Borgerlig och kyrklig begravning, liksom muslimsk, judisk och all annan begravning bygger på regler, seder och personliga preferenser.
I den här artikeln så tittar vi främst på seder och regler. Till exempel vad som gäller kring blommor, klädsel, ceremoni och formalia kring begravning. Vi tar också upp allmänna regler som gäller för alla, oberoende borgerlig eller kyrklig begravning, eller om du tillhör ett annat trossamfund.
Om den avlidne lämnat en sista önskan eller instruktioner kring sin begravning bör den i möjligaste mån vara vägledande.
Blommor till begravning
Blommor till begravning är vanligt. Det måste inte alls vara dyra blomsterarrangemang men det är brukligt att ordna med åtminstone något slags blomster.
Blommor till begravning är nämligen en mycket gammal tradition både i Sverige och utomlands, för att visa en relation till den som dött. Blommorna fungerar också som symbol för livets förgänglighet. Exempel på blommor till begravning:
Buketter eller kransar: Läggs på eller vid kistan under ceremonin, sen på graven eller vid urnan efteråt. Med buketterna och kransarna bifogar man normalt ett kort med några få och väl valda avskedsord.
Enstaka blommor: Läggs på kistan under ceremonin.
Snittblommor: Som dekoration av lokalen där en ceremoni hålls.
Blommor i vas eller kruka: Som dekoration av graven.
Även om vita blommor traditionellt har använts vid begravning så förekommer också blommor och blomsterarrangemang ofta i alla tänkbara färger på begravningar. Vita blommor är dock aldrig fel och vita liljor eller nejlikor är en klassiker.
Vid judisk begravning används sällan blommor.
Klädsel vid begravning
Vid borgerligbegravning så finns ingen särskild klädkod. De som arrangerar begravningsceremonin kan dock välja att ange klädsel.
Vid kyrkligbegravning är den kristna traditionen att ha vit slips bland de sörjande männen i familjen och bland övriga sörjande män gäller svart slips. Enligt seden bör alla vuxna gäster klä sig i svart, grått eller vitt. Gärna inga grälla färger eller djärva mönster.
Traditionell klädsel vid begravning har dock under åren luckrats upp och blivit betydligt mer avslappnad. Kostym är inte alls ett krav och beroende på vem den avlidne var och dess personlighet kan även jeans och skjorta samt färg fungera alldeles utmärkt.
Vid muslimsk begravning så finns ingen direkt klädkod, men det är brukligt att klä sig allmänt respektfullt. Vid hinduisk begravning bär man ofta vita kläder.
Begravningslåtar vid begravning
Vid en borgerlig begravning är musiken helt valfri. Vid muslimsk och judisk begravning ingår normalt sett ingen musik. Vid kyrklig begravning i Svenska kyrkan sjungs vanligtvis några psalmer, men de är inte obligatoriska.
Muslimsk, borgerlig och kyrklig begravning – ceremonier och den avlidne
Sederna skiljer sig också kring omhändertagandet av den avlidne, ceremonin och tiden närmast efter begravningen. Närmast tittar vi på de två vanligaste begravningsformerna i Sverige och därefter berör vi övriga typer av begravningar.
Borgerlig begravning
Borgerlig begravning är den friaste formen av begravning. Här finns helt enkelt inga givna seder och anhöriga kan fritt utforma allt som hör begravningen till. Särskilt ceremonin kan här alltså få en fri utformning, med sånger, läsningar eller andra uttryck.
Begravningslagen (se längre ner) manar dock till att så långt möjligt följa den dödes vilja, om hen har uttryckt någon. Och de flesta sörjande har också i regel lättare att ta emot ett mer vördnadsfullt än vågat arrangemang kring begravningen.
Kyrklig begravning
Kyrklig begravning är kristen begravning och ges endast till kyrkans medlemmar. Detta präglar framför allt ceremonin som då följer kyrkans ordning. Kyrklig begravning hålls främst av Svenska kyrkan där runt 5,6 miljoner svenskar idag är medlemmar.
Även frikyrkorna håller kyrklig begravning och följer i stort sett samma ordning som Svenska kyrkan, med mindre anpassningar kring sina respektive trosinriktningar. Kyrkoceremonins kostnader för präst, lokal och kyrkans egen musik täcks av kyrkoavgiften.
Några typiska (men inte obligatoriska) inslag i kyrklig begravning är:
Klockringning
Prästen håller griftetal, bön och läser valda stycken ur bibeln
Några typiska inslag i muslimsk begravning inom ramen för svenska regler är:
Tvagning och svepning av kroppen innan begravningen
Under ceremonin håller närvarande muslimer en gemensam bön ståendes
Kremering är inte tillåtet
Gravsättning sker med den dödes huvud vänt mot Mekka
En troende (behöver alltså inte vara en imam) läser ur Koranen medan kroppen sänks ned i graven
Traditionellt sänks kroppen insvept i endast vita bomullstyger ned i grav utan kista, men i Sverige krävs kista så därför har seden anpassats något här.
Andra begravningar
Judiska, buddistisk, ortodoxa, hinduiska med flera begravningar har sina egna typiska drag. I Sverige lyder dock alla typer av begravningar under ett och samma regelverk.
💡 Visst du att du kan göra bouppteckning själv? Begravningsbyrån måste inte göra den.
Prova göra bouppteckning gratis och anonymt.
Samma regler för alla slags begravningar
Begravningslagen gäller precis alla landets begravningar oavsett den dödes eller de anhörigas religiösa eller ideologiska anknytningar. Lagen ger en ram som alla individer och grupper behöver hålla sig inom utövar sina egna seder kring begravning.
Här är några centrala punkter för tiden från dödsfallet till strax efter:
Formalia kring dödsfall
Vid dödsfall så ska ett dödsbevis utfärdas av en läkare. Hen får inte vara närstående till den som avlidit. Beviset ska in till Skatteverket snarast möjligt och senast inom en månad.
Är förhållandena kring dödsfallet oklara så kan Polisen behöva göra en rättsmedicinsk utredning. Därefter skickar Polisen in dödsbeviset tillsammans med utredningsrapporten till Skatteverket. Även utan extra utredning så kan proceduren ta lite tid och rucka på exempelvis den muslimska och judiska seden att begrava senast inom några dygn efter dödsfallet.
Skatteverket registrerar dödsfallet i folkbokföringen och utfärdar ett intyg om att den dödes kvarlevor får kremeras eller begravas. Först då är det alltså lagligt att begrava någon. Skatteverket utfärdar också ett dödsfallsintyg, vilket krävs för den eller de som ska ta hand om det ekonomiska i dödsboet.
Gravsättning
Anhöriga bokar och arrangerar för gravsättning eller kremering (primärt utifrån den dödes egen önskan), oftast med hjälp av begravningsbyrå. Om det inte finns anhöriga blir kommunen där den avlidne senast var folkbokförd ansvarig för att ordna med begravningen.
Begravning eller kremering ska göras så snart det är möjligt och senast en månad efter dödsfallet. För både begravning och kremering krävs en kista.
Begravningsplats
Kyrkan har ansvaret att ordna med begravningsplatser. Regeringen kan dock också låta kommuner ordna med begravningsplatser åt deras egna kommuninvånare. Kyrkan eller kommunen måste även ordna med begravningsplatser åt de som inte tillhör kyrkan eller annat trossamfund. Trossamfund och stiftelser kan under vissa villkor också ordna med enskild begravningsplats.
Kremering
Bara en församling eller den som har en allmän begravningsplats får genomföra kremering. Det måste ske i ett krematorium och följa regeringens föreskrifter.
Askan får lämnas ut av ett krematorium endast om askan ska till en begravningsplats eller föras ut ur Sverige. Askan får alltså inte strös ut var som helst i landet, exempelvis i trädgården eller i en sjö. Det kräver i så fall tillstånd från Länsstyrelsen.
Begravningsavgift
Alla som betalar inkomstskatt betalar automatiskt också begravningsavgift. Du kan se denna på ditt skattebesked i samband med deklaration. Den här avgiften täcker kostnaden för gravplats i 25 år, grävandet och ifyllandet av en grav, eventuell kremering, gravsättning, transport till gravplatsen och en lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.
Även om mycket redan är betalat via skatten så kan en begravning kosta en hel del, främst beroende på vad de anhöriga väljer kring ceremoni, dekorationer, gravvård och annat kring begravningen. Läs mer om vad en begravning kostar.
👉 Om det inte finns tillräckligt med pengar för att täcka begravningskostnader finns det möjlighet att söka ekonomiskt stöd från kommunen. Det kallas för begravningsstöd.
Ledigt från jobbet för begravning
Ledigt för begravning finns reglerat i lagen om rätt till ledighet av trängande skäl. Lagen ger dig rätt att få tjänstledigt för exempelvis begravning av nära anhörig. Däremot ger lagen dig inte rätt till ersättning under tiden.
Kollektivavtal kan dock ha med ett tillägg som även ger dig rätt till ersättning under den här sortens ledighet, och då kallas ledigheten för permission. Kontrollera vad som gäller för ditt kollektivavtal.
Bouppteckning med Aatos kostar 1990 kronor. Frågor till våra jurister ingår utan extra kostnad.
