Allt du be­hö­ver veta om po­ly­ga­mi

I Sve­ri­ge, liksom i de flesta väs­ter­länds­ka na­tio­ner, är po­ly­ga­mi, också kallat mång­gif­te olag­ligt, vilket re­flek­te­rar en lång histo­ria av mo­no­ga­mi som den nor­ma­ti­va äk­ten­skaps­mo­del­len.

Frågan om po­ly­ga­mi är ett kom­pli­ce­rat och om­de­bat­te­rat ämne. I den här ar­ti­keln går vi igenom olika aspek­ter och när­ma­re hur det ser ut i värl­den och ger en ut­för­lig ge­nom­gång hur svensk lag­stift­ning han­te­rar po­ly­ga­mi.

Om­de­bat­te­rat ämne

De hu­vud­sak­li­ga ar­gu­men­ten mot po­ly­ga­mi som brukar fram­fö­ras är att det kan leda till ex­plo­a­te­ring och, i vissa sam­häl­len, tvångsäk­ten­skap, där unga flic­kor kan pressas in i äk­ten­skap med äldre män. Detta kan ske under so­ci­alt eller eko­no­miskt tvång, vilket gör att kvin­nor hamnar i ofri­vil­li­ga och un­der­ord­na­de po­si­tio­ner. Detta ris­ke­rar att främja en kultur där kvin­nors rät­tig­he­ter åsi­do­sätts och deras frihet in­skränks.

Po­ly­ga­mi kan också in­ne­bä­ra en eko­no­misk på­frest­ning på både hus­hål­let och sam­häl­let. När en man har flera fruar och många barn kan det bli svårt att eko­no­miskt stödja alla med­lem­mar, vilket kan leda till fat­tig­dom, högre be­last­ning på väl­färds­sy­ste­met och ökad risk för so­ci­alt ut­an­för­skap.

Ett centralt ar­gu­ment för att det istäl­let bör vara tillå­tet med po­ly­ga­mi är rätten till per­son­lig frihet. Om vuxna per­so­ner sam­tyc­ker till att leva i po­ly­ga­mi borde de ha rätt att göra det utan stat­lig in­bland­ning. Många menar att staten inte bör be­stäm­ma hur män­ni­skor struk­tu­re­rar sina re­la­tio­ner, så länge det sker med öm­se­si­digt sam­tyc­ke.

Po­ly­ga­mi i värl­den

I de länder där det är tillå­tet med po­ly­ga­mi är det van­li­gas­te att en man får vara gift med flera kvin­nor. Detta heter po­ly­gy­ni. Detta fö­re­kom­mer fram­förallt i vissa mus­lims­ka länder t.ex. i Af­gha­nis­tan, So­ma­lia och Irak. I vissa Af­ri­kans­ka länder är po­ly­ga­mi, och då endast po­ly­gy­ni, lag­ligt ef­tersom det är fö­re­kom­man­de enligt gammal sed­va­na. Även inom vissa krist­na grup­per, t.ex. mor­mo­ner­na, är det också fö­re­kom­man­de med po­ly­ga­mi även om det är för­bju­det i USA och Kanada där de flesta mor­mo­ner lever.

Det är väl­digt ovan­ligt att en kvinna tillåts vara gift med flera män men i Tibet är detta lag­ligt och det är då främst i fall där flera bröder delar på en fru.

Svensk rätt an­gå­en­de po­ly­ga­mi

I Sve­ri­ge är äk­ten­skap re­gle­rat av äk­ten­skaps­bal­ken. Enligt svensk lag är ett av de grund­läg­gan­de kraven för att ingå äk­ten­skap att båda parter är ogifta. För att få gifta sig måste paret göra en s.k. hin­der­s­pröv­ning, vilket in­ne­bär att Skat­te­ver­ket prövar om paret har rätt att gifta sig. Ett av kraven är att ingen av par­ter­na redan är gifta med andra.

Det be­ty­der att en person som redan är gift inte kan gifta sig med någon annan. Om en person för­sö­ker gifta sig med någon trots att denne redan är gift, kommer inte hin­der­s­pröv­ning­en att god­kän­nas. Det är alltså för­bju­det i Sve­ri­ge att gifta sig med flera per­so­ner. Mång­gif­te är straff­be­lagt i Sve­ri­ge och om man döms är straff­ska­lan böter eller fäng­el­se i högst två år.

Fram till år 2017 kunde man vara gift med flera om man ingått äk­ten­ska­pen i ett land där det var lag­ligt. Det finns alltså fa­mil­jer i Sve­ri­ge där po­ly­ga­mi fö­re­kom­mer.  Sedan år 2021 änd­ra­des där­e­mot lagen och numera god­känns inte heller po­ly­ga­ma äk­ten­skap som in­gåtts i ut­lan­det, bara det först in­gång­na äk­ten­ska­pet god­känns. Ef­tersom det kan in­ne­bä­ra stora ne­ga­ti­va kon­se­kven­ser för de ef­ter­kom­man­de äk­ten­ska­pen, i regel är det kvin­nor som drab­bas, så kan un­dan­tag från för­bu­det göras i un­dan­tags­fall. Det finns alltså fa­mil­jer i Sve­ri­ge där po­ly­ga­mi fö­re­kom­mer.

In­for­mel­la äk­ten­skap

In­for­mel­la äk­ten­skap in­ne­bär att per­so­ner lever i ett äk­ten­skaps­lik­nan­de för­hål­lan­de men inte är ju­ri­diskt gifta där de lever. Detta fö­re­kom­mer t.ex. när två per­so­ner har gift sig enligt re­li­giö­sa regler men inte enligt lan­dets regler.

Sam­bo­för­hål­lan­den ett sorts in­for­mellt äk­ten­skap som är ju­ri­diskt re­gle­rat i Sve­ri­ge. I Sve­ri­ge kan enbart två per­so­ner vara sambor. Det fram­går redan av första pa­ra­gra­fen i sam­bo­la­gen, som lyder:

1 §   Med sambor avses två per­so­ner som sta­dig­va­ran­de bor till­sam­mans i ett par­för­hål­lan­de och har ge­men­samt hus­håll.

Det är alltså inte möj­ligt att enligt lag vara fler än två sambor. I hus­håll där fler än två vuxna per­so­ner bor till­sam­mans i ett par­för­hål­lan­de kommer de alltså inte att be­trak­tas som sambor och sam­bo­la­gen är inte tillämp­lig. En person som är gift kan inte heller vara sambo med någon annan. Tre per­so­ner som är i ett par­för­hål­lan­de kan dock fort­fa­ran­de flytta ihop och leva till­sam­mans. Det för­hind­ras inte av sam­bo­la­gen.

För­hål­lan­den med mer än två per­so­ner

Eko­no­mi och ägande

I Sve­ri­ge finns det något som kallas för av­tals­fri­het, vilket in­ne­bär fri­he­ten att ingå avtal med vem man vill om vad som helst. Det finns därför inga hinder mot att tre per­so­ner eller fler skri­ver ett avtal som medför samma skydd för alla in­blan­da­de som sam­bo­la­gen. Av­ta­let kan ni ut­for­ma på ett sätt som passar er. Ni kan till ex­em­pel ange att alla till­gång­ar som köps in till det ge­men­sam­ma hus­hål­let, oav­sett vem som be­ta­lat, ska delas lika mellan er vid en even­tu­ell se­pa­ra­tion.

Om ni inte har skri­vit något avtal gäller van­li­ga för­mö­gen­hets­rätts­li­ga regler. Det in­ne­bär att den som har köpt egen­do­men äger den och om två eller flera per­so­ner har köpt egen­do­men är man samä­ga­re till egen­do­men och samä­gan­de­rättsla­gen är tillämp­lig. Det in­ne­bär att man äger lika stor andel av egen­do­men som man har be­ta­lat för.

Barn och för­äld­ra­skap

Ett barn kan enbart ha två vård­nads­ha­va­re enligt svensk rätt. Vård­nads­ha­va­ren/vård­nads­ha­var­na får be­slu­ta om bar­nets skola, sjuk­vård och lik­nan­de.

Svensk rätt är så­le­des inte ut­for­mat för ett po­ly­gamt för­hål­lan­de där fler än två per­so­ner vill vara vård­nads­ha­va­re till samma barn. Om tre per­so­ner väljer att skaffa barn ihop kommer så­le­des inte alla tre kunna vara vård­nads­ha­va­re.

Vi kommer nu att an­vän­da oss av ett ex­em­pel där tre per­so­ner bor ihop och är i ett par­för­hål­lan­de.

Julia bor till­sam­mans med sina två part­ners, Emil och Johan. Julia har en sex­u­ell re­la­tion med både Emil och Johan, så när hon blir gravid är hon inte säker på vem av Emil och Johan som är pappan. Julia vill att både Emil och Johan ska be­trak­tas som pappa till hennes barn, som hon döper till Emma.

Den som föder ett barn be­trak­tas som mor. Julia kommer alltså att vara Emmas mamma. Vad gäller pappan har so­ci­al­tjäns­ten en skyl­dig­het att utreda vem som är för­äl­der till barnet. Om so­ci­al­tjäns­ten upp­täc­ker att det inte är säkert vem som är pappan till barnet kommer de att behöva utreda det, till ex­em­pel med hjälp av DNA-prov.

I vårt ex­em­pel be­stäm­mer so­ci­al­tjäns­ten att ett DNA-prov ska tas. Testet visar att det är Johan som är pappa till Emma. Johan kommer därför att stå som re­gi­stre­rad fader, och han är också som ut­gångs­punkt vård­nads­ha­va­re. Emil kommer varken ses som fader eller vård­nads­ha­va­re.

Det hind­rar dock inte att Julia, Emil och Johan till­sam­mans tar hand om Emma och upp­fost­rar henne ge­men­samt. Emil kommer inte kunna t. ex. sam­tyc­ka till sjuk­vård, be­slu­ta om skola eller boende för Emma. Det kan enbart Julia och Johan göra, men Emil kan fort­fa­ran­de ha ett lika stort ansvar för Emmas var­dag­li­ga till­va­ro. Emils roll skulle kunna liknas en bonus­för­äl­der.

Arv

Om tre per­so­ner lever i ett par­för­hål­lan­de och en av dessa av­li­der på­ver­kas arvet av om det finns tes­ta­men­te eller inte. Vi kommer nedan att gå igenom ex­em­pel ut­i­från ovanstå­en­de si­tu­a­tion med Julia, Emil, Johan och Emma. I föl­jan­de sce­na­ri­on har något tes­ta­men­te inte skri­vits.

Si­tu­a­tion 1: Julia, Emil och Johan är i ett par­för­hål­lan­de, där ingen är gift. Julia av­li­der.

Man ärver aldrig sin parter såvida man inte är gift. Ef­tersom Julia inte är gift med varken Emil eller Johan kommer hennes arv direkt gå till Emma, hennes dotter.

Si­tu­a­tion 2: Julia, Emil och Johan är i ett par­för­hål­lan­de, men Julia och Johan är också gifta. Julia av­li­der.

Om Julia och Johan är gifta och Julia av­li­der kommer Johan att ärva Julias till­gång­ar genom ma­kesarv. Part­ners ärver inte varand­ra (inte heller sambor), vilket in­ne­bär att Emil inte kommer ärva Julia. När Johan senare av­li­der kommer Emma att ärva allt från sina båda för­äld­rar.

Si­tu­a­tion 3: Julia, Emil och Johan är i ett par­för­hål­lan­de, men Julia och Johan är också gifta. Emil av­li­der.

Emil är varken gift eller har några barn. Det in­ne­bär att det inte kommer bli något ma­kesarv, och han har inte heller några bröstar­ving­ar (barn eller barn­barn) som till­hör den första arvs­klas­sen. Hans arv kommer därför att gå till hans för­äld­rar, eller om dessa inte är i livet, hans syskon. Varken Julia, Johan eller Emma kommer ärva något.

Si­tu­a­tion 4: Julia, Emil och Johan är i ett par­för­hål­lan­de, men Emil och Johan är också gifta. Julia av­li­der.

Ef­tersom Julia inte är gift kommer det inte bli något ma­kesarv. Istäl­let kommer hennes arv gå direkt till henens dotter Emma, som ärver alla hennes till­gång­ar.

Genom ett tes­ta­men­te kan par­ter­na i större ut­sträck­ning be­stäm­ma hur de vill att deras arv ska för­de­las. Det är dock vik­tigt att ha med sig föl­jan­de: ens barn har alltid rätt att ärva. Barnet har alltid rätt till sin lag­lott men halva kvar­lå­ten­ska­pen kan för­de­las så som man själv önskar.

📖 Läs mer! Vad är ett sam­bo­av­tal?, 10 skäl att skriva tes­ta­men­te, Skriva äk­ten­skaps­för­ord efter bröl­lop

💡Hos Aatos skapar du snabbt och enkelt dina ju­ri­dis­ka avtal och do­ku­ment.