Vad är full ägan­de­rätt och fri för­fo­gan­de­rätt?

testamentti.jpg
sophie.jpeg
Sophie, jurist
2022-05-30 ● 6 minuter
Dela artikeln
Enkelt för­kla­rat skil­na­den på för­fo­gan­de­rätt och ägan­de­rätt och när man ärver med ägan­de­rätt och när med för­fo­gan­de­rätt.

Kvar­lå­ten­skap är den egen­dom du lämna efter dig när du gått bort. Det är den egen­do­men som dina ar­ving­ar­na ärver. Man kan ärva på två olika sätt: full ägan­de­rätt eller fri för­fo­gan­de­rätt.

Genom att ni skri­ver ett tes­ta­men­te kan ni på­ver­ka arvs­ord­ning­en.

Vi ska be­rät­ta vad är det för skill­nad mellan fri för­fo­gan­de­rätt och full ägan­de­rätt.

Vad menas med full ägan­de­rätt?

Full ägan­de­rätt in­ne­bär att du ärver utan några be­gräns­ning­ar. Detta in­ne­bär att du ensam be­stäm­mer över arvet.

Du får tes­ta­men­te­ra bort eller ge bort egen­do­men till vem som helst. När du går bort går arvet till dina ar­ving­ar.

Arv­gi­va­ren, den av­lid­ne, kan inte be­stäm­ma vem som ärver egen­do­men när du gått bort.

Vad menas med fri för­fo­gan­de­rätt?

Fri för­fo­gan­de­rätt in­ne­bär att du får ett arv, men med två styc­ken be­gräns­ning­ar.

  • Du får inte tes­ta­men­te­ra egen­do­men bort.
  • Du får inte ge bort hela arvet du ärvt som en gåva till någon annan.

Du får be­stäm­ma över arvet och till ex­em­pel sälja den. Men du får inte skriva ett tes­ta­men­tet där du ger bort arvet. Du får inte heller ge bort arvet som en gåva.

Efter den som ärvt med fri för­fo­gan­de­rätt gått bort för­de­las arvet mellan den första av­lid­nes ar­ving­ar.

Ex­em­pel: Som­mar­stuga som en arv

Tom har ärvt Fridas som­mar­stuga med fri för­fo­gan­de­rätt. Frida har två barn. Efter att Tom har dött kommer Fridas två barn ärva som­mar­stu­gan.

När får man full ägan­de­rätt?

En ef­ter­le­van­de make ärver med full ägan­de­rätt om det inte finns ar­ving­ar i den första eller andra arvs­klas­sen.

Det be­ty­der att om den av­lid­ne var gift och inte har barn, eller för­äld­rar, syskon eller sys­kon­barn ärver den ef­ter­le­van­de maken med full ägan­de­rätt.

Ex­em­pel: Vem ärver?

Calle och Frej är gifta. De har inga barn. Då Calle dör kommer Frej ärva hela Calles arv om Calles för­äld­rar, syskon eller sys­kon­barn inte lever.

Man kan genom tes­ta­men­te ändra vad som står i lagen och för­ord­na att en annan person än sin make skall ärva med full ägan­de­rätt. Till ex­em­pel kan man be­stäm­ma att sin bror skall ärva en som­mar­stuga med full ägan­de­rätt.

När får man fri för­fo­gan­de­rätt?

Man kan får fri för­fo­gan­de­rätt på två olika sätt. Genom lag eller genom tes­ta­men­te.

Enligt lagen ifall man var gift och har ge­men­sam­ma barn kommer den ef­ter­le­van­de maken ärva egen­do­men med fri för­fo­gan­de­rätt. Då den ef­ter­le­van­de maken av­li­der kommer ma­kar­nas ge­men­sam­ma barn ärva den första av­li­des makes arv.

Ex­em­pel: Tes­ta­men­te och fri för­fo­gan­de­rätt

Agda och Lisa är gifta. De har till­sam­mans tre ge­men­sam­ma barn. Lisa dör och hennes kvar­lå­ten­skap är värd 2 mil­jo­ner kr.

Då Agda dör ärver Lisa Agdas för­mö­gen­het med fri för­fo­gan­de­rätt. När Lisa går bort ärver barnen Lisa och Agdas egen­dom.

Lisa kan skriva ett tes­ta­men­te som berör hennes egen­dom, men kan inte tes­ta­men­te­ra bort det hon ärvt av Agda. Ni kan också i ett tes­ta­men­te skriva att ni ger bort arvet med fri för­fo­gan­de­rätt.

Ex­em­pel: Som­mar­stu­gan och fri för­fo­gan­de­fätt

Mika skri­ver tes­ta­men­tet att hens bror Lukas ärver som­mar­stu­gan med fri för­fo­gan­de­rätt. När Lukas går bort ärver Mikas barn.

Läsvärt: Det gäller för arv till min­derå­ri­ga

Stugan

Ex­em­pel på för­fo­gan­de­rätt och ägan­de­rätt

Här finns fem olika ex­em­plar på för­fo­gan­de­rätt och ägan­de­rätt.

Ex­em­pel 1

Lars har två barn till­sam­mans med sin man Klas. När Lars går bort ärver Klas Lars egen­dom med fri för­fo­gan­de­rätt och när Klas går bort ärver de ge­men­sam­ma barnen.

Klas kan inte tes­ta­men­te­ra bort eller ge bort egen­do­men, men kan sälja egen­do­men.

Ex­em­pel 2

Anna är gift med Örjan. De har inte barn men Annas mamma lever när Anna går bort.

Örjan ärver Annas egen­dom med fri för­fo­gan­de­rätt och när Örjan går bort ärver Annas mamma egen­do­men med full ä

Ex­em­pel 3

Ca­ro­li­na och Sofia är sambor och har två ge­men­sam­ma barn. När Ca­ro­li­na går bort ärver barnen all egen­dom direkt med full ägan­de­rätt.

Sambor ärver endast om de skri­vit tes­ta­men­te.

Ex­em­pel 4

Freja och Mats är gifta och har inte ge­men­sam­ma barn. När Freja går bort har hon en moster och en far­bror som lever.

Ef­ter­som de hör till den tredje arvs­klas­sen ärver Mats all egen­dom med full ägan­de­rätt och Mats får både tes­ta­men­te­ra bort och skänka bort egen­dom.

Ex­em­pel 5

Klaus och Jane är gifta. De har inte ge­men­sam­ma barn, men båda har varsi­tt barn från ti­di­ga­re för­hål­lan­de. Ef­ter­som de under många år hjälpt Janes barn eko­no­miskt, har Jane valt att skriva ett tes­ta­men­te där Klaus ärver hälf­ten av hennes egen­dom med full ägan­de­rätt.

När Klaus går bort kommer Klaus barn att ärva egen­do­men. Janes barn får endast sin lag­lott och inget arv när Klaus går bort.

Om Jane hade angett att Klaus skulle ärva med fri för­fo­gan­de­rätt hade Janes barn ärvt egen­do­men när Klaus gått bort.

Vad är Se­kun­do­suc­ces­sion?

Se­kun­do­suc­ces­sion är en upp­skju­ten arvs­rätt. Detta be­ty­der att man ärver med fri för­fo­gan­de­rätt.

Ofta upp­står se­kun­do­suc­ce­sion då ena maken dör.

Ex­em­pel: Hur se­kun­do­suc­ces­sion funkar?

Cajsa och Per är gifta. De har ge­men­sam­ma barn. Cajsa dör och det görs en bo­del­ning. Caisa och Pers egen­dom delas på hälf­ten, Per får hälf­ten och Cajsa får hälf­ten.

Det som är Cajsas egen­dom ärver Per med fri för­fo­gan­de­rätt och sedan ärver de ge­men­sam­ma barnen när Cajsas egen­dom när Per går bort.

Ni kan också skriva i ett tes­ta­men­te att ni ger bort arvet med se­kun­do­suc­ces­sion.

Då kan ni be­stäm­ma vad som ska ske med arvet då den ges med fri för­fo­gan­de­rätt till någon. Ni kan ange att först ärver Anna och när Anna går bort ärver Samira.

Kan barn ärva med fri för­fo­gan­de­rätt?

Enligt lagen (ärv­da­bal­ken) ärver barnen med full ägan­de­rätt. Men ni kan i ett tes­ta­men­te välja att barnen skall ärva viss egen­dom som en som­mar­stuga med fri för­fo­gan­de­rätt.

Då kan ni till ex­em­pel för­säk­ra er om att som­mar­stu­gan hålls inom fa­mil­jen. Kom ihåg att barn inte kan göras arvs­lö­sa.

Ge­men­sam­ma barn måste alltid vänta på att båda för­äld­rar­na gått bort medan sär­kull­barn får sitt arv direkt. Det här gäller även i fa­mil­jer som har både ge­men­sam­ma och sär­kull­barn.

Detta be­ty­der att den ef­ter­le­van­de maken ärver de ge­men­sam­ma bar­nens arvslott med fri för­fo­gan­de­rätt innan de ge­men­sam­ma barnen ärver den.

Vad händer om ena maken har sär­kull­barn?

Om ma­kar­na endast har sär­kull­barn har den ef­ter­le­van­de maken inte rätt att ärva. Utan arvet går direkt till sär­kull­bar­nen.

Genom tes­ta­men­te kan ni be­stäm­ma att den ef­ter­le­van­de maken kommer ärva den av­lid­ne makens kvar­lå­ten­skap med full ägan­de­rätt eller fri för­fo­gan­de­rätt.

Ex­em­pel: full ägan­de­rätt eller fri för­fo­gan­de­rätt –be­stäm­ma genom tes­ta­men­te

Kajsa och Patrik är gifta. Patrik har ett barn från ett ti­di­ga­re äk­ten­skap. Då Patrik dör kommer hela hans arv ges till hans barn.

Kajsa har endast rätt att ärva av Patrik ifall hans barn avstår från sitt arv eller om Patrik skri­vit ett tes­ta­men­te.

Om Patrik vill att hans barn ärver all hans egen­dom måste han ange att Kajsa ska ärva egen­do­men med fri för­fo­gan­de­rätt. Då ärver hans barn det Kajsa fått när Kajsa går bort.

Om Patrik vill att hans barn ska ärva så lite som möj­li­gt kan han ange att Kajsa ska ärva med ägan­de­rätt. Då ärver Kajsa 50 % av egen­do­men och när Kajsa går bort får Pa­triks barn inte rätt till egen­do­men.

Genom tes­ta­men­te kan ni be­stäm­ma att den ef­ter­le­van­de maken kommer ärva den av­lid­ne makens egen­dom med full ägan­de­rätt eller fri för­fo­gan­de­rätt.

Hur testamente ser ut hos Aatos

Aatos är den lät­tas­te tjäns­ten att göra ett tes­ta­men­te

När du gör ett tes­ta­men­te hos Aatos be­hö­ver du inte känna till hur ett tes­ta­men­te upp­rät­tas eller vilken lag som gäller (svar: ärv­da­bal­ken). Genom att svara på enkla frågor kart­läg­ger tjäns­ten vilken typ av tes­ta­men­te som är bäst för just dig. Där­ef­ter kan du se tes­ta­men­tets in­ne­håll skri­ven på normal och lätt svens­ka. Om du vill kan du göra änd­ring­ar, men de flesta god­kän­ner tes­ta­men­tet så som det är.

Efter att du be­ta­lat (699 kr) kan du ladda ner och skriva ut eller vänta på hem­le­ve­rans. Hem­le­ve­rans ingår!

💻 Om du har frågor hjäl­per våra ju­ris­ter via chatt och e-post utan extra kost­nad!

Smidigare juridik, online och enkelt!