Det finns många rättigheter i svensk lag, men bara några är helt obegränsade. När det gäller saker som man faktiskt kan äga så är äganderätten den mest fullständiga. Den gör att du inom lagens gränser fritt kan använda din egendom.
En avknoppning av äganderätten är nyttjanderätt. Ordet förekommer ofta i lagsammanhang. Här förklarar vi vad nyttjanderätt betyder och vad den innebär i förhållande till gåvor och gåvobrev.
Så fungerar nyttjanderätt
Att nyttja är ett lite äldre ord för att använda något. Nyttjanderätt ger dig rätten att använda något som någon annan äger. Hur, när och var gränsen går bestämmer både den som äger egendomen i fråga och olika lagar.
Att hyra något är ett exempel på en nyttjanderätt. Men allt ifrån bostadsrätt till gravrätt faller även inom nyttjanderättens område, vilket gör det till ett väldigt stort rättsområde.
Nyttjanderätt kommer till
En nyttjanderätt uppstår när någon ger tillstånd eller sitt lov att använda något. Det kallas för att upplåta en nyttjanderätt.
Vanligtvis sker det genom att du skriver ett avtal om nyttjanderätt. Det går även att skriva in nyttjanderätt i ett gåvobrev.
Den som får rätten att nyttja eller använda, blir en nyttjanderättshavare.
Läs mer: Allt om gåvobrev
Vad som gäller bestäms i avtal och lagen
Nyttjanderättens gränser avgörs av både avtal och särskild lagstiftning beroende på om det gäller en fastighet eller annan egendom. Den sorts nyttjanderätt som inte är särskilt reglerad i lag kallar vi ofta för allmän nyttjanderätt.
👉 Viktigt att komma ihåg är att nyttjanderätten endast innebär en begränsad rätt att använda något. Du kan med andra ord inte göra vad du vill med det som du har rätt att nyttja.
💡 Ingen gåvoskatt på fastighet - men andra skatter och avgifter kan tillkomma.
Skriv gåvobrev på några minuter
Nyttjanderätt och fastigheter
Nyttjanderätten har kommit att bli en viktig del av såväl personers vardag som samhället i stort. Därför har det med tiden kommit till särskild lagstiftning som syftar till att skydda både nyttjanderättshavaren och den som äger saken i fråga. Särskilt omfattande är det regelverk som styr användandet av fastigheter.
Alla nyttjanderätter som har med fastigheter att göra har generellt mer juridisk tyngd än dom som berör lös egendom. En nyttjanderätt bör hur som helst alltid vara registrerad för att man ska vara säker på att den är giltig.
Nyttjanderätt till fast egendom så som mark, bostadshus eller andra byggnader kan antingen vara fullständig eller delvis (partiell), beroende på om man har rätt att fritt använda hela fastigheten. Två andra vanliga begrepp i sammanhanget är servitut och arrende.
Fullständig nyttjanderätt
Fullständig eller total nyttjanderätt innebär att nyttjanderättshavaren ’tar över’ hela egendomen och ofta att ägaren då inte längre själv kan använda egendomen.
Partiell nyttjanderätt
Partiell nyttjanderätt innebär att få använda egendom på ett visst sätt med vissa begränsningar. Det kan exempelvis vara att du får jaga på marken, men inte använda den på något annat sätt.
Servitut
Ett servitut är bundet till en fastighet och är en överenskommelse om att använda en del av fastigheten på ett visst sätt. Det kan exempelvis gälla att använda en väg som går över marken.
Ett servitut gäller oberoende ägare av fastigheten. Det ska allra helst vara skriftligt och registrerat hos lantmäteriet.
Arrende
Arrende är när du låter någon nyttja jord på din fastighet mot betalning. Det kan exempelvis vara att en lantbrukare odlar på din mark och betalar en hyra för det. Det kan också vara att du betalar ett arrende för den mark som ditt lantställe står på.
Läs mer: När gåvobrev behövs och kan göra skillnad
Att ge någon nyttjanderätt
Det är den som är ägare eller som har särskilt tillstånd, som har möjlighet att ge någon annan rätt att använda egendomen. Det kan ske genom att skriva ett avtal eller att man skriver in det i ett gåvobrev.
Om man till exempel ger bort en fastighet som gåva är det möjligt att samtidigt ge nyttjanderätt för någon annan än mottagaren av gåvan. Ett vanligt exempel på detta kan vara en sommarstuga, där också andra familjemedlemmar har rätt att vara i stugan trots att dom inte äger den.
Ändra rätten att nyttja
När nyttjanderätten väl har kommit till så går den inte att ändra ensidigt. Det innebär att nyttjanderättshavaren kommer att kunna använda egendomen till att antingen
- båda parterna gemensamt kommer överens om något annat,
- rätten att använda löper ut enligt vad som står i avtalet eller gåvobrevet eller
- vad som gäller enligt lag.
Arrende är ett exempel på nyttjanderätt som kan gälla över flera decennier och därmed väldigt länge.
Läs mer: Olike typer av gåvor
Överlåtelse av nyttjanderätt
Utgångspunkten för nyttjanderätt är att den inte går att överlåta utan att den som ursprungligen gav rätten att använda något är med på det. Det betyder att man som nyttjanderättshavare behöver be om lov för att överlåta eller ge nyttjanderätten till någon annan.
Tillstånd behöver däremot inte nödvändigtvis ges för varje enskilt tillfälle. Det är vanligt att det i avtalet finns ett särskilt överlåtelsetillstånd. Detta gäller även om man vill att nyttjanderätten i framtiden ska gå att ändra utan gemensamt samtycke.
Handlar det däremot om en nyttjanderätt som är bunden till fastigheten, såsom ett servitut, följer rätten alltid med fastigheten i samband med att den byter ägare. Denna typ av nyttjanderätter anser man vara särskilt viktiga.
💡 Om du ger nyttjanderätt i ett avtal eller gåvobrev kan det vara bra att skriva vad som ska gälla för överlåtelse eller andra ändringar.
Exempel: William skänker bort en fastighet och ger en nyttjanderätt
William äger en fastighet som han vill ge bort till sin syster. På fastigheten finns flera hus och i ett av dom bor hans kusin Alfred. Eftersom William vill att Alfred ska kunna bo kvar så registrerar han i samband med gåvobrevet till sin syster en nyttjanderätt för Alfred hos lantmäteriet.
När Williams syster tar över fastigheten så får Alfred bo kvar, trots att William inte längre är ägare.
Exempel: Alfred vill överlåta en nyttjanderätt till sin son
Alfred har nyttjanderätt till en bostad på en fastighet där det finns flera andra bostäder. Han vill flytta, men har också en son som behöver en bostad.
Eftersom nyttjanderätten endast ger Alfred tillåtelse att bo där och saknar överlåtelsetillstånd så har han ingen möjlighet att ge sin son tillstånd att bo där. Sonen behöver fastighetsägarens lov.
Viktigt att tänka på
Den som har rätten att använda något har endast en begränsad möjlighet att påverka nyttjanderätten. Därför är det viktigt att det tydligt framgår hur långt nyttjanderätten gäller och vem som får ändra den.
En annan bra sak att tänka på i samband med överlåtelse av just fastighet är att det alltid är viktigt att kontrollera om det finns nyttjanderätter knutna till den. Det gäller både om fastigheten är en gåva och vid försäljning/köp.
Juridiskt korrekt gåvobrev hos Aatos
Hos Aatos kan du skapa ett gåvobrev för 699 kronor. Beroende på vad gåvan är ska olika information finnas med, dessutom måste det ibland registreras hos Skatteverket eller hos Lantmäteriet - men inte alltid.
I priset ingår klara anvisningar för vad som gäller för just ditt gåvobrev och du kan vara säker på att all information som behövs finns med.
Prova gratis!
