Check­lis­ta och goda råd vid be­grav­ning

Vita blommor för begravning
Logo_blue.png
Aatos
2022-12-09 ● 3 minuter
Dela artikeln
Ett döds­fall kommer alltid över­ras­kan­de. Det är inte alltid lätt att tänka klart eller veta vad man ska göra. Vi har därför gjort en check­lis­ta som en vär­de­full hjälp till att pla­ne­ra be­grav­ning. 

Enligt lagen ska en av­li­den män­ni­ska vara be­gra­ven eller kre­me­rad inom 30 dagar från döds­fal­let. Det kan därför vara bra att ha en check­lis­ta för att vara säker på att inte missa något. 

1. Öns­ke­mål från den av­lid­ne

Det är van­ligt att den av­lid­ne har ut­tryckt önsk­ning­ar om sin be­grav­ning. Det kan ex­em­pel­vis handla om per­so­nen vill bli be­gra­ven eller kre­me­rad. Öns­ke­må­let kan också handla om vilken musik som ska spelas på be­grav­ning­en eller vilken kläd­sel som ska bäras.

Öns­ke­må­len kan ha läm­nats munt­li­gen till an­hö­ri­ga och be­kan­ta eller vara do­ku­men­te­ra­de skrift­ligt. Öns­ke­må­len ska helst vara en väg­led­ning i pla­ne­ring­en av be­grav­ning­en. 

Vita ar­ki­vet och Livs­ar­ki­vet

Vita ar­ki­vet och Livs­ar­ki­vet är två kost­nads­fria tjäns­ter där man kan lämna efter sig in­for­ma­tion till sina när­mas­te an­hö­ri­ga om vad man vill ska hända efter att man har gått bort. Det kan ex­em­pel­vis gälla be­grav­ning­en men även andra saker.

Det du skri­ver i Vita ar­ki­vet och Livs­ar­ki­vet ska inte för­väx­las med ett tes­ta­men­te. Detta är istäl­let en sista önskan och med­de­lan­de till fa­mil­jen.   

2. Välj be­grav­nings­by­rå

Det kan vara värt att lägga tid på att jäm­fö­ra olika be­grav­nings­by­rå­er, ef­tersom både kost­na­der och upp­lägg kan skilja mycket mellan olika byråer. 

Börja med att un­der­sö­ka vilka be­grav­nings­by­rå­er som finns på din ort. Googla och använd nätet. Ibland finns det släkt och be­kan­ta som kan re­kom­men­de­ra en be­grav­nings­by­rå som de ti­di­ga­re har använt sig av. 

Ef­tersom pri­ser­na kan va­ri­e­ra mellan olika be­grav­nings­by­rå­er­na kan en lös­ning vara att fråga om pris­för­slag. Ibland kan den per­son­li­ga kon­tak­ten istäl­let vara av­gö­ran­de. 

Som rikt­lin­je kan det vara bra att ha be­slu­tat om be­grav­nings­by­rån inom en vecka från att döds­fal­let in­träf­fa­de. 

Ordna en be­grav­ning på egen hand

Du måste inte anlita en be­grav­nings­by­rå och kan själv ordna be­grav­ning­en. Om du ska ta hand om be­grav­ning­en på egen hand be­hö­ver du be­stäl­la ett intyg från Skat­te­ver­ket som visar att per­so­nen får kre­me­ras och/eller grav­sät­tas. 

Många tror att be­grav­nings­by­rån måste göra allt men så är det inte. Kanske kan det ibland helt enkelt bara kännas bättre att göra det själv.

Be­grav­nings­by­råns andra tjäns­ter

En be­grav­nings­by­rå er­bju­der ofta många olika tjäns­ter och du kan välja att endast köpa en del av dom. Ex­em­pel på tjäns­ter som be­grav­nings­by­rån er­bju­der är att ar­ran­ge­ra be­grav­ningsce­re­mo­ni, ordna en min­nes­stund, köpa blom­mor, göra boupp­teck­ning, tömma dödsbo och ju­ri­disk råd­giv­ning.

En del tycker att det är be­kvämt att ta hjälp med allt. Ofta fram­går det dock inte tyd­ligt att det är val­bart. Att göra en del saker på egen hand gör också att det kostar mindre. 

Gör boupp­teck­ning själv med hjälp av Aatos. Ofta be­hö­ver du ändå vara del­ak­tig och du kan du istäl­let lika väl ordna det på egen hand.

3. Döds­an­nons

En döds­an­nons är ett sätt att be­rät­ta ut­an­för den när­mas­te fa­mil­jen om att per­so­nen har gått bort. I an­non­sen kan det också finnas in­for­ma­tion om när be­grav­ning äger rum eller om den sker inom fa­mil­jen. 

Det är van­ligt att an­non­sen pub­li­ce­ras inom en vecka efter döds­fal­let, men det är egent­li­gen ingen bråds­ka. Det går lika bra att sätta in an­non­sen några dagar innan be­grav­ning eller även efter att be­grav­ning­en ägt rum.

Döds­an­nons är väl­digt van­ligt runt om i landet men inte en lika stark sed i stor­stä­der­na. 

4. Jord­be­grav­ning eller kre­me­ring

Den av­lid­ne kan ha ut­ryckt en önskan om jord­be­grav­ning eller kre­me­ring. Det är i första hand den av­lid­nes önskan som styr valet. Om de av­lid­ne inte ut­ryckt någon önskan be­hö­ver de an­hö­ri­ga ta beslut.

Kre­me­ring är idag det ab­so­lut van­li­gas­te.

5. Kista och urna

Även om den av­lid­ne ska kre­me­ras måste krop­pen ligga i en kista, vilket fram­går av be­grav­nings­la­gen. Detta beror både på ar­bets­mil­jö­mäs­si­ga och etiska skäl. 

Det finns många olika kistor att välja mellan när det kommer till färg, design och ma­te­ri­al. Det är van­ligt att välja en kista med färdig design, men för de som önskar finns det möj­lig­het att till­ver­ka en kista ut­i­från egna öns­ke­mål. 

Även urnan finns i olika ma­te­ri­al och ut­se­en­de. Precis som kistan kan urnan göras per­son­lig. Typ av urna be­stäms av om den ska grav­sät­tas i en grav eller en ask­grav­plats. 

Vita ljus vid begravning

6. Kyrk­lig eller bor­ger­lig be­grav­ning

En be­grav­ning kan vara re­li­giös eller bor­ger­lig. Skill­na­den är hur be­grav­ningsce­re­mo­nin går till och om det finns re­li­giö­sa inslag eller inte. 

I den kyrk­li­ga eller re­li­giö­sa be­grav­ning­en håller en präst eller annan re­li­giös ledare i ce­re­mo­nin. I en bor­ger­lig be­grav­ning är det en of­fi­ci­ant. Kom­mu­nen har ut­sed­da of­fi­ci­an­ter, men det kan också vara en annan person som fa­mil­jen väljer. 

Man måste dock inte ha en ce­re­mo­ni. Det kallas då får di­rekt­kre­ma­tion

Be­grav­ning Svens­ka kyrkan

För den som är medlem i Svens­ka kyrkan och be­ta­lar kyr­ko­av­gift ingår be­grav­nings­guds­tjänst enligt Svens­ka kyr­kans ord­ning. Det in­ne­bär präst, musik och vakt­mäs­ta­re utan kost­nad. 

Be­grav­ning fri­kyr­ka

En be­grav­nings­guds­tjänst i en fri­re­li­giös för­sam­ling är ofta väl­digt lik Svens­ka kyr­kans upp­lägg. 

Be­grav­ning andra tros­sam­fund

Be­grav­ningsce­re­mo­ni inom andra tros­sam­fund så som or­to­doxa kyrkan, islam, hin­du­ism och bud­dism skil­jer sig åt. 

Bor­ger­lig be­grav­ning

En bor­ger­lig be­grav­ning har ingen given ord­ning och kan ut­for­mas precis som man vill. Med musik, min­nes­ord och dikter kan den göras lika min­nesvärd som en re­li­giös ce­re­mo­ni.

Of­fi­ci­ant som leder ce­re­mo­nin kan vara vem som helst och det behövs inget sär­skild till­stånd. Det kan vara någon från fa­mil­jen, en vän eller en annan lämp­lig person. 

💡 Tips! Bra att tänka på när en nära an­hö­rig gått bort - check­lis­ta vid döds­fall.

7. Pla­ne­ra tid och plats

Boka plats och tid för be­grav­ning. Det un­der­lät­tar för gäs­ter­na om datum för be­grav­ning­en hinner bli klart i god tid. Om be­grav­ning­en ska ske på annan ort be­hö­ver trans­port bokas.

För­u­tom i kyrkan eller annan re­li­giös lokal kan en be­grav­ningsce­re­mo­ni hållas ut­om­hus, i hemmet, på en båt eller annan lokal. 

Enligt be­grav­nings­la­gen ska en av­li­den person kre­me­ras eller be­gra­vas inom 1 månad från döds­fal­let. Un­dan­ta­get är vid kre­me­ring, då har de an­hö­ri­ga ett år på sig att grav­sät­ta askan efter kre­me­ring­en.  

8. Boka of­fi­ci­ant eller präst

Boka också per­so­nen som ska leda be­grav­ningsce­re­mo­nin. 

Den som håller i en bor­ger­lig ce­re­mo­ni kallas för of­fi­ci­ant. Vem som helst kan agera of­fi­ci­ant och inga sär­skil­da krav finns.  

9. Bjud in släkt och vänner

Det är upp till de an­hö­ri­ga vem som ska bjudas in till be­grav­ning. Ibland finns det en önskan från den av­lid­ne om vilka som ska vara in­bjud­na.

Det van­li­gas­te är att åt­minsto­ne nära an­hö­ri­ga bjuds in till be­grav­ning­en.

De nära an­hö­ri­ga brukar anses vara:

  • barn
  • make/maka eller sambo
  • barn­barn
  • syskon
  • för­äld­rar

Vem som ska gå på be­grav­ning utöver det kan vara övriga släk­ting­ar, gran­nar, ar­bets­kam­ra­ter, vänner och andra som kände per­so­nen bjudas in. In­bjud­ning kan ske munt­li­gen, per brev eller i döds­an­non­sen.

I in­bju­dan kan det också stå om man önskar att gäs­ter­na skän­ker pengar istäl­let för att köpa blom­mor. Det blir van­li­ga­re att gäs­ter­na istäl­let för att köp stora dyra bu­ket­ter ombeds skänka pengar. Peng­ar­na kan till ex­em­pel gå till forsk­ning om per­so­nen avled till följd av en sjuk­dom, en väl­gö­ren­hets­or­ga­ni­sa­tion eller annan in­tres­se­för­e­ning. 

Minnen vid begravning
10. Min­nes­stund

Det är van­ligt att hålla en min­nes­stund efter be­grav­ning­en om man vill. Det är ett till­fäl­le för familj och vänner att umgås och dela tankar, minnen och käns­lor. Ofta bjuds det på fika eller lät­ta­re mat. 

En del väljer att ha en min­nes­stund istäl­let för en be­grav­ningsce­re­mo­ni.  

11. Kläder på be­grav­ning

Vett och eti­kett för den tra­di­tio­nel­la kläd­seln på be­grav­ning är mörka kläder så som svart, mörk­blått eller mörk­grått. Mannen har tra­di­tio­nellt vit skjor­ta med svart eller vit slips. Vit slips brukar bäras av de när­mast sör­jan­de och svart slips av övriga gäster. Om inget annat fram­går av in­bju­dan är det van­ligt att gäs­ter­na klär sig i dessa färger.

Bar­nens kläder be­hö­ver inte vara mörka utan kan bara vara något som är fint. 

Det blir allt van­li­ga­re att ha ljusa kläder på be­grav­ning­ar. Det kan ses som ett sätt att hedra livet. Kläd­ko­der­na är inte alls lika strik­ta längre som de tra­di­tio­nellt sett har varit. Kostym är inte längre ett måste utan det räcker ofta att kläs sig fint och re­spekt­fullt. 

Be­rät­ta gärna för gäs­ter­na vilken kläd­sel som för­vän­tas då det ofta väcker många frågor.

Kost­nad be­grav­ning

Det be­grav­ning­en kostar be­ta­lar i första döds­bo­et. Vissa kost­na­der så som grav­plats, kre­ma­tion, lokal för ce­re­mo­ni och vissa trans­por­ter be­kostas av be­grav­nings­av­gif­ten. 

Av­slu­tan­de ord

Utgå från din egen känsla och vad du tror kan bli en min­nesvärd be­grav­ning. Det finns många gamla  vett och eti­kett men de be­hö­ver inte följas om man inte vill. Tiden för­änd­ras och också synen på be­grav­ning.  

In­tres­san­ta ar­tik­lar för mer insikt