Allt om bor­ger­ligt bröl­lop

Borgerligt brollop
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2022-10-19 ● 5 minuter
Mer än hälften av alla bröllop har idag borgerlig vigsel. Men vad är skillnaden på borgerlig och kyrklig vigsel? Allt om hur det borgerliga bröllopet går till.

Varje år gifter sig un­ge­fär 40 000 par i Sve­ri­ge. Vilken typ av bröl­lop man väljer på­ver­kas av re­li­gi­on, tra­di­tion och livs­stil. Och så tycke och smak för­stås!

Skill­na­den på bor­ger­lig och kyrk­lig vigsel

Att gifta sig bor­ger­ligt och kyrk­ligt har samma be­ty­del­se inför lagen. Det finns alltså ingen rätts­lig skill­nad på bor­ger­lig och kyrk­lig vigsel.

Skill­na­den mellan kyrk­lig och bor­ger­lig vigsel är främst att vig­sel­för­rät­ta­ren är knuten till kyrkan al­ter­na­tivt är fri­ståen­de från kyrkan och därmed bor­ger­lig. Ett kyrk­ligt bröl­lop har dess­utom re­li­giö­sa inslag och har ofta en lite mer om­fat­tan­de ce­re­mo­ni. 

Ett bor­ger­ligt bröl­lop brukar hållas i stads­hu­set eller råd­hu­set men kan också ske på annan plats. Det går i regel inte att ha ett bor­ger­ligt bröl­lop i kyrkan. 

Borg­ligt bröl­lop

En bor­ger­lig vigsel är helt utan re­li­giö­sa inslag. Vig­sel­för­rät­ta­re är ofta en po­li­ti­ker eller tjäns­te­man från kom­mu­nen men kan också vara en annan person. 

Idag är det van­ligt med brud­klän­ning, brud­bu­kett, tärnor och bröl­lops­fest också vid ett borg­ligt bröl­lop. Hi­sto­riskt har bor­ger­lig vigsel varit en snabb och enkel ce­re­mo­ni ofta utan gäster. Nu kan ett bor­ger­ligt bröl­lop vara lika stor­sla­get som ett kyrk­ligt bröl­lop.

En del väljer fort­fa­ran­de den enkla­re va­ri­an­ten med var­dag­lig kläd­sel och bara den närms­ta fa­mil­jen på plats. Ringar be­hö­ver inte heller ut­by­tas. Det är också möj­ligt att gifta sig helt utan an­hö­ri­ga med per­so­nal från stads­hu­set som vitt­nen. 

💡Tänk på! Om du vill ha ett större bröl­lop med alla bröl­lops­gäs­ter när­va­ran­de vid ce­re­mo­nin är det vik­tigt att ta reda på vad ditt lokala stads­hus tillå­ter. Vid bröl­lop i ex­em­pel­vis Stock­holm Stads­hus eller Råd­hu­set i Gö­te­borg får bara tio re­spek­ti­ve femton gäster vara med i lo­ka­len för vig­seln.

Vigel

Så går en bor­ger­lig vigsel till

Så här går det ofta till för vigsel vid bor­ger­ligt bröl­lop.

  1. Boka tid för vigsel i stads­hu­set eller direkt med vig­sel­för­rät­ta­re för bröl­lop på annan plats
  2. Ansök om hin­der­s­pröv­ning hos Skat­te­ver­ket
  3. Skicka in intyg om hin­der­s­pröv­ning och vig­selin­tyg till stads­hu­set där ni ska gifta er eller direkt till vig­sel­för­rät­ta­ren för bröl­lop på annan plats
  4. Utse två vitt­nen som ska delta vid ce­re­mo­nin
  5. Vigsel
  6. Efter bröl­lo­pet får ni ett vig­sel­be­vis
  7. Vig­sel­för­rät­ta­ren med­de­lar Skat­te­ver­ket om vig­seln

Om någon av er vill byta ef­ter­namn i sam­band med vig­seln an­sö­ker ni om namn­byte hos Skat­te­ver­ket. Blan­kett finns på Skat­te­ver­kets webb­plats. 

Så går en bor­ger­lig ce­re­mo­ni till

Vid en bor­ger­lig ce­re­mo­ni ska vig­sel­för­rät­ta­ren ställa frågan om paret vill ingå äk­ten­skap med varand­ra, brud­pa­ret ska be­sva­ra frå­gor­na och vig­sel­för­rät­ta­ren för­kla­ra paret äkta makar. 

Det finns två ver­sio­ner av den bor­ger­li­ga vig­sel­tex­ten, en kort och en lång. De finns även på eng­els­ka. Tex­ter­na tar cirka 30 se­kun­der re­spek­ti­ve 1 minut att läsa upp. 

Vig­sel­för­rät­ta­ren be­hö­ver inte hålla något vig­sel­tal eller säga något mer utöver vig­sel­tex­ten. Ni be­stäm­mer själva om ce­re­mo­nin ska av­slu­tas här eller in­ne­hål­la yt­ter­li­ga­re tal, dikter och musik. Dis­ku­te­ra med vig­sel­för­rät­ta­ren då det kan va­ri­e­ra mycket från person vad de vill göra och tycker ingår i upp­dra­get. Gifter ni er i stads­hu­set eller råd­hu­set kan det också finnas en be­gräns­ning i hur lång tid ni får vara i vig­sel­lo­ka­len. 

Genom att ha bröl­lop på en annan plats än i en of­fi­ci­ell lokal som stads­hu­set och genom att in­vol­ve­ra gäster i ce­re­mo­nin får ni full frihet att ut­for­ma bröl­lo­pet precis som ni vill. Den borg­li­ga vig­seln kan därmed bli jäm­för­bar med ett kyrk­ligt bröl­lop. 

Hitta en bor­ger­lig vig­sel­för­rät­ta­re

Hos kom­mu­nen finns en lista över de per­so­ner som för­rät­tar vigs­lar i kom­mu­nens regi. Det kan vara per­so­ner som är po­li­tiskt eller opo­li­tiskt bundna. Listan hittar du på re­spek­ti­ve kom­muns hem­si­da.

Det kan också finnas andra per­so­ner som inte är knutna till kom­mu­nen som får viga vid bröl­lop. Vig­sel­för­rät­ta­re utses av Läns­sty­rel­sen och på deras hem­si­da finns en full­stän­dig lista över de per­so­ner som ut­setts i re­gi­o­nen. En vig­sel­för­rät­ta­re är dock inte bunden till sitt hem­om­rå­de och får viga även på andra plat­ser i landet. 

💡Tänk på! Var ute i god tid! Både vig­sel­för­rät­ta­re och of­fi­ci­el­la lo­ka­ler för bröl­lop bokas upp tidigt. Många pla­ne­rar sitt bröl­lop med god fram­för­håll­ning. 

Kläd­kod vid bor­ger­ligt bröl­lop

Det finns ingen själv­klar regel för kläd­sel vid bor­ger­ligt bröl­lop, men en tum­re­gel är att det fort­fa­ran­de är fest­lig kläd­sel. Ett bröl­lop är ändå något som ska firas!

Många brud­par väljer fort­fa­ran­de en tra­di­tio­nell bröl­lops­kläd­sel med vit klän­ning och kostym. Kanske är det lika många bröl­lopspar som väljer en mer av­slapp­nad kläd­sel eller ex­pe­ri­men­te­rar med nya eller per­son­li­ga kom­bi­na­tio­ner.    

Vad kostar ett bor­ger­ligt bröl­lop?

Vad en bor­ger­lig vigsel kostar beror på var du bor och var du väljer att gifta dig. I en del kom­mu­ner kostar det inget om en av er är folk­bok­för­da i kom­mu­nen och vig­seln är i den lokal som kom­mu­nen er­bju­der. Om ni inte bor i kom­mu­nen eller önskar ha bröl­lop i en annan lokal kan ni få betala en avgift. Fråga din kommun vad som gäller för bröl­lop. 

En av Sve­ri­ges mest po­pu­lä­ra plat­ser för bor­ger­ligt bröl­lop är Stock­holm Stads­hus. Här gifter sig varje år över 2 000 bröl­lopspar. Vill du ha ditt bröl­lop här tar stads­hu­set ut en avgift obe­ro­en­de om du bor i kom­mu­nen eller inte. Besök stads­hu­sets hem­si­da för ak­tu­ell in­for­ma­tion om pris.

Avgift till bor­ger­lig vig­sel­för­rät­ta­re

Att vara bor­ger­lig vig­sel­för­rät­ta­re vid bröl­lop är ett he­dersupp­drag och enligt re­gel­ver­ket ska för­rät­ta­ren inte ta ut en avgift från brud­pa­ret för själva vig­seln. Där­e­mot får vig­sel­för­rät­ta­ren ta ut er­sätt­ning för resan om bröl­lop är på en annan plats än stads­hu­set.

Bröl­lop i kyrkan

Bröl­lop i kyrkan

Hi­sto­riskt är kyrkan den plats där vi i år­hund­ra­de har haft våra bröl­lop. An­de­len kyrk­li­ga bröl­lop har dock mins­kat under flera år­tion­den. 

Kyrk­ligt bröl­lop in­ne­bär att vig­seln sker i kyrkan med en kyrk­lig vig­sel­för­rät­ta­re. Ce­re­mo­nin är ofta mer om­fat­tan­de och in­ne­hål­ler re­li­giö­sa inslag. För bröl­lop i kyrkan med­de­lar du den för­sam­ling som du vill gifta dig i, bokar präst och kyrka. Som regel ska helst en i paret vara eller bli medlem i Svens­ka kyrkan. Det är inga pro­blem om den andra parten till­hör en annan kyrka eller re­li­gi­on. 

Rätts­ligt fun­ge­rar kyrk­ligt bröl­lop på precis samma sätt som den bor­ger­li­ga vig­seln. Det in­klu­de­rar hin­der­s­pröv­ning, vig­selin­tyg och två när­va­ran­de vitt­nen vid ce­re­mo­nin. 

Vad kostar ett kyrk­ligt bröl­lop?

Om en av brud­pa­ret är medlem i Svens­ka kyrkan kostar det oftast inget att ha bröl­lop i kyrkan. Sär­skil­da öns­ke­mål som in­ne­bär extra kost­na­der för kyrkan får bröl­lopspa­ret där­e­mot stå för. Det kan ex­em­pel­vis vara musik, sång och de­ko­ra­tion. 

Om vig­seln äger rum på en annan plats än kyrkan kan du få betala re­se­er­sätt­ning till präs­ten. Ibland kan en avgift också tas ut om ni väljer att gifta er i en annan för­sam­ling än den ni till­hör. Kon­tak­ta din pas­tors­ex­pe­di­tion för mer in­for­ma­tion. 

Hin­der­s­pröv­ning

För att få gifta sig måste man först göra en hin­der­s­pröv­ning. Hin­der­s­pröv­ning in­ne­bär att ta reda på om det finns några hinder för att gifta sig. Det gör ni genom en blan­kett som ni skic­kar till Skat­te­ver­ket. 

Enligt svensk lag finns föl­jan­de hinder mot att få gifta sig:

  • Ålder – om någon av er är under 18 år får ni inte gifta er.
  • Släkt­skap – om ni är nära släkt får ni inte gifta er med varand­ra.
  • Om någon av er redan är gift eller re­gi­stre­rad part­ner får ni inte gifta er.

När hin­der­s­pröv­ning­en är klar får ni ett intyg om hin­der­s­pröv­ning och en blan­kett om vig­selin­tyg. Vig­sel­för­rät­ta­ren ska sedan fylla i vig­selin­ty­get efter bröl­lop och skicka till Skat­te­ver­ket. Hin­der­s­pröv­ning­en gäller i fyra må­na­der och bröl­lop måste ske inom denna tid. 

👆Kom ihåg: Var alltid ute i god innan bröl­lop så att hin­der­s­pröv­ning­en hinner bli klar. Utan hin­der­s­pröv­ning kan ett bröl­lop inte ge­nom­fö­ras.  

Vitt­nen bröl­lop

Obe­ro­en­de om bröl­lop är kyrk­ligt eller bor­ger­ligt ska två vitt­nen vara med vid vig­seln. Vitt­nen vid bröl­lop måste vara 18 år. Släkt och familj är god­kän­da vitt­nen. Vitt­ne­nas namn och adress ska uppges i sam­band med vig­seln. 

Vid vigsel i ex­em­pel­vis stads­hu­set utan gäster stäl­ler ofta tjäns­te­män upp som vittne. Det är bröl­lopspa­rets ansvar att se till att det finns vitt­nen vid vig­seln. 

Bra att tänka på när du ska gifta dig

Ett bröl­lop hand­lar inte bara om in­bjud­ning­ar och bords­pla­ce­ring, utan det finns också några prak­tis­ka saker re­la­te­ra­de till ert liv till­sam­mans som är bra att tänka på. 

När ni gifter er för­änd­ras den ju­ri­dis­ka si­tu­a­tio­nen med nya möj­lig­he­ter och rät­tig­he­ter men även några skyl­dig­he­ter. Ni får ex­em­pel­vis en ge­men­sam eko­no­mi och kan komma att på­ver­kas av varand­ras skul­der. Det ni ägde innan bröl­lo­pet blir också ge­men­sam egen­dom och vid en se­pa­ra­tion ska ni dela lika på allt obe­ro­en­de vem som köpt eller ärvt det. Det kan därför finnas skäl att fun­de­ra på om ni ska skriva äk­ten­skaps­för­ord. Det är ett bra sätt att ge varand­ra eko­no­misk trygg­het eller värna om något som till­hör din släkt. 

Om ni har barn från ti­di­ga­re för­hål­lan­den kan det också vara bra att skriva ett tes­ta­men­te. Om en av er otur­ligt skulle gå bort ärver ni inte varand­ra trots att ni är gifta. Ett tes­ta­men­te kan trygga den ef­ter­le­van­de maken eko­no­miskt och ge möj­lig­het att bo kvar i ett ge­men­samt hus. I tes­ta­men­tet kan du också be­stäm­ma vem som ska få vård­na­den om ge­men­sam­ma barn om ni båda skulle gå bort.  

Det är enkelt att skriva äk­ten­skaps­för­ord. Prova gratis och betala i sista steget när du känner dig nöjd.