Syftet med ett umgängesavtal är att barnets rätt till umgänge med båda föräldrarna ska tillgodoses på ett sätt som är bäst för barnets välmående. Avtalet anger hur detta umgänge ska se ut.
Ett umgängesavtal är aktuellt om barnet enbart bor hos en förälder. Det spelar ingen roll om föräldrarna har gemensam vårdnad, eller om det enbart är boendeföräldern som har vårdnad.
Umgängesavtalet är ett juridiskt dokument som anger när och hur barnet ska träffa den förälder som barnet inte bor hos.
Därför är umgängesavtal viktigt
Det är viktigt för båda föräldrarna att umgängesavtalet är väl utformat för att undvika missförstånd och oklarheter. Det skapar också en trygghet för barnet eftersom umgängesavtalet skapar tydliga rutiner för umgänget.
Avtalet kan också minska risken för konflikter mellan föräldrarna genom att de redan på förhand kommit överens om hur umgänget ska ske. På så sätt kan föräldrarna fokusera på att ge barnet en trygg och kärleksfull miljö.
Skriva umgängesavtal
Ett umgängesavtal kan upprättas på flera olika sätt och nedan följer ett förslag på hur ni kan gå tillväga, steg för steg.
1. Diskussion och överenskommelse
Föräldrarna börjar med att diskutera hur de vill lägga upp barnets umgänge. Även om det kan kännas lättare att ha bara en muntlig överenskommelse är det ofta bättre att skriva ner detaljerna i ett avtal för att undvika framtida missförstånd och konflikter. Det är viktigt att båda parter har barnets bästa i åtanke hela tiden.
2. Avtalets detaljer
Hur detaljerat avtalet behöver vara beror på föräldrarnas relation och förmåga att samarbeta. Om föräldrarna har en bra relation och är flexibla, kan avtalet vara mer övergripande. Men om det finns en historia av konflikter, är det ofta bättre att vara mer detaljerade för att undvika missförstånd. Under rubriken "Innehållet i umgängesavtalet" längre ner tittar vi närmare på vilka uppgifter avtalet bör innehålla.
3. Formalisering av avtalet
När föräldrarna har kommit överens om villkoren skrivs avtalet ner och båda föräldrarna undertecknar det. Avtalet blir då giltigt mellan föräldrarna. För att avtalet ska vara möjligt att verkställa genom domstol, alltså att man kan gå till domstol om ena föräldern inte följer avtalet, krävs däremot att familjerätten först godkänner avtalet. Familjerätten är en del av kommunens socialnämnd. Förutom att godkänna avtalet och säkerställa att det är rättvist och att det tar hänsyn till barnets bästa kan de också hjälpa föräldrar att komma överens.
Efter att avtalet godkänts av familjerätten gäller det på samma sätt som en dom från en domstol.
4. Omprövning och ändringar
Om omständigheterna förändras, eller om avtalet visar sig inte fungera som förväntat, kan föräldrarna alltid skriva ett nytt avtal. För att det ska vara möjligt att gå till domstol om det inte följs krävs att familjerätten godkänner det nya avtalet på samma sätt som det ursprungliga.
Skilj dig online - enkelt och smidigt
Med Aatos skilsmässotjänst kan du sköta separationen digitalt. Du får även hjälp med att göra ett bodelningsavtal. Prova anonymt och gratis.
Skilj dig med Aatos - 1690 kronor + domstolens ansökningsavgift
Innehållet i ett umgängesavtal
Umgängesavtalet utformas utefter föräldrarnas och barnets specifika situation och behov. Härnäst följer därför ett exempel på vad det kan innehålla.
1. Umgängesdagar och tider
Ett umgängesavtal bör specificera vilka dagar och tider barnet ska spendera med respektive förälder. Detta kan omfatta både vardagar och helger. Om barnet till exempel ska vara hos en förälder varannan helg bör detta anges tydligt. Det är också viktigt att inkludera vilken dag och tid umgänget börjar och slutar.
2. Storhelger och lov
Avtalet bör anger hur barnets tid ska fördelas under jul, påsk, sommarsemester och andra viktiga datum. Föräldrarna kan komma överens om att turas om att ha barnet under vissa helger eller att dela upp längre lovperioder på ett rättvist sätt.
3. Hämtning och lämning
Det är viktigt att specificera detaljerna kring hämtning och lämning av barnet. I avtalet bör det framgå var och när barnet ska hämtas och lämnas. Det är också lämpligt att ange vem av föräldrarna som ansvarar för transporten.
4. Resekostnader
Om föräldrarna bor långt ifrån varandra kan resekostnader bli en stor utgift. Därför kan avtalet innehålla bestämmelser om hur dessa kostnader ska fördelas mellan föräldrarna. Det kan till exempel anges att båda föräldrarna delar lika på resekostnaderna, eller att den ena föräldern ansvarar för kostnaderna i vissa situationer.
5. Om oväntade situationer uppstår
Avtalet kan också inkludera bestämmelser för hur föräldrarna ska kommunicera och hantera eventuella förändringar. Detta kan vara särskilt användbart i situationer där det kan uppstå behov av att göra undantag eller ändringar i umgängesschemat. Det kan till exempel vara vid sjukdom eller oväntade händelser. Avtalet kan ange hur föräldrarna ska meddela varandra om förändringar och hur sådana situationer ska hanteras.
Om man inte kommer överens
Om föräldrarna inte kan enas om villkoren för ett umgängesavtal, trots försök till diskussion och medling, kan det bli nödvändigt att ta frågan vidare till tingsrätten. I sådana fall är det tingsrätten som får fatta beslut om hur umgänget ska se ut genom att utfärda en dom.
Processen inleds med att en av föräldrarna ansöker hos tingsrätten om att få frågan om umgänge prövad. Det är vanligt att en sådan ansökan görs med hjälp av ett juridiskt ombud, men det är också möjligt att ansöka på egen hand.
Tingsrätten kommer därefter att kalla båda föräldrarna (och eventuella juridiska ombud) till muntlig förberedelse. Syftet med detta möte är att föräldrarna ska få möjlighet att presentera sina synpunkter och att domaren ska försöka förstå vad tvisten handlar om. Under mötet kan domaren också försöka få föräldrarna att komma överens. Om de lyckas och avtalet bedöms vara till barnets bästa, kan tingsrätten utfärda en dom baserat på deras överenskommelse.
Om tvisten inte kan lösas genom förhandlingar eller samarbetssamtal, hålls en huvudförhandling i tingsrätten. Vid huvudförhandlingen får föräldrarna och deras ombud presentera sina argument, ställa frågor, och lägga fram bevis och vittnen. Rätten består oftast av en domare och i vissa fall tre nämndemän som tillsammans dömer i målet.
Efter huvudförhandlingen överlägger rätten och fattar sitt beslut, som sedan skrivs ner i en dom. Domen kan specificera detaljer som hur och var barnet ska lämnas och hämtas och hur umgänget ska ske under helger och lov. Domen kan överklagas till hovrätten inom tre veckor om någon av föräldrarna är missnöjd med beslutet.
När domen har vunnit laga kraft måste parterna följa det som domstolen har bestämt. Det spelar ingen roll att föräldrarna anser att avtalet är dåligt utformat eller orättvist, eftersom ett avtal är bindande mellan parterna.
Mer om barn och skilsmässa
En viktig fråga att tänka på när man ska skilja sig och är förälder är hur man ska komma överens om barnen. Här har vi samlat fem artiklar som kan vara intressanta att läsa.
- Ensamstående förälder
- Skilsmässa och barn- en lättläst guide
- Skilsmässa barn över 16 år
- Regler för barn varannan vecka
- Underhållsstöd
Funderar du på skilsmässa har du mycket att vinna på att vara väl förberedd.
I Aatos onlinetjänst för skilsmässa ingår kostnadsfritt juridiskt stöd via chatt och e-post. Läs mer om tjänsten och kom igång!