I denna artikel går vi igenom vad det innebär att vara ingivare och vem som är lämpligast att vara det.
Kort: Det här gör en ingivare vid bouppteckning
När bouppteckningen är klar och undertecknad av bouppgivaren och förrättningsmännen ska den skickas in till Skatteverket för registrering. Dödsbodelägarna måste då utse en ingivare, vilket innebär en person som är dödsboets representant gentemot Skatteverket. Personen i fråga är alltså den som har kontakt med och företräder dödsboet i all kommunikation med Skatteverket.
Vem som är ingivare ska stå med i bouppteckningen så att Skatteverket vet vem de ska kontakta angående bouppteckningen.
Utse ingivare
Vem som helst kan vara ingivare, det finns inga krav eller förutsättningar för att vara ingivare. Inte heller finns det några regler om hur man ska välja en ingivare.
Vidare finns det inga hinder mot att inneha andra roller i dödsboet parallellt med ingivare uppdrag. Du kan till exempel vara dödsbodelägare, ingivare och bouppgivare samtidigt.
⚠️ Notera! Även en av förrättningsmännen kan vara ingivare. Men kom också ihåg att dödsbodelägare och bouppgivare inte kan vara förrättningsman. Det betyder att en och samma person inte kan ha alla roller.
Exempel
Emma och Kims mamma ha avlidit. Emma och Kim är dödsbodelägare. Deras vänner Luca och Ria hjälper till med bouppteckningen. De kan dela upp uppgifterna för ingivare, bouppgivare och förrättningsman på följande sätt:
Dödsbodelägare: Emma och Kim
Ingivare: Emma, Kim, Luca eller Ria (oavsett vem som är bouppgivare eller förrättningsmän)
Bouppgivare: Emma, Kim, Luca eller Ria (oavsett vem som är ingivare eller förrättningsmän)
Förrättningsmän: Luca och Ria
Lämpligaste kandidaterna för att vara ingivare
Huvudregeln är att den som har bäst insyn i den avlidnes ekonomi bör vara ingivare. Ofta är det därför samma person som är bouppgivare och har skapat bouppteckningen. Ingivaren måste inte vara dödsbodelägare utan kan också vara en person i närheten som man anser är lämplig att sköta kontakten med Skatteverket.
Processen som ingivare: steg för steg
Ingivarens uppdrag börjar i princip med att den skickar in bouppteckningen till Skatteverket. Detta ska ske senaste fyra månader efter dödsdagen. Skatteverket börjar då handlägga ärendet.
Om Skatteverket, under handläggningen av bouppteckningen, har några frågor eller behöver några kompletteringar är det då ingivaren som kontaktas.
⚠️ I vissa situationer måste en tilläggsbouppteckning göras. Skatteverket kontaktar ingivaren gällande det.
Ingivaren behöver då själv eller genom att be någon annan se till att skicka in information som efterfrågats av Skatteverket. Ibland kan det vara så enkelt som att förklara någon skrivelse i bouppteckningen som Skatteverket inte förstår, medans det ibland kan röra sig om större saker, t.ex. att man måste få en fastighet värderad.
När Skatteverket är klar med sin handläggning, vilket normalt tar drygt en månad, så skickar de tillbaka bouppteckningen till ingivaren och processen är då klar.
⏱ Läs mer: Hur lång tid tar bouppteckningen?
Ansvar för ingivaren
Ingivaren hålls normalt inte personligt ansvarig vid brister i processen.
Skatteverket kan dock förelägga dödsboet om vite (böter) om handlingar inte kommer in i tid. Om en ingivare av någon anledning inte kan fullgöra uppgiften kan man kontakta Skatteverket och uppge en ny ingivare som Skatteverket kan kontakta istället för den ordinarie.
Om du behöver hjälp
Med undantag för de enklaste bouppteckningarna så är det vanligt att dödsboet anlitar en jurist för att hjälpa till. Detta brukar kosta flera tusen och kan bli dyrare än så om det är ett mer komplext ärende.
Aatos erbjuder en billigare lösning med vår bouppteckningstjänst. I tjänsten får du konkret, steg för steg, vad du behöver göra för att ta dig vidare i processen. Kör du fast finns även våra kunniga jurister tillgängliga för hjälpa dig, utan extra kostnad.
Du sköter allt online och kan bjuda in övriga personer till tjänsten så att alla kan ta hand om dödsboet och bouppteckningen.
Prova gratis!
