Gå­voska­tt på fas­tig­het

Litet hus vid sjön
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2023-04-27 ● 3 minuter
Dela artikeln
Nu är det nästan tjugo år sedan gå­voskat­ten blev av­skaf­fad. Trots det upp­står det fort­fa­ran­de många fun­de­ring­ar kring gå­voska­tt vid gåva av fas­tig­het.

Även det inte finns någon gå­voska­tt längre, så är du som fun­de­rar på skatte­mäs­si­ga kon­se­kven­ser ändå inte helt ute.

I denna ar­ti­keln går vi igenom vad som gäller när du får en fas­tig­het genom gåva.

I Sve­ri­ge har vi inte någon gå­voskatt

Gå­voska­tt finns inte på varken fas­tig­het eller något annat.

Det finns dock ett un­dan­tag och det är när gåvan kommer från din ar­bets­gi­va­re. Då räknas gåva som en in­komst och in­ne­bär skatt. Att du skulle få en fas­tig­het som gåva av din ar­bets­gi­va­re är kanske inte sär­skilt san­no­likt. Du kan inte heller som egen­fö­re­ta­ga­re ge dig själv en fas­tig­het genom fö­re­ta­get.

Läs mer: Olika typer av gåvor

För­skott på arv

Även om en fas­tig­hets­gå­va inte in­ne­bär någon skatt till Skat­te­ver­ket, så kan man säga att man arvs­skat­tas om gåvan kommer från för­äl­der.

Alla gåvor av större värde till barn räknas au­to­ma­tiskt som för­skott på arv om du inte skri­ver annat i ett gå­vobrev. För­skott på arv in­ne­bär att värdet av fas­tig­he­ten senare kommer att räknas av på arvet efter för­äl­dern.

Låt oss för­kla­ra med ett ex­em­pel.

Ex­em­pel: Gåva fas­tig­het med ett syskon

Monika har två barn, Ann-Christi­ne och Johan. Sonen har i många år använt hennes lilla torp och till slut skän­ker hon det till honom. Torpet är värt 100 000 kr.

När Monika dör ska hennes kvar­lå­ten­skap delas mellan barnen. Ef­ter­som inget annat skri­vi­ts ner räknas torpet som för­skott på arv. Johan har därför alltså redan fått arv till ett värde av 100 000 kr och Ann-Christi­ne har nu rätt till lika mycket.

På banken hade Monika 500 000 kr. Ann-Christi­ne får 300 000 kr och Johan får 200 000 kr. Sys­ko­nen har då fått arv till ett värde av 300 000 kr var.

Skriv ett eget gå­vobrev på några mi­nu­ter

In­di­rek­ta skatte­mäs­si­ga kon­se­kven­ser

Rea­vinst­ska­tt eller vinst­skatt

Om du ger bort en fas­tig­he­t som gåva ska du inte betala rea­vinst­ska­tt. Det beror på att du inte gjort någon för­sälj­ning och därför inte heller gjorde någon vinst. Den som får fas­tig­he­ten måste där­e­mot betala vinst­ska­tt i fram­ti­den när hen säljer.

👉 Rea­vinst­ska­tt och vinst­ska­tt är samma sak!

Läs mer: Allt om gå­vobrev

Ex­em­pel: Säljer vidare för­äl­ders fas­tig­het

Johan från fö­re­gå­en­de ex­em­pel säljer efter några år torpet för 150 000 kronor. Hans mor Monika köpte det långt ti­di­ga­re för 50 000 kr. Vi minns också att värdet på torpet vid gåvan var 100 000 kronor. Hur räknar vi ut rea­vinst­skat­ten?

Vad torpet var värt vid gå­vo­till­fäl­li­gt är inte vik­ti­gt, utan det är in­köps­pri­set för ti­di­ga­re ägaren som är av­gö­ran­de. Ut­räk­ning­en blir då såhär:

150 000 - 50 000 = 100 000

100 000 * 0.22 (Skat­te­sat­sen för rea­vinst) = 22 000 kr

OBS: Denna ut­räk­ning är för­enklad. I verk­lig­he­ten ska bland annat för­sälj­nings­ut­gif­ter och för­bätt­rings­ut­gif­ter vara med i be­räk­ning­en.

Stäm­pelskatt

När en fas­tig­het byter ägare måste den nya ägaren ansöka om lag­fart hos Lant­mä­te­ri­et. Det gäller både vid för­sälj­ning och gåva. Då måste du betala en avgift som kallas för stäm­pelskatt. Av­gif­ten är 1,5% av fas­tig­he­tens tax­e­rings­vär­de + en ex­pe­di­tions­av­gift

Ex­em­pel: Stäm­pelska­tt

Torpet från ti­di­ga­re ex­em­pel har ett tax­e­rings­värde på 110 000 kr (tax­e­rings­värde ska mot­sva­ra 75% av mark­nads­vär­det). När Johan an­sö­ker om lag­fart så be­hö­ver han först betala ex­pe­di­tions­av­gif­ten och på det 1,5% av 110 000 kr, det vill säga 1 650 kronor.

Läs mer: När gå­vobrev behövs och kan göra skill­nad

Fas­tig­hets­av­gift

Sve­ri­ge har även av­skaf­fat fas­tig­hets­skat­ten men ersatt den med en fas­tig­hets­av­gift för småhus. Denna ligger på 0,75 av tax­e­rings­värde, dock max 9 287 kronor per bo­stads­bygg­nad (för in­komstå­ret 2023). Men vem är det som ska betala den - är det nya eller gamla ägaren?

Regeln är här rätt enkel. Den som äger fas­tig­he­ten den 1 ja­nu­ari ska betala fas­tig­hets­av­gif­ten för hela året.

Ägan­det över­går an­ting­en

Byte av ägare sker alltså inte nöd­vän­dig­vist vid till­träde till fas­tig­he­ten eller vid god­känd lag­fart.

Ex­em­pel: Över­gång av ägan­de­rätt och fas­tig­hets­av­gift

Johans torp räknas inte som ett småhus och har därför ingen fas­tig­hets­av­gift. Låt oss istäl­let säga att det var Mo­ni­kas bo­stads­hus som han fick.

Johan bör­ja­de tjata om att få ta över huset i ok­to­ber 2020, men det dröjer till Feb­ru­ari 2021 innan Monika har be­stämt sig och skri­ver ett gå­vobrev. Av prak­tis­ka skäl väntar Johan med att flytta in och Monika bor kvar till De­cem­ber 2022. Vem be­ta­lar fas­tig­hets­av­gif­ten för vilket år?

Över­gång­en av fas­tig­he­ten har här skett i feb­ru­ari 2021. Det in­ne­bär att Monika äger fas­tig­he­ten den 1 ja­nu­ari 2021 och ska betala 2021 års fas­tig­hets­av­gift (vid de­kla­ra­tio­nen 2022). Trots att Monika bor kvar i huset nästan hela året 2022, så är det Andre­as som är ägare och det är därför han som ska betala fas­tig­hets­av­gif­ten för 2022 (vid de­kla­ra­tio­nen 2023).

💡 Om du ex­em­pel­vis ger bort ditt lant­stäl­le kan du skriva in i gå­vobre­vet att du fort­fa­ran­de får vara där. Det kallas att du har nytt­jan­de­rätt även om du inte längre äger huset.

Läs mer: Gå­vobrev mall och ex­em­pel

Till sist, ingen gå­voska­tt på fas­tig­het

Om du ger bort eller får en fas­tig­het som gåva medför det alltså ingen gå­voska­tt. Där­e­mot kan det in­ne­bä­ra att gåvo­mot­ta­ga­ren får andra av­gif­ter och skat­ter som är re­la­te­ra­de till att äga fas­tig­he­ten i sig.

Ska du ge bort en fas­tig­het? Skriv gå­vobrev för 699 kronor.

Smidigare juridik, online och enkelt!