Allt om det bor­ger­li­ga bröl­lo­pet

Borgerligt brollop
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2022-10-19 ● 5 minuter
Dela artikeln
Mer än hälf­ten av alla bröl­lop har idag bor­ger­lig vigsel. Men vad är skill­na­den på bor­ger­lig och kyrk­lig vigsel? Allt om hur det bor­ger­li­ga bröl­lo­pet går till.

Varje år gifter sig un­ge­fär 40 000 par i Sve­ri­ge. Vilken typ av bröl­lop man väljer på­ver­kas av re­li­gi­on, tra­di­tion och livs­stil. Och så tycke och smak för­stås!

Att gifta sig bor­ger­ligt och kyrk­ligt har samma be­ty­del­se inför lagen. Det finns alltså ingen rätts­lig skill­nad på bor­ger­lig och kyrk­lig vigsel.

I den här ar­ti­keln går vi igenom hur ett bor­ger­ligt bröl­lop går till och vad paret bör tänka på.

Bröl­lop – skill­na­den på bor­ger­lig och kyrk­lig vigsel

Skill­na­den mellan kyrk­lig och bor­ger­lig vigsel är främst att vig­sel­för­rät­ta­ren är knuten till kyrkan al­ter­na­tivt är fri­ståen­de från kyrkan och därmed bor­ger­lig. Ett kyrk­ligt bröl­lop har dess­utom re­li­giö­sa inslag och har ofta en lite mer om­fat­tan­de ce­re­mo­ni.

Ett bor­ger­ligt bröl­lop brukar hållas i stads­hu­set eller råd­hu­set men kan också ske på annan plats. Det går i regel inte att ha ett bor­ger­ligt bröl­lop i kyrkan.

Borg­ligt bröl­lop

En bor­ger­lig vigsel är helt utan re­li­giö­sa inslag. Vig­sel­för­rät­ta­re är ofta en po­li­ti­ker eller tjäns­te­man från kom­mu­nen men kan också vara en annan person.

Idag är det van­ligt med brud­klän­ning, brud­bu­kett, tärnor och bröl­lops­fest också vid ett borg­ligt bröl­lop. Hi­sto­riskt har bor­ger­lig vigsel varit en snabb och enkel ce­re­mo­ni ofta utan gäster. Nu kan ett bor­ger­ligt bröl­lop vara lika stor­sla­get som ett kyrk­ligt bröl­lop.

En del väljer fort­fa­ran­de den enkla­re va­ri­an­ten med var­dag­lig kläd­sel och bara den närms­ta fa­mil­jen på plats. Ringar be­hö­ver inte heller ut­by­tas. Det är också möj­ligt att gifta sig helt utan an­hö­ri­ga med per­so­nal från stads­hu­set som vitt­nen.

💡Tänk på! Om du vill ha ett större bröl­lop med alla bröl­lops­gäs­ter när­va­ran­de vid ce­re­mo­nin är det vik­tigt att ta reda på vad ditt lokala stads­hus tillå­ter. Vid bröl­lop i ex­em­pel­vis Stock­holm Stads­hus eller Råd­hu­set i Gö­te­borg får bara tio re­spek­ti­ve femton gäster vara med i lo­ka­len för vig­seln.

Vigel

Så går en bor­ger­lig vigsel till

Så här går det ofta till för vigsel vid bor­ger­ligt bröl­lop.

  1. Boka tid för vigsel i stads­hu­set eller direkt med vig­sel­för­rät­ta­re för bröl­lop på annan plats
  2. Ansök om hin­der­s­pröv­ning hos Skat­te­ver­ket
  3. Skicka in intyg om hin­der­s­pröv­ning och vig­selin­tyg till stads­hu­set där ni ska gifta er eller direkt till vig­sel­för­rät­ta­ren för bröl­lop på annan plats
  4. Utse två vitt­nen som ska delta vid ce­re­mo­nin
  5. Vigsel
  6. Efter bröl­lo­pet får ni ett vig­sel­be­vis
  7. Vig­sel­för­rät­ta­ren med­de­lar Skat­te­ver­ket om vig­seln

Om någon av er vill byta ef­ter­namn i sam­band med vig­seln an­sö­ker ni om namn­byte hos Skat­te­ver­ket. Blan­kett finns på Skat­te­ver­kets webb­plats.

👉 Tips! Tal på bröl­lop - ex­em­pel på vad du kan säga

Så går en bor­ger­lig ce­re­mo­ni till

Vid en bor­ger­lig ce­re­mo­ni ska vig­sel­för­rät­ta­ren ställa frågan om paret vill ingå äk­ten­skap med varand­ra, brud­pa­ret ska be­sva­ra frå­gor­na och vig­sel­för­rät­ta­ren för­kla­ra paret äkta makar.

Det finns två ver­sio­ner av den bor­ger­li­ga vig­sel­tex­ten, en kort och en lång. De finns även på eng­els­ka. Tex­ter­na tar cirka 30 se­kun­der re­spek­ti­ve 1 minut att läsa upp.

Vig­sel­för­rät­ta­ren be­hö­ver inte hålla något vig­sel­tal eller säga något mer utöver vig­sel­tex­ten. Ni be­stäm­mer själva om ce­re­mo­nin ska av­slu­tas här eller in­ne­hål­la yt­ter­li­ga­re tal, dikter och musik. Dis­ku­te­ra med vig­sel­för­rät­ta­ren då det kan va­ri­e­ra mycket från person vad de vill göra och tycker ingår i upp­dra­get. Gifter ni er i stads­hu­set eller råd­hu­set kan det också finnas en be­gräns­ning i hur lång tid ni får vara i vig­sel­lo­ka­len.

Genom att ha bröl­lop på en annan plats än i en of­fi­ci­ell lokal som stads­hu­set och genom att in­vol­ve­ra gäster i ce­re­mo­nin får ni full frihet att ut­for­ma bröl­lo­pet precis som ni vill. Den borg­li­ga vig­seln kan därmed bli jäm­för­bar med ett kyrk­ligt bröl­lop.

Hitta en bor­ger­lig vig­sel­för­rät­ta­re

Hos kom­mu­nen finns en lista över de per­so­ner som för­rät­tar vigs­lar i kom­mu­nens regi. Det kan vara per­so­ner som är po­li­tiskt eller opo­li­tiskt bundna. Listan hittar du på re­spek­ti­ve kom­muns hem­si­da.

Det kan också finnas andra per­so­ner som inte är knutna till kom­mu­nen som får viga vid bröl­lop. Vig­sel­för­rät­ta­re utses av Läns­sty­rel­sen och på deras hem­si­da finns en full­stän­dig lista över de per­so­ner som ut­setts i re­gi­o­nen. En vig­sel­för­rät­ta­re är dock inte bunden till sitt hem­om­rå­de och får viga även på andra plat­ser i landet.

💡Tänk på! Var ute i god tid! Både vig­sel­för­rät­ta­re och of­fi­ci­el­la lo­ka­ler för bröl­lop bokas upp tidigt. Många pla­ne­rar sitt bröl­lop med god fram­för­håll­ning.

Kläd­kod vid bor­ger­ligt bröl­lop

Det finns ingen själv­klar regel för kläd­kod vid bor­ger­ligt bröl­lop, men en tum­re­gel är att det fort­fa­ran­de är fest­lig kläd­sel. Ett bröl­lop är ändå något som ska firas!

Många brud­par väljer fort­fa­ran­de en tra­di­tio­nell bröl­lops­kläd­sel med vit klän­ning och kostym. Kanske är det lika många bröl­lopspar som väljer en mer av­slapp­nad kläd­sel eller ex­pe­ri­men­te­rar med nya eller per­son­li­ga kom­bi­na­tio­ner.

Vad kostar ett bor­ger­ligt bröl­lop?

Vad en bor­ger­lig vigsel kostar beror på var du bor och var du väljer att gifta dig. I en del kom­mu­ner kostar det inget om en av er är folk­bok­för­da i kom­mu­nen och vig­seln är i den lokal som kom­mu­nen er­bju­der. Om ni inte bor i kom­mu­nen eller önskar ha bröl­lop i en annan lokal kan ni få betala en avgift. Fråga din kommun vad som gäller för bröl­lop.

En av Sve­ri­ges mest po­pu­lä­ra plat­ser för bor­ger­ligt bröl­lop är Stock­holm Stads­hus. Här gifter sig varje år över 2 000 bröl­lopspar. Vill du ha ditt bröl­lop här tar stads­hu­set ut en avgift obe­ro­en­de om du bor i kom­mu­nen eller inte. Besök stads­hu­sets hem­si­da för ak­tu­ell in­for­ma­tion om pris.

Avgift till bor­ger­lig vig­sel­för­rät­ta­re

Att vara bor­ger­lig vig­sel­för­rät­ta­re vid bröl­lop är ett he­dersupp­drag och enligt re­gel­ver­ket ska för­rät­ta­ren inte ta ut en avgift från brud­pa­ret för själva vig­seln. Där­e­mot får vig­sel­för­rät­ta­ren ta ut er­sätt­ning för resan om bröl­lop är på en annan plats än stads­hu­set.

Bröl­lop i kyrkan

Bröl­lop i kyrkan

Hi­sto­riskt är kyrkan den plats där vi i år­hund­ra­de har haft våra bröl­lop. An­de­len kyrk­li­ga bröl­lop har dock mins­kat under flera år­tion­den.

Kyrk­ligt bröl­lop in­ne­bär att vig­seln sker i kyrkan med en kyrk­lig vig­sel­för­rät­ta­re. Ce­re­mo­nin är ofta mer om­fat­tan­de och in­ne­hål­ler re­li­giö­sa inslag. För bröl­lop i kyrkan med­de­lar du den för­sam­ling som du vill gifta dig i, bokar präst och kyrka. Som regel ska helst en i paret vara eller bli medlem i Svens­ka kyrkan. Det är inga pro­blem om den andra parten till­hör en annan kyrka eller re­li­gi­on.

Rätts­ligt fun­ge­rar kyrk­ligt bröl­lop på precis samma sätt som den bor­ger­li­ga vig­seln. Det in­klu­de­rar hin­der­s­pröv­ning, vig­selin­tyg och två när­va­ran­de vitt­nen vid ce­re­mo­nin.

Vad kostar ett kyrk­ligt bröl­lop?

Om en av brud­pa­ret är medlem i Svens­ka kyrkan kostar det oftast inget att ha bröl­lop i kyrkan. Sär­skil­da öns­ke­mål som in­ne­bär extra kost­na­der för kyrkan får bröl­lopspa­ret där­e­mot stå för. Det kan ex­em­pel­vis vara musik, sång och de­ko­ra­tion.

Om vig­seln äger rum på en annan plats än kyrkan kan du få betala re­se­er­sätt­ning till präs­ten. Ibland kan en avgift också tas ut om ni väljer att gifta er i en annan för­sam­ling än den ni till­hör. Kon­tak­ta din pas­tors­ex­pe­di­tion för mer in­for­ma­tion.

Hin­der­s­pröv­ning

För att få gifta sig måste man först göra en hin­der­s­pröv­ning. Hin­der­s­pröv­ning in­ne­bär att ta reda på om det finns några hinder för att gifta sig. Det gör ni genom en blan­kett som ni skic­kar till Skat­te­ver­ket.

👉 Läs mer om hin­der­s­pröv­ning!

Enligt svensk lag finns föl­jan­de hinder mot att få gifta sig:

  • Ålder – om någon av er är under 18 år får ni inte gifta er.
  • Släkt­skap – om ni är nära släkt får ni inte gifta er med varand­ra.
  • Om någon av er redan är gift eller re­gi­stre­rad part­ner får ni inte gifta er.

När hin­der­s­pröv­ning­en är klar får ni ett intyg om hin­der­s­pröv­ning och en blan­kett om vig­selin­tyg. Vig­sel­för­rät­ta­ren ska sedan fylla i vig­selin­ty­get efter bröl­lop och skicka till Skat­te­ver­ket. Hin­der­s­pröv­ning­en gäller i fyra må­na­der och bröl­lop måste ske inom denna tid.

👉 Kom ihåg: Var alltid ute i god innan bröl­lop så att hin­der­s­pröv­ning­en hinner bli klar. Utan hin­der­s­pröv­ning kan ett bröl­lop inte ge­nom­fö­ras.

Vitt­nen bröl­lop

Obe­ro­en­de om bröl­lop är kyrk­ligt eller bor­ger­ligt ska två vitt­nen vara med vid vig­seln. Vitt­nen vid bröl­lop måste vara 18 år. Släkt och familj är god­kän­da vitt­nen. Vitt­ne­nas namn och adress ska uppges i sam­band med vig­seln.

Vid vigsel i ex­em­pel­vis stads­hu­set utan gäster stäl­ler ofta tjäns­te­män upp som vittne. Det är bröl­lopspa­rets ansvar att se till att det finns vitt­nen vid vig­seln.

💡Efter vig­seln ska äk­ten­ska­pet re­gi­stre­ras hos Skat­te­ver­ket

Bra att tänka på när du ska gifta dig

Ett bröl­lop hand­lar inte bara om in­bjud­ning­ar och bords­pla­ce­ring, utan det finns också några prak­tis­ka saker re­la­te­ra­de till ert liv till­sam­mans som är bra att tänka på.

När ni gifter er för­änd­ras den ju­ri­dis­ka si­tu­a­tio­nen med nya möj­lig­he­ter och rät­tig­he­ter men även några skyl­dig­he­ter. Ni får ex­em­pel­vis en ge­men­sam eko­no­mi och kan komma att på­ver­kas av varand­ras skul­der. Det ni ägde innan bröl­lo­pet blir också ge­men­sam egen­dom och vid en se­pa­ra­tion ska ni dela lika på allt obe­ro­en­de vem som köpt eller ärvt det. Det gäller även eget fö­re­tag. Det kan därför finnas skäl att fun­de­ra på om ni ska skriva äk­ten­skaps­för­ord. Det är ett bra sätt att ge varand­ra eko­no­misk trygg­het eller värna om något som till­hör din släkt.

Om ni har barn från ti­di­ga­re för­hål­lan­den kan det också vara bra att skriva ett tes­ta­men­te. Om en av er otur­ligt skulle gå bort ärver ni inte varand­ra trots att ni är gifta. Ett tes­ta­men­te kan trygga den ef­ter­le­van­de maken eko­no­miskt och ge möj­lig­het att bo kvar i ett ge­men­samt hus. I tes­ta­men­tet kan du också be­stäm­ma vem som ska få vård­na­den om ge­men­sam­ma barn om ni båda skulle gå bort.

Det är enkelt att skriva äk­ten­skaps­för­ord. Prova gratis och betala i sista steget när du känner dig nöjd.

Smidigare juridik, online och enkelt!