för­säk­rings­be­lop­pet, för­säk­rings­ta­ga­ren anger en för­månsta­ga­re.

Genom att ange en för­månsta­ga­re åsi­do­sätts lagens arvs­reg­ler, och för­månsta­ga­ren får för­säk­rings­be­lop­pet istäl­let för de legala ar­ving­ar­na. Det fun­ge­rar på samma sätt som tes­ta­men­te.

En för­säk­rings­ta­ga­re kan lägga till en för­månsta­ga­re genom att i ett un­der­teck­nat skrift­ligt med­de­lan­de med­de­la det till för­säk­rings­bo­la­get. Med­de­lan­det be­hö­ver inte be­vitt­nas.

Hu­vud­re­geln är att en för­säk­rings­ta­ga­ren kan ångra sig och ändra för­månsta­ga­re fram till att för­säk­rings­er­sätt­ning­en har ut­be­ta­lats.

För­månsta­ga­re kan vara en eller flera per­so­ner. Ibland är för­månsta­ga­re nämnda vid namn, i andra fall fram­går det vem som är för­månsta­ga­re genom att nämna re­la­tio­nen till för­säk­rings­ta­ga­ren, t.ex. sambo, make eller barn.

⚠️ Kom ihåg att kon­trol­le­ra att för­säk­rings­bo­la­get postat boupp­teck­nings­in­tyg!

För­säk­ring med för­månsta­ga­re och ef­terarv

Har den av­lid­ne makens ef­terar­ving­ar rätt till för­säk­ring­en när den ef­ter­le­van­de maken var an­gi­ven som för­månsta­ga­re, eller är det den ef­ter­le­van­de makens ar­ving­ar som har arvs­rätt?

Högsta Dom­sto­len har i NJA 1975 s. 302 angett att ett för­månsta­gar­för­ord­nan­de inte ska leda till avsteg från de nor­ma­la reg­ler­na om arvs­rätt.

Därmed är hu­vud­re­geln att det fö­re­lig­ger ef­terarvs­rätt för för­säk­rings­ta­ga­rens ef­terar­ving­ar, om annat inte fö­re­lig­ger. Även Skat­te­ver­ket har tolkat si­tu­a­tio­nen på samma sätt.

För att kunna ge ett exakt svar på frågan måste det först klar­gö­ras om den ef­ter­le­van­de maken er­hål­lit för­säk­rings­er­sätt­ning­en med full ägan­de­rätt eller med fri för­fo­gan­de­rätt.

Om maken er­hål­lit för­säk­ring­en med full ägan­de­rätt finns det inte rätt till ef­terarv för för­säk­rings­ta­ga­rens ef­terar­ving­ar, men om maken er­hål­lit för­säk­ring­en med fri för­fo­gan­de­rätt ärver för­säk­rings­ta­ga­rens ef­terar­ving­ar.

Tre olika si­tu­a­tio­ner

Nedan följer tre olika si­tu­a­tio­ner som avgör om ef­terar­ving­ar­na har ef­terarvs­rätt eller inte.

1. Ma­kar­na har äk­ten­skaps­för­ord

Om ma­kar­na har ett äk­ten­skaps­för­ord där all egen­dom är en­skild egen­dom får den ef­ter­le­van­de maken för­säk­ring­en med fri för­fo­gan­de­rätt.

Det in­ne­bär att den först av­lid­ne makens (för­säk­rings­ta­ga­rens) ef­terar­ving­ar har rätt till en kvot­del av den ef­ter­le­van­de makens kvar­lå­ten­skap när den ef­ter­le­van­de maken av­li­der.

2. Ma­kar­na har inte ett äk­ten­skaps­för­ord

Den ef­ter­le­van­de maken får hälf­ten av för­säk­rings­er­sätt­ning­en med fri för­fo­gan­de­rätt och hälf­ten med full ägan­de­rätt. Den först av­lid­ne makens ef­terar­ving­ar har ef­terarvs­rätt till hälf­ten.

3. För­säk­rings­ta­ga­ren har angett att maken ska er­hål­la för­säk­ring­en med full ägan­de­rätt

Om för­säk­rings­ta­ga­ren ut­tryck­li­gen har angett att den ef­ter­le­van­de maken ska få för­säk­rings­er­sätt­ning­en med full ägan­de­rätt har för­säk­rings­ta­ga­rens ef­terar­ving­ar inte rätt till ef­terarv.

Van­li­gast i si­tu­a­tio­ner där för­månsta­ga­ren inte är den ef­ter­le­van­de maken är att för­månsta­ga­ren får för­säk­rings­er­sätt­ning­en med full ägan­de­rätt.

Hur ska för­säk­ring­en och för­månsta­gar­för­ord­nan­det be­ak­tas i en boupp­teck­ning?

För­säk­rings­be­lop­pet ingår inte i den av­lid­nes kvar­lå­ten­skap, i en­lig­het med för­säk­rings­av­talsla­gens 14 ka­pi­tel 7 §. Detta be­ty­der att er­sätt­ning­en inte är en del av den av­lid­nes dödsbo och inte ska be­ak­tas vid en bo­del­ning. För­säk­rings­be­lop­pet be­ta­las direkt ut till för­månsta­ga­ren.

Att i en för­säk­ring ange en för­månsta­ga­re är bland de främs­ta sätten att sä­ker­stäl­la en ef­ter­le­van­des eko­no­mis­ka ställ­ning. Ef­tersom för­säk­rings­er­sätt­ning­en inte ingår i den av­lid­nes kvar­lå­ten­skap, kan t.ex. en bröstar­vinge eller den ef­ter­le­van­de maken fa­vo­ri­se­ras och få en större andel av kvar­lå­ten­ska­pen än vad som annars hade varit möj­ligt.

Ob­ser­ve­ra att även om för­säk­rings­be­lop­pet inte ska ingå i den av­lid­nes kvar­lå­ten­skap, ändrar det inte på reg­ler­na för när och hur för­säk­rings­ta­ga­rens ef­terar­ving­ar ärver.

I en boupp­teck­ning ska för­säk­ring­ar med för­månsta­gar­för­ord­nan­de an­teck­nas, trots att för­säk­rings­be­lop­pet inte be­ak­tas vid en bo­del­ning. Det kallas för att “för­säk­ring­en tas upp inom linjen för boupp­teck­ning­en”.

👉 Insikt: Nor­disk studie: En­kel­het vik­tigt för svens­kar när dom gör boupp­teck­ning

Vilken andel har ef­terar­ving­ar rätt till?

Ef­terar­ving­ar har rätt till den andel som för­säk­rings­er­sätt­ning­en ut­gjor­de av hela det arvet den ef­ter­le­van­de maken fick med fri för­fo­gan­de­rätt.

Den fak­tis­ka summan ef­terar­ving­ar har rätt till vid den ef­ter­le­van­de makens bort­gång är därmed inte själva för­säk­rings­sum­man den ef­ter­le­van­de maken fick, utan en kvot­del av allt den ef­ter­le­van­de maken äger vid sin död.

Både en ökning och minsk­ning av en makes för­mö­gen­hets­mas­sa på­ver­kar vilken den fak­tis­ka summan blir.

Ef­terar­ving­ar har inte rätt till viss egen­dom, men de har rätt till en viss andel. Nedan följer ett ex­em­pel på hur an­de­len be­räk­nas om, för det första, för­säk­ring­en ska vara gif­to­rätts­gods och för det andra, om för­säk­ring­en var den av­lid­na makens en­skil­da egen­dom.

Notera också att även om för­säk­rings­be­lop­pet inte ingår i för­säk­rings­ta­ga­rens kvar­lå­ten­skap ska den be­ak­tas när kvot­de­len räknas ut.

Ex­em­pel 1: Ef­terar­vinge och skuld

Ma­kar­na August och Berta är gifta när August går bort, de har inte ett äk­ten­skaps­för­ord. August har gif­to­rätts­gods för 400 000 kronor och en för­säk­rings­er­sätt­ning på 400 000 kronor.

Berta är för­säk­ring­ens för­månsta­ga­re. Berta har 100 000 kronor och skul­der för 500 000 kronor.

Ef­tersom Berta har mera skul­der än till­gång­ar är hennes totala till­gång­ar 0 kronor ef­tersom be­lop­pet inte kan vara mindre än 0.

Även om för­säk­rings­er­sätt­ning­en inte ingår i August kvar­lå­ten­skap ska den be­ak­tas när man räknar ut vilken kvot­del August ef­terar­ving­ar har rätt till vid Bertas bort­gång.

  • August: 800 000 kronor
  • Berta: 0 kronor
  • Totalt: 800 000 kronor

Båda har rätt till 400 000 kronor. Berta ärver 400 000 kronor med full ägan­de­rätt och 400 000 kronor med fri för­fo­gan­de­rätt.

August ef­terar­ving­ar har rätt till den andel av hela summan som Berta ärver med fri för­fo­gan­de­rätt. 400 000 / 800 000 = ½ = 50 %.

När Berta av­li­der kan kvar­lå­ten­ska­pens värde ha mins­kat eller ökat. Obe­ro­en­de vad Bertas kvar­lå­ten­skap uppgår till har Au­gusts ef­terar­ving­ar rätt till 50 % av denna.

Ex­em­pel 2: äk­ten­skaps­för­ord och skuld

Ma­kar­na August och Berta är gifta med varand­ra när August går bort. De har ett äk­ten­skaps­för­ord och all egen­dom är en­skild egen­dom. Värdet av deras egen­dom är samma som i ex­emp­let ovan­för.

  • August: 800 000 kronor
  • Berta: 0 kronor
  • Totalt: 800 000 kronor

Berta ärver 800 000 kronor med fri för­fo­gan­de­rätt. August ef­terar­ving­ar har rätt till den andel av hela summan som Berta ärver med fri för­fo­gan­de­rätt. 800 000 / 800 000 = 1 = 100 %.

Au­gusts ef­terar­ving­ar rätt till hela Bertas kvar­lå­ten­skap.

Med Aatos kan du får gratis ju­ri­disk råd­giv­ning. Det ingår när du gör en boupp­teck­ning.

Läs mer: Skul­der i dödsbo

Boupp­teck­ning hos Aatos

Hos Aatos kan ni enkelt upp­rät­ta en boupp­teck­ning online till ett fast pris. Aatos boupp­teck­ning er­sät­ter dess­utom Skat­te­ver­kets blan­kett för boupp­teck­ning.

Boupp­teck­ning upp­rät­tas genom att ni svarar på enkla frågor och fyller i in­for­ma­tion som ef­ter­frå­gas. Ba­se­rat på det kart­läg­ger tjäns­ten er si­tu­a­tion och kan upp­rät­ta en boupp­teck­ning som blir ju­ri­diskt kor­rekt. Det är snabbt, enkelt och för­mån­ligt.

Aatos har redan över 130 000 an­vän­da­re.

Smidigare juridik, online och enkelt!