Döds­an­non­ser – var, hur och till vilket pris?

Nyheter och kaffe
aatos-author-icon.png
Aatos
2023-03-23 ● 3 minuter
Dela artikeln
Döds­an­non­ser hör inte var­da­gen till. Frå­gor­na reser sig därför ofta kring vad man ska skriva i en döds­an­nons, var den bör pub­li­ce­ras och priser för döds­an­non­ser.

En döds­an­nons – ofta också kallad döds­ru­na, min­nes­ru­na eller nek­ro­log, är texten som döds­bo­et låter pub­li­ce­ra för att upp­ly­sa all­män­he­ten om att någon har gått bort.

Här ryms några ord om hän­del­sen och be­grav­ning­en och ibland en dikt eller anek­dot.

Vad som kan finnas med i en döds­an­nons?

Ifall du har sett andra döds­an­non­ser förut så vet du att de kan skilja sig åt väl­di­gt mycket. Från fem-sex rader med namn och datum på den som har gått bort till en smärre livs­be­rät­tel­se.

Tittar du nog­grant så ser du dock också att vissa upp­gif­ter i prin­cip alltid finns med.

1. Namn, ort och datum

Alla kände kanske inte den av­lid­ne under ett och samma ef­ter­namn. Namnet kan ha bytts en eller flera gånger. Det kan bli otymp­li­gt och höja ögon­bryn om du tar med alla ef­ter­namn från det för­flut­na. En god av­väg­ning lär vara att bara ta med namnet som hen hade vid sin död.

Var hen gift så gäller det namnet i första hand men det går även bra att lägga till namnet som ogift. Finns det barn från ti­di­ga­re äk­ten­skap så kan det också vara värt att nämna namnet som gällde under det äk­ten­ska­pet.

Ex­em­pel:

”Gustaf Gustafs­son (född Nils­son) har stilla och för alltid in­som­nat den …”

”Linda Lar­s­son (ti­di­ga­re An­ders­son) har has­ti­gt lämnat oss den …”

Van­ligt­vis skrivs också hem­or­ten. Även det kan hjälpa andra att pla­ce­ra per­so­nen: ”… in­som­nat i sitt hem i Älvsjö”.

2. De ef­ter­le­van­de

Det är inget krav men det är van­li­gt att nämna de när­mast ef­ter­le­van­de vid namn – de som för­mod­li­gen drab­bas mest av för­lus­ten. Hit räknas van­ligt­vis make/maka/sambo, barn, syskon och för­äld­rar.

Ex­em­pel:

”Linda lämnar efter sig maken Laban och barnen Tilda och Tore samt bro­dern Len­nart”.

3. Nek­ro­log och dikter till döds­an­non­ser

En nek­ro­log är en bort­gång­ens per­sons lev­nads­be­rät­tel­se. Även om be­grep­pet ofta lik­ställs med döds­an­nons så utgör nek­ro­lo­gen alltså sna­ra­re en del av en döds­an­nons. Den kan också pub­li­ce­ras se­pa­rat från döds­an­non­sen.

En nek­ro­log är inte på något sätt ob­li­ga­to­risk men ger chan­sen att skriva något må­lan­de eller kärn­fullt som ger en bild av den som har gått bort. Det finns inga regler här men van­ligt­vis tar de flesta fasta på den av­lid­nes po­si­tiva sidor och träff­säk­ra anek­do­ter, kanske för att för­med­la och hålla kvar de lju­sa­re min­ne­na.

Det är heller inte ovan­li­gt med dikter till döds­an­non­ser. Det kan vara en dikt från en poet som den av­lid­ne själv tyckte om eller en valfri dikt som ni på något sätt tycker be­skri­ver per­so­nen eller er egen sorg.

4. Be­grav­ning

Det är bruk­li­gt att av­slu­ta en döds­an­nons med in­for­ma­tion om vad som gäller kring be­grav­ning och ce­re­moni. Det gäller främst om ce­re­mo­nin är öppen för alla eller bara för de när­mast sör­jan­de (eller ännu tyd­li­ga­re: fa­mil­jen).

Är all­män­he­ten väl­kom­men så be­hö­ver du också ange tid och plats och even­tu­el­la andra di­rek­tiv, ex­em­pel­vis om det blir kyrk­kaffe eller be­grav­nings­öl ef­teråt.

👉 Läs mer: Du kan söka be­grav­nings­hjälp om det inte finns pengar till be­grav­ning.

Pub­li­ce­ra döds­an­non­ser i tid­ning­ar

Det är fort­fa­ran­de väl­di­gt van­li­gt att pub­li­ce­ra döds­an­non­ser i rikstäc­kan­de tid­ning­ar såväl som mindre lo­kal­tid­ning­ar.

Att välja tid­ning för döds­an­nons

De stora rikstäc­kan­de dags­tid­ning­ar­na pub­li­ce­rar döds­an­non­ser och ger då chan­sen att nå ut i hela landet. Boende i Stock­holm pub­li­ce­rar ex­em­pel­vis sin annons van­li­gen i Dagens Ny­he­ter och enbart där.

  • Dagens Ny­he­ters döds­an­non­ser går att läsa och söka bland utan att behöva pre­nu­me­re­ra på tid­ning­en.
  • Svens­ka Dag­bla­dets an­non­ser pub­li­ce­ras under Fa­mil­je­si­dor – endast till­gäng­lig för pre­nu­me­ran­ter. Tid­ning­en hän­vi­sar till be­grav­nings­by­rå­er för ut­for­man­de och be­stäl­lan­de av an­non­ser­na. Du kan alltså inte be­stäl­la direkt av tid­ning­en.
  • Gö­te­borgs­pos­ten hän­vi­sar till Stam­pen Media för att upp­rät­ta an­non­ser som sen pub­li­ce­rar en rikstäc­kan­de an­nons­pla­ts.

På mindre orter är det van­li­gt att pub­li­ce­ra döds­an­non­sen i flera an­grän­san­de tid­ning­ar där den av­lid­ne levde sin sista tid och/eller till­bring­a­de större delen av sitt liv. Där finns för­mod­li­gen gamla vänner, job­bar­kom­pi­sar, af­färspart­ners och be­kan­ta som vill veta vad som har hänt.

Priser för döds­an­non­ser

Här ger vi ett par ex­em­pel på priser i riks- och lo­kal­tid­ning. Priser och upp­lägg skil­jer sig en hel del åt. Det vik­ti­gas­te är att du väljer de ka­na­ler som bäst når fram till de som berörs.

  • Dagens Ny­he­ter: 45-46 kronor per mil­li­me­ter (2023)
  • Svens­ka dag­bla­det: 22 kronor per mil­li­me­ter (2022)
  • Lo­kal­tid­ning­ar som Fa­lu­Ku­ri­ren, Fal­kö­pings­tid­ning­en och Jön­kö­pings­pos­ten: 20-25 kronor per mil­li­me­ter (2023)

To­tal­kost­na­den för an­non­sen beror så klart på hur lång den är, men en nor­mal­lång döds­an­nons med ett pris på runt 25 kr/mm kostar un­ge­fär 3 000 kr.

An­non­sens stor­lek

Var tid­ning har sina krav kring döds­an­non­ser­na.

Ex­em­pel från Dagens Ny­he­ter an­gå­en­de min­nes­text/nek­ro­log:

  • Max 2 000 tecken in­klu­sive mel­lanslag (jämför med den här ar­ti­keln som har cirka 6 500 tecken)
  • Inled an­non­sen med hemort, ålder samt när­mast an­hö­ri­ga
  • Skri­ben­ten ska un­der­teck­na med för- och ef­ter­namn

Läs mer: Check­lis­ta och goda råd vid be­grav­ning

Pub­li­ce­ra på so­ci­a­la medier

Har den av­lid­ne konto på so­ci­a­la medier? Då har du en kanal för snabb sprid­ning av ny­he­ten bland många av de som berörs. Det du kan göra sna­rast och enklast är att pub­li­ce­ra ett van­li­gt inlägg.

Tidigt besked och chans att skapa ett mo­ra­to­ri­um

Det be­hö­ver då inte vara någon lång nek­ro­log, en kort upp­lys­ning räcker till en början. Ex­em­pel­vis:

”Vi i fa­mil­jen Lar­s­son måste med stor sorg med­de­la att vår kära moder och maka Linda har lämnat oss – hon avled den 9 mars på Bromma la­sa­rett efter en tids sjuk­dom. Vi åter­kom­mer an­gå­en­de be­grav­ning och min­nes­stund men be­hö­ver när­mast få tid och ut­rym­me att han­te­ra den stora för­lus­ten.”

So­ci­a­la medier låter dig alltså dela ny­he­ten tidigt, men sam­ti­di­gt hålla ifrån sig andras frågor och re­ak­tio­ner genom att lova mer in­for­ma­tion senare. Detta hjäl­per andra undra och oroa sig för varför de inte längre får svar på sina med­de­lan­den till den av­lid­ne. Det hjäl­per också dig och de när­mast sör­jan­de att skapa sig ut­rym­me när­mas­te tiden – ett mo­ra­to­ri­um, att han­te­ra sin egen chock och för­tviv­lan.

Läs mer: Lämna en sista önskan till an­hö­ri­ga

Ta ställ­ning till so­ci­a­la medie-kon­tons öden

Så små­ningom får du som döds­bo­de­lä­ga­re också avgöra kon­to­nas öden – de flesta so­ci­a­la medier ger al­ter­na­ti­ven att av­slu­ta ett konto eller att om­vand­la det till en min­nes­si­da.

Det senare al­ter­na­ti­vet kan också lämna möj­lig­he­ten för all­män­he­ten att åter­kom­ma oav­sett var de be­fin­ner sig i värl­den. Dess­utom finns allt eller det mesta av livet som levdes genom sidan – ett ar­ki­ve­rat ma­te­ri­al som håller minnen vid liv.

Läs mer: Hur gör man med so­ci­a­la medier vid döds­fall Vad är dödständ­ning?

Smidigare juridik, online och enkelt!