Vad är ista­da­rätt?

Om en ar­vinge har gått bort går dennes av­kom­ling­ar in i den av­lid­nes ställe. Det kallas för ista­da­rätt.

Det som be­stäm­mer vem som ärver efter den av­lid­ne är den av­lid­nes tes­ta­men­te och lagens be­stäm­mel­ser. Om det inte finns något tes­ta­men­te utgår arvs­för­del­ning­en ut­i­från lagen.

Ar­ti­keln går först igenom vad som gäller all­mänt för arv för att sedan för­kla­ra in­ne­bör­den av ista­da­rätt och hur det fun­ge­rar.

Arvs­ord­ning­en

Enligt lagen ska en maka eller make först ärva efter den av­lid­ne som hu­vud­re­gel. Om någon dör utan att ef­ter­läm­na en make ska arvet enligt lagen för­de­las bland den av­lid­nes släk­ting­ar. Den av­lid­nes arvs­be­rät­ti­ga­de släk­ting­ar delas in i tre arvs­klas­ser som be­stäm­mer i vilken arvs­ord­ning de får ärva.

Första arvs­klas­sen

Första arvs­klas­sen in­ne­fat­tar den av­lid­nes av­kom­ling­ar, dvs. barn och barn­barn osv. De kallas för bröstar­ving­ar.

Andra arvs­klas­sen

Om den av­lid­ne inte har några av­kom­ling­ar går arvet över till den andra arvs­klas­sen. Andra arvs­klas­sen in­ne­fat­tar den av­lid­nes syskon och deras av­kom­ling­ar.

Tredje arvs­klas­sen

Om det inte finns några ar­ving­ar i andra arvs­klas­sen går arvet över till den tredje. Den tredje arvs­klas­sen in­ne­fat­tar den av­lid­nes far- och mor­för­äld­rar och deras barn. Dvs. faster, moster, mor­bror och far­bror.

Efter den tredje arvs­klas­sen tar det stopp. Inga andra släk­ting­ar kan vara ar­ving­ar enligt lag.

Vik­tigt! För att tes­ta­men­tet ska vara gil­tigt måste ett antal kri­te­ri­er upp­fyl­las. Om inte alla krav är upp­fyll­da kan tes­ta­men­te ogil­tig­för­kla­ras.

Hos Aatos kan du skriva tes­ta­men­te enkelt och smi­digt online. Klicka på "börja".

All­män­na arvs­fon­den

Om det inte finns någon i de tre arvs­klas­ser­na går arvet till den all­män­na arvs­fon­den. Där­i­från delas pengar sedan ut till ide­el­la och andra icke-vinst­dri­van­de fö­re­tag.

💡 Nor­disk un­der­sök­ning: Tes­ta­men­te är det van­li­gas­te ju­ri­dis­ka do­ku­men­tet i Sve­ri­ge

När­va­ron av en make eller maka

Om den av­lid­ne har en make eller maka vid sin bort­gång ska först hela arvet gå till denne om de har ge­men­sam­ma barn. Maken eller makan ärver då de ge­men­sam­ma bar­nens andel. När den över­le­van­de maken går bort ärver de ge­men­sam­ma barnen sin andel. De kallas för ef­terarv.

Om det finns sär­kull­barn, dvs. barn som inte är ge­men­sam­ma, får de sitt arv med en gång, t.ex. när en person går bort och ef­ter­läm­nar en make och tre barn varav två av barnen är ge­men­sam­ma och ett barn är ett sär­kull­barn. Bar­nens andel är en tred­je­del var. Makan ärver två tred­je­de­lar, de ge­men­sam­ma bar­nens andel, medan sär­kull­bar­net får sin tred­je­del på en gång.

Maken ärver de ge­men­sam­ma bar­nens andel med fri för­fo­gan­de­rätt. Det in­ne­bär att maken själv får för­fo­ga över och an­vän­da summan men den får inte tes­ta­men­te­ra eller ge bort egen­do­men i gåva.

⚠️ Sambo ärver endast om det finns ett tes­ta­men­te mellan sam­bor­na!

Tes­ta­men­te

Tes­ta­torn, den som upp­rät­tat ett tes­ta­men­te, kan tes­ta­men­te­ra sin egen­dom till vem den vill med vissa be­gräns­ning­ar. Då kan tes­ta­torn kring­gå den legala arvs­ord­ning­en och själv be­stäm­ma vem som ärver.

Vid even­tu­el­la oklar­he­ter faller man till­ba­ka på arvs­ord­ning­en. Det är bra att känna till att tes­ta­torn inte kan för­de­la sin egen­dom hur som helst. Utan det finns be­gräns­ning­ar i lagen.

💡 Ett tes­ta­men­te kan göra stor skill­nad. Skriv ett tes­ta­men­te med Aatos.

💻 Tes­ta­men­tet är skräd­dar­sytt för just dig, kor­rekt och du kan se in­ne­hål­let före du be­ta­lar.

Lag­lott

Alla bröstar­ving­ar har rätt till sin lag­lott. En bröstar­vinges lag­lott är hälf­ten av arvslot­ten. Arvslot­ten är den andel som lagen har för­de­lat till bröstar­ving­en.

Om den av­lid­ne t.ex. hade tre barn, är deras arvslott en tred­je­del var. Lag­lot­ten är då en sjät­te­del var.

Läs mer: Hur räknar man ut lag­lot­ten? och Få rätt till sin lag­lott.

Ista­da­rätt

Nu när vi har re­dogjort för de vik­ti­gas­te arvs­reg­ler­na kan vi gå över till ista­da­rätt.

Ista­da­rätt är rätten för en person att ärva istäl­let för en ti­di­ga­re ar­vinge. Låt oss säga att en person går bort som  i sin tur hade ett barn gått bort innan för­äl­dern. Det barnet hade själv två barn. Då träder de två barnen, alltså den av­lid­nes barn­barn, in i sin för­äl­ders ställe och ärver av sin för­äl­ders andel. Ista­da­rätt gäller för första och andra arvs­klas­sen. Det in­klu­de­rar därför också sys­kon­barn.

💡 Notera! Bara barn och barn­barn till den av­lid­ne har rätt till lag­lott.

Dödsbo och döds­bo­de­lä­ga­re

Det är vik­tigt att klar­gö­ra om någon har ista­da­rätt ef­tersom det har vissa ef­fek­ter. Delvis ef­tersom det be­stäm­mer vem som får ärva men vem som är ar­vinge har också ad­mi­nist­ra­ti­va ef­fek­ter.

När en person går bort för­vand­las dennes till­gång­ar och skul­der till ett dödsbo. Döds­bo­de­lä­gar­na, den av­lid­nes ar­ving­ar, är an­sva­ri­ga för döds­bo­et och den som ska ärva genom ista­da­rätt blir istäl­let döds­bo­de­lä­ga­re.