Nytt­jan­de­rätt och gå­vobrev

Gammalt rött hus vid en liten sjö
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2023-05-03 ● 4 minuter
Dela artikeln
Nytt­jan­de­rätt är på ett eller annat sätt en viktig del i mångas vardag. Vi tittar när­ma­re på nytt­jan­de­rät­ten och dess grän­ser.

Det finns många rät­tig­he­ter i svensk lag, men bara några är helt obe­grän­sa­de. När det gäller saker som man fak­tiskt kan äga så är ägan­de­rät­ten den mest full­stän­di­ga. Den gör att du inom lagens grän­ser fritt kan an­vän­da din egen­dom. 

En av­knopp­ning av ägan­de­rät­ten är nytt­jan­de­rätt. Ordet fö­re­kom­mer ofta i lag­sam­man­hang. Här för­kla­rar vi vad nytt­jan­de­rätt be­ty­der och vad den in­ne­bär i för­hål­lan­de till gåvor och gå­vobrev.

Så fun­ge­rar nytt­jan­de­rätt

Att nyttja är ett lite äldre ord för att an­vän­da något. Nytt­jan­de­rätt ger dig rätten att an­vän­da något som någon annan äger. Hur, när och var grän­sen går be­stäm­mer både den som äger egen­do­men i fråga och olika lagar. 

Att hyra något är ett ex­em­pel på en nytt­jan­de­rätt. Men allt ifrån bo­stads­rätt till grav­rätt faller även inom nytt­jan­de­rät­tens område, vilket gör det till ett väl­di­gt stort rätts­om­rå­de.

Nytt­jan­de­rätt kommer till

En nytt­jan­de­rätt upp­står när någon ger till­stånd eller sitt lov att an­vän­da något. Det kallas för att upp­lå­ta en nytt­jan­de­rätt.

Van­ligt­vis sker det genom att du skri­ver ett avtal om nytt­jan­de­rätt. Det går även att skriva in nytt­jan­de­rätt i ett gå­vobrev. 

 Den som får rätten att nyttja eller an­vän­da, blir en nytt­jan­de­rätts­ha­va­re

Läs mer: Allt om gå­vobrev

Vad som gäller be­stäms i avtal och lagen

Nytt­jan­de­rät­tens grän­ser avgörs av både avtal och sär­skild lag­stift­ning be­ro­en­de på om det gäller en fas­tig­het eller annan egen­dom. Den sorts nytt­jan­de­rätt som inte är sär­skilt re­gle­rad i lag kallar vi ofta för allmän nytt­jan­de­rätt.

👉 Vik­ti­gt att komma ihåg är att nytt­jan­de­rät­ten endast in­ne­bär en be­grän­sad rätt att an­vän­da något. Du kan med andra ord inte göra vad du vill med det som du har rätt att nyttja.

💡 Ingen gå­voska­tt på fas­tig­het - men andra skat­ter och av­gif­ter kan till­kom­ma.

Skriv gå­vobrev på några mi­nu­ter

Nytt­jan­de­rätt och fas­tig­he­ter

Nytt­jan­de­rät­ten har kommit att bli en viktig del av såväl per­so­ners vardag som sam­häl­let i stort. Därför har det med tiden kommit till sär­skild lag­stift­ning som syftar till att skydda både nytt­jan­de­rätts­ha­va­ren och den som äger saken i fråga. Sär­skilt om­fat­tan­de är det re­gel­verk som styr an­vän­dan­det av fas­tig­he­ter.

Alla nytt­jan­de­rät­ter som har med fas­tig­he­ter att göra har ge­ne­rellt mer ju­ri­disk tyngd än dom som berör lös egen­dom. En nytt­jan­de­rätt bör hur som helst alltid vara re­gi­stre­rad för att man ska vara säker på att den är giltig. 

Nytt­jan­de­rätt till fast egen­dom så som mark, bo­stads­hus eller andra bygg­na­der kan an­ting­en vara full­stän­dig eller delvis (par­ti­ell), be­ro­en­de på om man har rätt att fritt an­vän­da hela fas­tig­he­ten. Två andra van­li­ga be­grepp i sam­man­hang­et är ser­vi­tut och ar­ren­de

Full­stän­dig nytt­jan­de­rätt

Full­stän­dig eller total nytt­jan­de­rätt in­ne­bär att nytt­jan­de­rätts­ha­va­ren ’tar över’ hela egen­do­men och ofta att ägaren då inte längre själv kan an­vän­da egen­do­men.

Par­ti­ell nytt­jan­de­rätt

Par­ti­ell nytt­jan­de­rätt in­ne­bär att få an­vän­da egen­dom på ett visst sätt med vissa be­gräns­ning­ar. Det kan ex­em­pel­vis vara att du får jaga på marken, men inte an­vän­da den på något annat sätt. 

Ser­vi­tut

Ett ser­vi­tut är bundet till en fas­tig­het och är en över­ens­kom­mel­se om att an­vän­da en del av fas­tig­he­ten på ett visst sätt. Det kan ex­em­pel­vis gälla att an­vän­da en väg som går över marken. 

Ett ser­vi­tut gäller obe­ro­en­de ägare av fas­tig­he­ten. Det ska allra helst vara skrift­li­gt och re­gi­stre­rat hos lant­mä­te­ri­et. 

Ar­ren­de

Ar­ren­de är när du låter någon nyttja jord på din fas­tig­het mot be­tal­ning. Det kan ex­em­pel­vis vara att en lant­bru­ka­re odlar på din mark och be­ta­lar en hyra för det. Det kan också vara att du be­ta­lar ett ar­ren­de för den mark som ditt lant­stäl­le står på. 

Läs mer: När gå­vobrev behövs och kan göra skill­nad

Att ge någon nytt­jan­de­rätt

Det är den som är ägare eller som har sär­skilt till­stånd, som har möj­lig­het att ge någon annan rätt att an­vän­da egen­do­men. Det kan ske genom att skriva ett avtal eller att man skri­ver in det i ett gå­vobrev.

Om man till ex­em­pel ger bort en fas­tig­het som gåva är det möj­li­gt att sam­ti­di­gt ge nytt­jan­de­rätt för någon annan än mot­ta­ga­ren av gåvan. Ett van­li­gt ex­em­pel på detta kan vara en som­mar­stuga, där också andra fa­mil­je­med­lem­mar har rätt att vara i stugan trots att dom inte äger den.

Ändra rätten att nyttja

När nytt­jan­de­rät­ten väl har kommit till så går den inte att ändra en­si­di­gt. Det in­ne­bär att nytt­jan­de­rätts­ha­va­ren kommer att kunna an­vän­da egen­do­men till att an­ting­en 

  • båda par­ter­na ge­men­samt kommer över­ens om något annat,
  • rätten att an­vän­da löper ut enligt vad som står i av­ta­let eller gå­vobre­vet eller 
  • vad som gäller enligt lag.

Ar­ren­de är ett ex­em­pel på nytt­jan­de­rätt som kan gälla över flera de­cen­ni­er och därmed väl­di­gt länge.

Läs mer: Olike typer av gåvor

Över­lå­tel­se av nytt­jan­de­rätt

Ut­gångs­punk­ten för nytt­jan­de­rätt är att den inte går att över­lå­ta utan att den som ur­sprung­li­gen gav rätten att an­vän­da något är med på det. Det be­ty­der att man som nytt­jan­de­rätts­ha­va­re be­hö­ver be om lov för att över­lå­ta eller ge nytt­jan­de­rät­ten till någon annan.

Till­stånd be­hö­ver där­e­mot inte nöd­vän­digt­vis ges för varje en­skilt till­fäl­le. Det är van­li­gt att det i av­ta­let finns ett sär­skilt över­lå­tel­se­till­stånd. Detta gäller även om man vill att nytt­jan­de­rät­ten i fram­ti­den ska gå att ändra utan ge­men­samt sam­tyc­ke.

Hand­lar det där­e­mot om en nytt­jan­de­rätt som är bunden till fas­tig­he­ten, såsom ett ser­vi­tut, följer rätten alltid med fas­tig­he­ten i sam­band med att den byter ägare. Denna typ av nytt­jan­de­rät­ter anser man vara sär­skilt vik­ti­ga.

💡 Om du ger nytt­jan­de­rätt i ett avtal eller gå­vobrev kan det vara bra att skriva vad som ska gälla för över­lå­tel­se eller andra änd­ring­ar. 

Ex­em­pel: Wil­li­am skän­ker bort en fas­tig­het och ger en nytt­jan­de­rätt

Wil­li­am äger en fas­tig­het som han vill ge bort till sin syster. På fas­tig­he­ten finns flera hus och i ett av dom bor hans kusin Alfred. Ef­ter­som Wil­li­am vill att Alfred ska kunna bo kvar så re­gi­stre­rar han i sam­band med gå­vobre­vet till sin syster en nytt­jan­de­rätt för Alfred hos lant­mä­te­ri­et. 

När Wil­li­ams syster tar över fas­tig­he­ten så får Alfred bo kvar, trots att Wil­li­am inte längre är ägare.

Ex­em­pel: Alfred vill över­lå­ta en nytt­jan­de­rätt till sin son

Alfred har nytt­jan­de­rätt till en bostad på en fas­tig­het där det finns flera andra bo­stä­der. Han vill flytta, men har också en son som be­hö­ver en bostad. 

Ef­ter­som nytt­jan­de­rät­ten endast ger Alfred tillå­tel­se att bo där och saknar över­lå­tel­se­till­stånd så har han ingen möj­lig­het att ge sin son till­stånd att bo där. Sonen be­hö­ver fas­tig­hets­ä­ga­rens lov.

Vik­ti­gt att tänka på

Den som har rätten att an­vän­da något har endast en be­grän­sad möj­lig­het att på­ver­ka nytt­jan­de­rät­ten. Därför är det vik­ti­gt att det tyd­li­gt fram­går hur långt nytt­jan­de­rät­ten gäller och vem som får ändra den. 

En annan bra sak att tänka på i sam­band med över­lå­tel­se av just fas­tig­het är att det alltid är vik­ti­gt att kon­trol­le­ra om det finns nytt­jan­de­rät­ter knutna till den. Det gäller både om fas­tig­he­ten är en gåva och vid för­sälj­ning/köp. 

Skriv gå­vobrev för 599 kronor online.

Smidigare juridik, online och enkelt!