Även det inte finns någon gåvoskatt längre, så är du som funderar på skattemässiga konsekvenser ändå inte helt ute.
I denna artikeln går vi igenom vad som gäller när du får en fastighet genom gåva.
I Sverige har vi inte någon gåvoskatt
Gåvoskatt finns inte på varken fastighet eller något annat.
Det finns dock ett undantag och det är när gåvan kommer från din arbetsgivare. Då räknas gåva som en inkomst och innebär skatt. Att du skulle få en fastighet som gåva av din arbetsgivare är kanske inte särskilt sannolikt. Du kan inte heller som egenföretagare ge dig själv en fastighet genom företaget.
Läs mer: Olika typer av gåvor
Förskott på arv
Även om en fastighetsgåva inte innebär någon skatt till Skatteverket, så kan man säga att man arvsskattas om gåvan kommer från förälder.
Alla gåvor av större värde till barn räknas automatiskt som förskott på arv om du inte skriver annat i ett gåvobrev. Förskott på arv innebär att värdet av fastigheten senare kommer att räknas av på arvet efter föräldern.
Låt oss förklara med ett exempel.
Exempel: Gåva fastighet med ett syskon
Monika har två barn, Ann-Christine och Johan. Sonen har i många år använt hennes lilla torp och till slut skänker hon det till honom. Torpet är värt 100 000 kr.
När Monika dör ska hennes kvarlåtenskap delas mellan barnen. Eftersom inget annat skrivits ner räknas torpet som förskott på arv. Johan har därför alltså redan fått arv till ett värde av 100 000 kr och Ann-Christine har nu rätt till lika mycket.
På banken hade Monika 500 000 kr. Ann-Christine får 300 000 kr och Johan får 200 000 kr. Syskonen har då fått arv till ett värde av 300 000 kr var.
Skriv ett eget gåvobrev på några minuter
Indirekta skattemässiga konsekvenser
Reavinstskatt eller vinstskatt
Om du ger bort en fastighet som gåva ska du inte betala reavinstskatt. Det beror på att du inte gjort någon försäljning och därför inte heller gjorde någon vinst. Den som får fastigheten måste däremot betala vinstskatt i framtiden när hen säljer.
👉 Reavinstskatt och vinstskatt är samma sak!
Läs mer: Allt om gåvobrev
Exempel: Säljer vidare förälders fastighet
Johan från föregående exempel säljer efter några år torpet för 150 000 kronor. Hans mor Monika köpte det långt tidigare för 50 000 kr. Vi minns också att värdet på torpet vid gåvan var 100 000 kronor. Hur räknar vi ut reavinstskatten?
Vad torpet var värt vid gåvotillfälligt är inte viktigt, utan det är inköpspriset för tidigare ägaren som är avgörande. Uträkningen blir då såhär:
150 000 - 50 000 = 100 000
100 000 * 0.22 (Skattesatsen för reavinst) = 22 000 kr
OBS: Denna uträkning är förenklad. I verkligheten ska bland annat försäljningsutgifter och förbättringsutgifter vara med i beräkningen.
Stämpelskatt
När en fastighet byter ägare måste den nya ägaren ansöka om lagfart hos Lantmäteriet. Det gäller både vid försäljning och gåva. Då måste du betala en avgift som kallas för stämpelskatt. Avgiften är 1,5% av fastighetens taxeringsvärde + en expeditionsavgift
Exempel: Stämpelskatt
Torpet från tidigare exempel har ett taxeringsvärde på 110 000 kr (taxeringsvärde ska motsvara 75% av marknadsvärdet). När Johan ansöker om lagfart så behöver han först betala expeditionsavgiften och på det 1,5% av 110 000 kr, det vill säga 1 650 kronor.
Läs mer: När gåvobrev behövs och kan göra skillnad
Fastighetsavgift
Sverige har även avskaffat fastighetsskatten men ersatt den med en fastighetsavgift för småhus. Denna ligger på 0,75 av taxeringsvärde, dock max 9 287 kronor per bostadsbyggnad (för inkomståret 2023). Men vem är det som ska betala den - är det nya eller gamla ägaren?
Regeln är här rätt enkel. Den som äger fastigheten den 1 januari ska betala fastighetsavgiften för hela året.
Ägandet övergår antingen
- vid det datum som står i gåvobrevet för fastigheten eller
- när gåvobrevet skrevs om datum för övertagande saknas i gåvobrevet.
Byte av ägare sker alltså inte nödvändigvist vid tillträde till fastigheten eller vid godkänd lagfart.
Exempel: Övergång av äganderätt och fastighetsavgift
Johans torp räknas inte som ett småhus och har därför ingen fastighetsavgift. Låt oss istället säga att det var Monikas bostadshus som han fick.
Johan började tjata om att få ta över huset i oktober 2020, men det dröjer till Februari 2021 innan Monika har bestämt sig och skriver ett gåvobrev. Av praktiska skäl väntar Johan med att flytta in och Monika bor kvar till December 2022. Vem betalar fastighetsavgiften för vilket år?
Övergången av fastigheten har här skett i februari 2021. Det innebär att Monika äger fastigheten den 1 januari 2021 och ska betala 2021 års fastighetsavgift (vid deklarationen 2022). Trots att Monika bor kvar i huset nästan hela året 2022, så är det Andreas som är ägare och det är därför han som ska betala fastighetsavgiften för 2022 (vid deklarationen 2023).
💡 Om du exempelvis ger bort ditt lantställe kan du skriva in i gåvobrevet att du fortfarande får vara där. Det kallas att du har nyttjanderätt även om du inte längre äger huset.
Läs mer: Gåvobrev mall och exempel
Till sist, ingen gåvoskatt på fastighet
Om du ger bort eller får en fastighet som gåva medför det alltså ingen gåvoskatt. Däremot kan det innebära att gåvomottagaren får andra avgifter och skatter som är relaterade till att äga fastigheten i sig.
Gåvobrev online hos Aatos
Hos Aatos kan du snabbt skapa ett korrekt gåvobrev! Varje gåvobrev ser olika ut beroende på gåvan. Dessutom ska det skrivas under av olika personer och ibland registreras - allt beror på vad du ger eller får i gåva! Hos Aatos skapar du gåvobrevet genom att svara på enkla frågor och sedan fylla i den information som tjänsten frågar efter.
Sedan får du klara anvisningar för hur just ditt gåvobrev ska skrivas under och om det ska registreras och hur du gör det.
Gåvobrevet kostar 699 kr och du betalar som sista sak. Därmed kan du gratis prova på tjänsten!
