Äk­ten­skaps­för­ord och pen­sion

En fråga som inte sällan dyker upp är hur de olika ty­per­na av pen­sio­ner­na egent­li­gen för­hål­ler sig till varand­ra och om det är möj­li­gt att hålla sin pen­sion för sig själv genom ett äk­ten­skaps­för­ord. I den här ar­ti­keln går vi igenom vad som gäller med pen­sion vid en bo­del­ning och hur man kan skydda pen­sio­nen med ett äk­ten­skaps­för­ord.

Olika typer av pen­sion

Pen­sio­nen kan bestå av tre olika delar:

1. allmän pen­sion
2. tjäns­te­pen­sion
3. get pen­sions­spa­ran­de

Allmän pen­sion

Staten står för den all­män­na pen­sio­nen och den ad­mi­ni­stre­ras av Pen­sions­myn­dig­he­ten.

Den all­män­na pen­sio­nen består dels av in­komst­pen­sion och pre­mie­pen­sion som grun­das på den skatte­grun­dan­de in­komst du har haft under ditt ar­bets­liv.

Tjäns­te­pen­sion

De flesta ar­be­ta­re, cirka 9 av 10, får också tjäns­te­pen­sion från sin ar­bets­gi­va­re. Tjäns­te­pen­sio­nen be­ta­las av ar­bets­gi­va­ren och beror likt den all­män­na pen­sio­nen oftast på hur hög lön du har.

Det är därför vik­ti­gt att un­der­sö­ka om din ar­bets­pla­ts har tjäns­te­pen­sion, ef­ter­som du annars enbart har den all­män­na pen­sio­nen att tillgå. Tjäns­te­pen­sio­nen be­stäms ofta genom ett kol­lek­tivav­tal eller direkt med dig som an­ställd.

Eget pen­sions­spa­ran­de

Utöver allmän pen­sion och tjäns­te­pen­sion finns det också möj­lig­het till eget pen­sions­spa­ran­de. Det kan till ex­em­pel göras genom att sätta in pengar i ett in­ve­ste­rings­spar­kon­to (ISK) eller i en ka­pital­för­säk­ring.

Den all­män­na pen­sio­nen och tjäns­te­pen­sio­nen till­sam­mans mot­sva­rar un­ge­fär 60-80 pro­cent av din lön i snitt under ditt ar­bets­liv. Ett eget pen­sions­spa­ran­de kan därför dryga ut pen­sio­nen.

Det kan också vara ett ak­tu­ellt al­ter­na­tiv om du till ex­em­pel vill ta ut din pen­sion ti­di­ga­re, har ar­be­tat deltid i många år eller om du inte har någon tjäns­te­pen­sion från ditt arbete

Pen­sion vid bo­del­ning

Vad som händer med pen­sio­nen vid bo­del­ning beror på vilken typ av pen­sion det hand­lar om. En bo­del­ning görs bl.a. vid skils­mäs­sa, där allt gif­to­rätts­gods delas mellan ma­kar­na.

Gif­to­rätts­gods är alla till­gång­ar­na som ma­kar­na äger som inte är en­skild egen­dom. Det in­klu­de­rar alltså bl.a. hus, möbler, hus­djur, bilar, båtar, fri­tids­hus, pengar på bank­kon­to och aktier.

Allmän pen­sion kan inte ingå i bo­del­ning­en ef­ter­som det anses vara en rät­tig­het till­hö­ran­de per­so­nen. Rät­tig­he­ten till allmän pen­sion kan inte över­lå­tas till någon annan och den kan därför inte ingå i bo­del­ning­en.

Tjäns­te­pen­sio­nen ska enligt hu­vud­re­geln inte heller ingå i bo­del­ning­en. Det finns dock un­dan­tag då tjäns­te­pen­sio­nen ändå kan komma att ingå. Vid tjäns­te­pen­sion är det allra van­li­gas­te att ar­bets­gi­va­ren äger den s.k. tjäns­te­pen­sions­för­säk­ring­en. Om det är ar­bets­gi­va­ren som äger tjäns­te­pen­sions­för­säk­ring­en kommer pen­sio­nen inte att ingå i bo­del­ning­en, på grund av att den inte är möjlig att över­lå­ta. Ibland är det dock den an­ställde som själv äger sin tjäns­te­pen­sions­för­säk­ring, till ex­em­pel om den an­ställde har ett mycket stort in­fly­tan­de i bo­la­get. Då kommer tjäns­te­pen­sio­nen att ingå i gif­to­rätts­god­set. Huruvi­da tjäns­te­pen­sio­nen ska ingå beror så­le­des på om du har möj­lig­het att för­fo­ga över pen­sio­nen.

Eget pen­sions­spa­ran­de ingår i bo­del­ning­en. Ofta känner gifta par till att möbler och fordon ingår i bo­del­ning­en, men där­e­mot är det inte alla som känner till att pen­sions­spa­ran­de också ingår. Det gäller också övrigt privat spa­ran­de på aktier, fonder, bank­kon­ton och lik­nan­de. Om två makar vill ha egna pen­sions­spa­ran­de måste de därför skriva ett äk­ten­skaps­för­ord, om de inte vill att pen­sions­spa­ran­det ska ingå i bo­del­ning­en. Det kan till ex­em­pel vara fallet om ma­kar­na har olika mycket en­ga­ge­mang i pen­sions­spa­ran­det, där den ena är villig att spara mycket mer.

Läs mer: Vad gäller för bo­del­ning vid döds­fall för gif­ta ma­kar med äk­ten­skaps­för­ord?

Pen­sion som en­skild egen­dom

Ett äk­ten­skaps­för­ord skrivs an­ting­en i sam­band med att två per­so­ner ingår äk­ten­skap, men det kan också ingås när som helst under äk­ten­ska­pet. Ett äk­ten­skaps­ord är ett avtal mellan ma­kar­na om vilken egen­dom som ska un­dan­tas från gif­to­rätts­gods och därmed bli en­skild egen­dom. Den en­skil­da egen­do­men kommer inte att ingå i bo­del­ning­en.

I äk­ten­skaps­för­or­det kan ni ange att ert pri­va­ta pen­sions­spa­ran­de ska bli en­skild egen­dom. För att av­ta­let ska vara gil­ti­gt måste det vara skrift­li­gt, da­te­rat och ni båda ska skriva under. Dess­utom ska ni re­gi­stre­ra äk­ten­skaps­för­or­det hos Skat­te­ver­ket, vilket görs genom att skicka in äk­ten­skaps­för­or­det och betala en an­sök­nings­av­gift på 275 kr.

Tips! Äk­ten­skaps­för­ord skyd­dar peng­ar, ak­ti­er och eget fö­re­tag

Hur skrivs ett äk­ten­skaps­för­ord? Vad ska finnas med?

Att fun­de­ra över vad som ska hända vid en even­tu­ell se­pa­ra­tion kan upp­le­vas cy­niskt, som att man tviv­lar på om maken/makan verk­li­gen är rätt. Äk­ten­skaps­för­ord kan vara vik­ti­gt för vissa äk­ten­skap där man redan från början tyd­lig­gör hur det ska gå till vid en even­tu­ell se­pa­ra­tion för att und­vi­ka kon­flik­ter.

Ett äk­ten­skaps­för­ord kan an­ting­en skri­vas på före eller under äk­ten­ska­pet. Om man redan innan äk­ten­ska­pet vet att det finns till ex­em­pel vär­de­pap­per som man inte vill ska ingå i gif­to­rätts­god­set är det bättre att ta upp det innan äk­ten­ska­pet ingås.

Äk­ten­skaps­för­or­det måste, som ovan nämnt, skri­vas under av båda par­ter­na. Om makan/maken vägrar skriva under blir inte äk­ten­skaps­för­or­det gil­ti­gt och det finns då risk att till ex­em­pel vär­de­pap­per ändå ingår i gif­to­rätts­god­set.

I äk­ten­skaps­för­or­det ska det framgå vilka till­gång­ar som ska vara en­skild egen­dom. Det är vik­ti­gt att tyd­li­gt ange exakt vad som avses, till ex­em­pel genom att spe­ci­fi­ce­ra vär­de­pap­pers namn, antal och an­de­lar (om det gäller vär­de­pap­per). När det gäller privat pen­sions­spa­ran­de är det därför vik­ti­gt att spe­ci­fi­ce­ra vilket ISK-konto eller bank­kon­to som avses. Bank­kon­to kan spe­ci­fi­ce­ras genom att till ex­em­pel ange bank, clea­ring­num­mer och kon­to­num­mer.

Det är inte till­räck­li­gt att bara uppge “pen­sions­spa­ran­de” som en­skild egen­dom. Med hjälp av äk­ten­skaps­för­or­det un­dan­tas där­i­ge­nom era re­spek­tive pen­sions­spa­ran­de vid en even­tu­ell skils­mäs­sa.

💡 Visste du: Äk­ten­skaps­bal­ken sätter regler för äk­ten­skap och skils­mäs­sa

👉 I Aatos tjänst har du möj­lig­het att skapa ett äk­ten­skaps­för­ord.

Övriga tips för att jämna ut pen­sions­ka­pi­ta­let

Om man har långt kvar till pen­sio­nen är det vik­ti­gt att tänka på att man själv kan på­ver­ka sin pen­sion i stor ut­sträck­ning och inte för­li­ta sig på en even­tu­ell part­ners in­komst. Det är dock inte ovan­li­gt med en stor in­komst­skill­nad mellan två makar, vilket också medför att pen­sio­ner­na kommer se olika ut. Det finns dock sätt för att jämna ut denna skill­nad i pen­sio­ner­na.

Om ni är gifta finns det möj­lig­het för den med högre lön att föra över sin pre­mie­pen­sion till maken med lägre lön. Oftast är det kvin­nan som tjänar lägre, på grund av flera an­led­ning­ar såsom del­tids­ar­be­tan­de och vård av sjuka barn. Det kan därför, för vissa makar, anses rim­li­gt att den med högre lön för över sin pre­mie­pen­sion till den make som kanske spen­de­ra­de en del tid med att vara hemma med de ge­men­sam­ma barnen.

Den med högre lön kan också spara se­pa­rat till den med lägre lön. Maken med högre lön kan då starta ett privat pen­sions­spa­ran­de och göra den andra maken till kon­to­in­ne­ha­va­re.

Skapa äk­ten­skaps­för­ord med Aatos.  Klicka på knap­pen nedan.

Fler läsvär­da ar­tik­lar för dig som fun­de­rar på att skriva äk­ten­skaps­för­ord:

• Vad in­ne­bär äk­ten­skap ju­ri­diskt?
• Hin­der­s­pröv­ning
• Så re­gi­stre­rar ni äk­ten­skaps­för­ord