I Sverige, liksom i de flesta västerländska nationer, är polygami, också kallat månggifte olagligt, vilket reflekterar en lång historia av monogami som den normativa äktenskapsmodellen.
Frågan om polygami är ett komplicerat och omdebatterat ämne. I den här artikeln går vi igenom olika aspekter och närmare hur det ser ut i världen och ger en utförlig genomgång hur svensk lagstiftning hanterar polygami.
Omdebatterat ämne
De huvudsakliga argumenten mot polygami som brukar framföras är att det kan leda till exploatering och, i vissa samhällen, tvångsäktenskap, där unga flickor kan pressas in i äktenskap med äldre män. Detta kan ske under socialt eller ekonomiskt tvång, vilket gör att kvinnor hamnar i ofrivilliga och underordnade positioner. Detta riskerar att främja en kultur där kvinnors rättigheter åsidosätts och deras frihet inskränks.
Polygami kan också innebära en ekonomisk påfrestning på både hushållet och samhället. När en man har flera fruar och många barn kan det bli svårt att ekonomiskt stödja alla medlemmar, vilket kan leda till fattigdom, högre belastning på välfärdssystemet och ökad risk för socialt utanförskap.
Ett centralt argument för att det istället bör vara tillåtet med polygami är rätten till personlig frihet. Om vuxna personer samtycker till att leva i polygami borde de ha rätt att göra det utan statlig inblandning. Många menar att staten inte bör bestämma hur människor strukturerar sina relationer, så länge det sker med ömsesidigt samtycke.
Polygami i världen
I de länder där det är tillåtet med polygami är det vanligaste att en man får vara gift med flera kvinnor. Detta heter polygyni. Detta förekommer framförallt i vissa muslimska länder t.ex. i Afghanistan, Somalia och Irak. I vissa Afrikanska länder är polygami, och då endast polygyni, lagligt eftersom det är förekommande enligt gammal sedvana. Även inom vissa kristna grupper, t.ex. mormonerna, är det också förekommande med polygami även om det är förbjudet i USA och Kanada där de flesta mormoner lever.
Det är väldigt ovanligt att en kvinna tillåts vara gift med flera män men i Tibet är detta lagligt och det är då främst i fall där flera bröder delar på en fru.
Svensk rätt angående polygami
I Sverige är äktenskap reglerat av äktenskapsbalken. Enligt svensk lag är ett av de grundläggande kraven för att ingå äktenskap att båda parter är ogifta. För att få gifta sig måste paret göra en s.k. hindersprövning, vilket innebär att Skatteverket prövar om paret har rätt att gifta sig. Ett av kraven är att ingen av parterna redan är gifta med andra.
Det betyder att en person som redan är gift inte kan gifta sig med någon annan. Om en person försöker gifta sig med någon trots att denne redan är gift, kommer inte hindersprövningen att godkännas. Det är alltså förbjudet i Sverige att gifta sig med flera personer. Månggifte är straffbelagt i Sverige och om man döms är straffskalan böter eller fängelse i högst två år.
Fram till år 2017 kunde man vara gift med flera om man ingått äktenskapen i ett land där det var lagligt. Det finns alltså familjer i Sverige där polygami förekommer. Sedan år 2021 ändrades däremot lagen och numera godkänns inte heller polygama äktenskap som ingåtts i utlandet, bara det först ingångna äktenskapet godkänns. Eftersom det kan innebära stora negativa konsekvenser för de efterkommande äktenskapen, i regel är det kvinnor som drabbas, så kan undantag från förbudet göras i undantagsfall. Det finns alltså familjer i Sverige där polygami förekommer.
Informella äktenskap
Informella äktenskap innebär att personer lever i ett äktenskapsliknande förhållande men inte är juridiskt gifta där de lever. Detta förekommer t.ex. när två personer har gift sig enligt religiösa regler men inte enligt landets regler.
Samboförhållanden ett sorts informellt äktenskap som är juridiskt reglerat i Sverige. I Sverige kan enbart två personer vara sambor. Det framgår redan av första paragrafen i sambolagen, som lyder:
1 § Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll.
Det är alltså inte möjligt att enligt lag vara fler än två sambor. I hushåll där fler än två vuxna personer bor tillsammans i ett parförhållande kommer de alltså inte att betraktas som sambor och sambolagen är inte tillämplig. En person som är gift kan inte heller vara sambo med någon annan. Tre personer som är i ett parförhållande kan dock fortfarande flytta ihop och leva tillsammans. Det förhindras inte av sambolagen.
Förhållanden med mer än två personer
Ekonomi och ägande
I Sverige finns det något som kallas för avtalsfrihet, vilket innebär friheten att ingå avtal med vem man vill om vad som helst. Det finns därför inga hinder mot att tre personer eller fler skriver ett avtal som medför samma skydd för alla inblandade som sambolagen. Avtalet kan ni utforma på ett sätt som passar er. Ni kan till exempel ange att alla tillgångar som köps in till det gemensamma hushållet, oavsett vem som betalat, ska delas lika mellan er vid en eventuell separation.
Om ni inte har skrivit något avtal gäller vanliga förmögenhetsrättsliga regler. Det innebär att den som har köpt egendomen äger den och om två eller flera personer har köpt egendomen är man samägare till egendomen och samäganderättslagen är tillämplig. Det innebär att man äger lika stor andel av egendomen som man har betalat för.
Barn och föräldraskap
Ett barn kan enbart ha två vårdnadshavare enligt svensk rätt. Vårdnadshavaren/vårdnadshavarna får besluta om barnets skola, sjukvård och liknande.
Svensk rätt är således inte utformat för ett polygamt förhållande där fler än två personer vill vara vårdnadshavare till samma barn. Om tre personer väljer att skaffa barn ihop kommer således inte alla tre kunna vara vårdnadshavare.
Vi kommer nu att använda oss av ett exempel där tre personer bor ihop och är i ett parförhållande.
Julia bor tillsammans med sina två partners, Emil och Johan. Julia har en sexuell relation med både Emil och Johan, så när hon blir gravid är hon inte säker på vem av Emil och Johan som är pappan. Julia vill att både Emil och Johan ska betraktas som pappa till hennes barn, som hon döper till Emma.
Den som föder ett barn betraktas som mor. Julia kommer alltså att vara Emmas mamma. Vad gäller pappan har socialtjänsten en skyldighet att utreda vem som är förälder till barnet. Om socialtjänsten upptäcker att det inte är säkert vem som är pappan till barnet kommer de att behöva utreda det, till exempel med hjälp av DNA-prov.
I vårt exempel bestämmer socialtjänsten att ett DNA-prov ska tas. Testet visar att det är Johan som är pappa till Emma. Johan kommer därför att stå som registrerad fader, och han är också som utgångspunkt vårdnadshavare. Emil kommer varken ses som fader eller vårdnadshavare.
Det hindrar dock inte att Julia, Emil och Johan tillsammans tar hand om Emma och uppfostrar henne gemensamt. Emil kommer inte kunna t. ex. samtycka till sjukvård, besluta om skola eller boende för Emma. Det kan enbart Julia och Johan göra, men Emil kan fortfarande ha ett lika stort ansvar för Emmas vardagliga tillvaro. Emils roll skulle kunna liknas en bonusförälder.
Arv
Om tre personer lever i ett parförhållande och en av dessa avlider påverkas arvet av om det finns testamente eller inte. Vi kommer nedan att gå igenom exempel utifrån ovanstående situation med Julia, Emil, Johan och Emma. I följande scenarion har något testamente inte skrivits.
Situation 1: Julia, Emil och Johan är i ett parförhållande, där ingen är gift. Julia avlider.
Man ärver aldrig sin parter såvida man inte är gift. Eftersom Julia inte är gift med varken Emil eller Johan kommer hennes arv direkt gå till Emma, hennes dotter.
Situation 2: Julia, Emil och Johan är i ett parförhållande, men Julia och Johan är också gifta. Julia avlider.
Om Julia och Johan är gifta och Julia avlider kommer Johan att ärva Julias tillgångar genom makesarv. Partners ärver inte varandra (inte heller sambor), vilket innebär att Emil inte kommer ärva Julia. När Johan senare avlider kommer Emma att ärva allt från sina båda föräldrar.
Situation 3: Julia, Emil och Johan är i ett parförhållande, men Julia och Johan är också gifta. Emil avlider.
Emil är varken gift eller har några barn. Det innebär att det inte kommer bli något makesarv, och han har inte heller några bröstarvingar (barn eller barnbarn) som tillhör den första arvsklassen. Hans arv kommer därför att gå till hans föräldrar, eller om dessa inte är i livet, hans syskon. Varken Julia, Johan eller Emma kommer ärva något.
Situation 4: Julia, Emil och Johan är i ett parförhållande, men Emil och Johan är också gifta. Julia avlider.
Eftersom Julia inte är gift kommer det inte bli något makesarv. Istället kommer hennes arv gå direkt till henens dotter Emma, som ärver alla hennes tillgångar.
Genom ett testamente kan parterna i större utsträckning bestämma hur de vill att deras arv ska fördelas. Det är dock viktigt att ha med sig följande: ens barn har alltid rätt att ärva. Barnet har alltid rätt till sin laglott men halva kvarlåtenskapen kan fördelas så som man själv önskar.
📖 Läs mer! Vad är ett samboavtal?, 10 skäl att skriva testamente, Skriva äktenskapsförord efter bröllop
💡Hos Aatos skapar du snabbt och enkelt dina juridiska avtal och dokument.