Be­vitt­ning av tes­ta­men­te

Måste ett tes­ta­men­te vara be­vitt­nat?

Ja, ett tes­ta­men­te måste vara be­vitt­nat för att det ska vara ju­ri­diskt gil­tigt och bin­dan­de när du gått bort. Två per­so­ner ska be­vitt­na tes­ta­men­tet. Det gäller även för in­bör­des tes­ta­men­te.

Utöver att tes­ta­men­tet ska vara un­der­teck­nat av två vitt­nen ska det även vara:

1. skrift­ligt
2. da­te­rat
3. un­der­teck­nat av tes­ta­tor

Tes­ta­men­tet måste åter­ges i sin ori­ginal­form för att det ska vara bin­dan­de.

Om det inte hittas i sin ori­ginal­form har det ingen be­ty­del­se att tes­ta­men­tet är upp­rät­tat kor­rekt. Tes­ta­men­tets ori­ginal­form är det papper som tes­ta­torn och vitt­ne­na skri­vit sina namn­teck­ning­ar på.

Hur gammal måste man vara för att be­vitt­na tes­ta­men­te?

Vitt­ne­na måste vara 15 år och förstå be­ty­del­sen av att vara vittne för att kunna be­vitt­na tes­ta­men­tet.

Båda vitt­ne­na måste vara vid sina sin­nens fulla bruk.

Hur går be­vitt­ning till?

1. Två vitt­nen som är sam­ti­digt när­va­ran­de ska skriva under tes­ta­men­tet efter att tes­ta­torn eller tes­ta­to­rer­na skri­vit under.
2. Vitt­ne­na ska även skriva namn­för­tyd­li­gan­de och ange yrke och hem­vist.
3. Vitt­ne­na ska veta att det är ett tes­ta­men­te men be­hö­ver inte se in­ne­hål­let i tes­ta­men­tet.

Vitt­nets upp­gift är att intyga att da­tu­met är kor­rekt, tes­ta­tors nam­nun­der­skrift är kor­rekt och att tes­ta­torn skri­vit tes­ta­men­tet vid full psy­kisk hälsa och av fri vilja.

Enligt lagen (ärv­da­bal­ken 1958:637) ska de även notera övriga om­stän­dig­he­ter som kan vara av be­ty­del­se för tes­ta­men­tets gil­tig­het. Ef­tersom de ska notera dessa övriga om­stän­dig­he­ter brukar en vitt­nes­me­ning van­li­gen an­vän­das.

Vitt­nes­me­ning­en skrivs före vitt­ne­nas namn­teck­ning ef­tersom de i vitt­nes­me­ning­en in­ty­gar att tes­ta­torn var vid full psy­kisk hälsa och själv skri­vit och un­der­teck­nat tes­ta­men­tet.

Ex­em­pel på vitt­nes­me­ning

"Att [namn] som vi per­son­li­gen känner, vid sunt för­nuft och fullt för­stånd och av fri vilja i vår när­va­ro för­kla­rat ovanstå­en­de för­ord­nan­de in­ne­fat­ta hens yt­ters­ta vilja samt där­ef­ter teck­nat sitt namn, in­ty­gar un­der­teck­na­de sär­skilt an­mo­da­de vitt­nen.”

Vem får inte vittna tes­ta­men­te?

Ärv­da­bal­ken (1958:637) anger endast vem som inte får vara vittne. Vittne får inte vara tes­ta­torn eller per­so­ner som om­nämns i tes­ta­men­tet eller någon som har nytta av att tes­ta­men­tet skrivs.

Vitt­nen får inte heller vara tes­ta­torn eller de som om­nämns i tes­ta­men­tets föl­jan­de släk­ting­ar:

• Make , för­lo­va­de eller sambo
• Släk­ting­ar i rakt upp- och ned­sti­gan­de led (barn, barn­barn, barn­barns­barn, mamma, pappa, morfar, mormor, farmor, farfar)
• Per­so­ner i svå­ger­lag i rakt upp- och ned­sti­gan­de led (svär­dot­ter, svär­son, svär­mor, svär­far)
• Styv­för­äld­rar och styv­barn
• Syskon

Läs mer om vem ärver dig

Vad händer om tes­ta­tor tes­ta­men­te­rat egen­dom till ett av tes­ta­ments­vitt­ne­na?

Om ett av vitt­ne­na är tes­ta­ment­s­ta­ga­re är tes­ta­men­tet ogil­tigt till den del som gäller vitt­net (ärv­da­bal­ken 1958:637, 13:1).

Det be­ty­der att om Anna tes­ta­men­te­rar egen­dom till Ben­ja­min och Cecil och Ben­ja­min är vittne är tes­ta­men­tet till den del det berör Ben­ja­min ogil­tigt, men den del av tes­ta­men­tet som berör Cecil är gil­tigt. Ben­ja­min får inte egen­dom ba­se­rat på tes­ta­men­tet men Cecil får.

Vem kan be­vitt­na ett tes­ta­men­te?

Ovan­för nämns vem som inte kan be­vitt­na ett tes­ta­men­te, men vem får be­vitt­na ett tes­ta­men­te? Vi re­kom­men­de­rar alltid och endast att det är en ut­om­stå­en­de person som inte är släkt med dig eller någon som om­nämns i tes­ta­men­tet.

Du måste inte visa tes­ta­men­tets in­ne­håll till den som är vittne, därför kan vittne vara någon som du inte känner så bra.

Vittne kan ex­em­pel­vis vara (om de inte om­nämns i tes­ta­men­tet eller är nära släkt med någon som nämns i tes­ta­men­tet) en vän, kol­le­ga, granne och deras släkt och vänner. Även tes­ta­tors makes syskon och tes­ta­tors sys­kons make kan upp­fyl­la kraven enligt ärv­da­bal­ken om de inte är när­ma­re släkt med någon av de som om­nämns i tes­ta­men­tet.

Frågor och svar om be­vitt­ning av tes­ta­men­te

Läs mer om be­vitt­ning av tes­ta­men­te.

Kan sys­kon­barn be­vitt­na tes­ta­men­te?

Ett sys­kon­barn kan vara vittne om de inte om­nämns i tes­ta­men­tet eller om de inte är när­stå­en­de till någon som om­nämns i tes­ta­men­tet. Det är dock bäst om det är en person som inte är släkt med dig.

Får barn­barn be­vitt­na tes­ta­men­te?

Nej, barn­barn får aldrig be­vitt­na tes­ta­men­te.

Kan sambo be­vitt­na tes­ta­men­te?

Nej, en sambo kan aldrig be­vitt­na ett tes­ta­men­te.

Måste tes­ta­men­te re­gis­re­ras?

Nej, du be­hö­ver inte re­gi­stre­ra tes­ta­men­te.

Kan äkta makar be­vitt­na tes­ta­men­te?

En make kan aldrig be­vitt­na sin makes tes­ta­men­te. Två makar kan vara vitt­nen om ingen av dem om­nämns i tes­ta­men­tet eller om de annars är släkt med tes­ta­torn och inte får vittna, men vitt­ne­na får vara gifta och släkt med varand­ra.

Får god man be­vitt­na tes­ta­men­te?

Nej, god man får inte be­vitt­na tes­ta­men­te.

Vad händer om vittne inte är be­hö­rig?

Om tes­ta­men­te har be­vitt­nats av någon som enligt reg­ler­na inte får vara vittne kan tes­ta­men­tet bli ogil­tigt. Det kräver att en ar­vinge ber tings­rät­ten för­kla­ra tes­ta­men­tet ogil­tigt. Det kallas att kland­ra tes­ta­men­te.

Måste per­son­num­mer anges i tes­ta­men­te?

Per­son­num­mer måste inte anges i tes­ta­men­tet. Varken tes­ta­torn eller vitt­nen be­hö­ver ange per­son­num­mer för att tes­ta­men­tet ska vara kor­rekt. Där­e­mot bör man ange per­son­num­mer om det är möj­ligt. Det är alltid vik­tigt att man kan iden­ti­fi­e­ra per­so­ner­na som nämns i tes­ta­men­tet därför bör man ange så mycket upp­gif­ter till varje person att de senare kan iden­ti­fie­ras och om möj­ligt lätt kon­tak­tas.

Enligt lagens för­ar­be­ten (som skrevs för länge sedan) bör man ange vitt­nens yrke och adress (hem­vist). Detta är ex­em­pel på in­for­ma­tion som kan anges men är inte ett form­krav. I dags­lä­get anger man därför ofta denna in­for­ma­tion men det re­kom­men­de­ras även att man anger t.ex. per­son­num­mer, e-post­a­dress och te­le­fon­num­mer.

Läs mer

• Är ett tes­ta­men­te nöd­vän­digt?
• 10 skäl till att skriva tes­ta­men­te