Bo­del­ning vid döds­fall för gif­ta ma­kar

Bodelning och äktenskapsförord
Logo_blue.png
Aatos
2022-05-31 ● 5 minuter
Visste du att en änka inte ärver? Äktenskapsförordet ger skydd om partnern dör i förtid.

Bo­del­ning­en vid ma­kar­nas död beror på om ma­kar­na har ett äk­ten­skaps­för­ord. Äk­ten­skaps­för­or­det skyd­dar den egna och fa­mil­jens eko­no­mi både vid döds­fall och vid skils­mäs­sa. Vi be­rät­ta när bo­del­ning ska göras.

Vad är bo­del­ning?

Om den först av­lid­ne maken var gift vid döds­fal­let och ma­kar­na hade gif­to­rätts­gods, måste en bo­del­ning ske innan arvet kan för­de­las mellan ar­ving­ar­na.

Vid en bo­del­ning fram­går det vilken egen­dom som är den ef­ter­le­van­de makens egen­dom och vilken egen­dom som hör till den av­lid­ne makens dödsbo. Ar­ving­ar­na ärver endast egen­dom som till­hör döds­bo­et.

När ett äk­ten­skap ingås inleds en gif­to­rätts­ge­men­skap och ma­kar­nas egen­dom blir gif­to­rätts­gods. Det in­ne­bär att när äk­ten­ska­pet upphör genom döds­fall eller äk­ten­skaps­skill­nad delas egen­do­mens värde lika mellan döds­bo­et och ef­ter­le­van­de maken.

Det har ingen be­ty­del­se vem som har köpt egen­do­men eller fått egen­do­men i arv eller gåva.

Bo­del­ning­en om­fat­tar allt gif­to­rätts­gods som ma­kar­na hade vid döds­tid­punk­ten.

Också vid en skils­mäs­sa ska en bo­del­ning göras och ett äk­ten­skaps­för­ord har stor be­ty­del­se för hur egen­do­men för­de­las.

En­skild egen­dom ingår inte i bo­del­ning­en

Vid en bo­del­ning be­ak­tas inte en­skild egen­dom. En­skild egen­dom är egen­dom som ma­kar­na i ett äk­ten­skaps­för­ord har be­stämt att ska vara en­skild.

En­skild egen­dom be­ak­tas inte och hälf­ten­de­las inte vid en bo­del­ning.

En­skild egen­dom kan också vara:

  1. arv - om det i ett tes­ta­men­te för­ord­nats att egen­do­men ska vara en­skild
  2. gåva - om gåvan är från någon annan än den andre maken och det i gå­vobre­vet för­ord­nats att egen­do­men ska vara en­skild
  3. för­säk­rings­er­sätt­ning - om för­månsta­gar­för­ord­nan­de är av någon annan än den andre maken

Bo­del­nings­av­tal

Den ef­ter­le­van­de maken och den av­lid­na makens döds­bo­de­lä­ga­re (ar­ving­ar och tes­ta­ment­s­ta­ga­re) är parter till bo­del­nings­av­ta­let.

Ett bo­del­nings­av­tal är ett bevis på att en bo­del­ning skett och ska skri­vas under av den ef­ter­le­van­de maken och döds­bo­de­lä­gar­na.

Bo­del­ning och skul­der

Ar­ving­ar och ef­ter­le­van­de make ärver aldrig skul­der, utan döds­bo­ets skul­der be­ta­las och först där­ef­ter delas arvet mellan ar­ving­ar­na.

Om döds­bo­et har mycket skul­der kan det leda till att ar­ving­ar­na inte ärver något alls. Därför ska en boupp­teck­ning göras ef­tersom det reder ut den av­lid­nes till­gång­ar och skul­der.

Även re­ge­rings­kans­li­et har in­for­ma­tion om svensk arvs­rätt, om ni vill läsa mera.

En bo­del­ning be­hö­ver inte göras

Det finns ingen an­led­ning att dela upp fas­tig­he­ten i två si­tu­a­tio­ner.

  1. Om båda ma­kar­na endast haft en­skild egen­dom, ef­tersom en­skild egen­dom inte delas
  2. Om ef­ter­le­van­de maken ärver hela egen­do­men. Ef­ter­le­van­de maken ärver hela egen­do­men om den av­lid­ne endast har ge­men­sam­ma barn med ef­ter­le­van­de maken eller inte har barn. Ge­men­sam­ma barn är inte di­rek­ta ar­ving­ar utan ärver först när den ef­ter­le­van­de maken av­li­dit.

Arvs­för­del­ning

Ar­ving­ar­na har rätt till den av­lid­ne makens en­skild egen­dom och hälf­ten av ma­kar­nas totala gif­to­rätts­gods. I bo­del­nings­av­ta­let fram­går det hur egen­do­men delas mellan den ef­ter­le­van­de maken och den av­lid­na makens dödsbo.

Efter bo­del­ning­en kan till­gång­ar­na i döds­bo­et delas ut till ar­ving­ar och tes­ta­ment­s­ta­ga­re.

Om ma­kar­na vill på­ver­ka arvs­ord­ning­en och be­stäm­ma vem som ska ärva dem och vad de ska få i arv måste de skriva ett tes­ta­men­te.

Äk­ten­skaps­för­ord på­ver­kar inte arvs­ord­ning­en, men på­ver­kar värdet av den egen­dom som ingår i kvar­lå­ten­ska­pen och vilken egen­dom som ar­ving­ar­na har rätt till. Genom att både upp­rät­ta ett tes­ta­men­te och ett äk­ten­skaps­för­ord kan makar på­ver­ka vem som ärver samt vilken egen­dom som kan ärvas.

Ärv­da­bal­ken (1958:637) re­gle­rar arv och tes­ta­men­te och äk­ten­skaps­bal­ken (1987:230) re­gle­rar upp­rät­tan­de av äk­ten­skaps­för­ord i Sve­ri­ge.

Läs mer om skill­na­den på tes­ta­men­te och äk­ten­skaps­för­ord

Arvs­för­del­ning om ni har ge­men­sam­ma barn

Vid döds­fall av en make som har ge­men­sam­ma barn till­sam­mans med den ef­ter­le­van­de maken, ärver den ef­ter­le­van­de maken hela den bort­gång­na makens egen­dom. När den ef­ter­le­van­de maken går bort ärver barnen. Ef­ter­le­van­de maken ärver också den först av­lid­ne makens en­skild egen­dom.

Om ma­kar­na inte vill att den ef­ter­le­van­de maken ska ärva all egen­dom, måste ett tes­ta­men­te upp­rät­tas. I ett tes­ta­men­te är det också möj­ligt att be­stäm­ma att ge­men­sam­ma barn ska ärva genast och inte först när båda ma­kar­na av­li­dit.

Även om det ovan nämn­des att en bo­del­ning inte be­hö­ver göras om ef­ter­le­van­de maken ärver hela egen­do­men kan en bo­del­ning göras om ef­ter­le­van­de maken ärver en­skild egen­dom. Då fram­går det vilken egen­dom som maken ärver med fri för­fo­gan­de­rätt och vilken egen­dom med full ägan­de­rätt.

Fri för­fo­gan­de­rätt in­ne­bär att maken får an­vän­da men inte tes­ta­men­te­ra eller skänka bort egen­do­men. Det som avgörs vara den ef­ter­le­van­de makens egen egen­dom får maken själv­fal­let an­vän­da med full ägan­de­rätt, alltså helt hur hen själv vill.

Genom att skriva ett äk­ten­skaps­för­ord kan ma­kar­na därmed på­ver­ka egen­do­mens stor­lek som den ef­ter­le­van­de maken ärver med full ägan­de­rätt.

Ex­em­pel 1: Makar har ge­men­sam­ma barn och inte ett äk­ten­skaps­för­ord

Make A och make B har två ge­men­sam­ma barn. När make A går bort har hen egen­dom till värdet av 300 000 kronor och make B har egen­dom till ett värde av 700 000 kronor. De har inte skri­vit ett äk­ten­skaps­för­ord.

Make B ärver hela egen­do­men och ef­tersom ma­kar­na inte har ett äk­ten­skaps­för­ord delas hela egen­do­mens värde lika mellan dem. Make B ärver alltså 500 000 kr med fri för­fo­gan­de­rätt och 500 000 kronor med full ägan­de­rätt. När Make B går bort ärver barnen både Make A och Make B.

Ex­em­pel 2: Makar har ge­men­sam­ma barn och har skri­vit ett äk­ten­skaps­för­ord

Make A och make B har två ge­men­sam­ma barn. När make A går bort har hen egen­dom till värdet av 300 000 kronor och make B har egen­dom till ett värde på 700 000 kronor. De har skri­vit ett äk­ten­skaps­för­ord som gjort all egen­dom till en­skild egen­dom.

Make B ärver hela egen­do­men, 300 000 kronor med fri för­fo­gan­de­rätt och 700 000 kronor med full ägan­de­rätt. Make B kan inte skänka bort eller tes­ta­men­te­ra bort 300 000 kronor men kan göra vad som helst med resten.

Läs mer om barns rätt till lag­lott

Arvs­för­del­ning om ni har sär­kull­barn

Vid döds­fall av en make som har sär­kull­barn har sär­kull­bar­nen rätt att få sitt arv genast. Sär­kull­barn är barn från ett annat för­hål­lan­de. Om det finns både ge­men­sam­ma barn och sär­kull­barn får sär­kull­bar­nen genast sin del av arvet, medan ef­ter­le­van­de maken ärver de ge­men­sam­ma bar­nens andel.

Sär­kull­barn har rätt till den egna för­äl­derns andel av gif­to­rätts­god­set och för­äl­derns en­skil­da egen­dom. Genom att göra all eller viss egen­dom till en­skild egen­dom kan makar ga­ran­te­ra att just den egen­do­men kommer att ärvas av de egna barnen.

Ex­em­pel 1: Makar har inte ett äk­ten­skaps­för­ord

Make A och Make B har varsitt sär­kull­barn, men de har inte ett äk­ten­skaps­för­ord. Make A av­li­der och har egen­dom som uppgår till 900 000 kronor och Make B har egen­dom för 100 000 kronor. Make As sär­kull­barn och Make B har rätt till 500 000 kronor var. Make As sär­kull­barn måste betala 400 000 kronor till Make A för att de ska ha lika mycket egen­dom.

Ex­em­pel 2: Makar har skri­vit ett äk­ten­skaps­för­ord

Make A och Make B har varsitt sär­kull­barn och har skri­vit ett äk­ten­skaps­för­ord där all egen­dom är en­skild egen­dom. Make A av­li­der och har egen­dom som uppgår till 900 000 kronor Make B har egen­dom för 100 000 kronor. Make As sär­kull­barn ärver 900 000 kronor.

För att und­vi­ka att den ef­ter­le­van­de maken får en del av egen­do­men som sedan går till dennes barn måste ett äk­ten­skaps­för­ord skri­vas där all egen­dom är en­skild egen­dom. Då delas egen­do­mens värde inte på hälf­ten och var make be­hål­ler den egna egen­do­men. På så sätt kan den ef­ter­le­van­de makens sär­kull­barn inte i fram­ti­den få rätt till egen­dom som hört till styv­för­äl­dern.

Ju­ri­diskt bin­dan­de äk­ten­skaps­för­ord

Ett äk­ten­skaps­för­ord kan skri­vas före eller efter vig­seln. För att ett äk­ten­skaps­för­ord ska vara gil­tigt och i en­lig­het med lagen måste det

  1. Da­te­ras
  2. Un­der­teck­nas av båda ma­kar­na
  3. Re­gi­stre­ras hos Skat­te­ver­ket

Ett äk­ten­skaps­för­ord be­hö­ver inte be­vitt­nas, men ni kan fri­vil­ligt välja att ha vitt­nen.

Läs mer om Äk­ten­skaps­för­ord vid skils­mäs­sa och döds­fall

Äk­ten­skaps­för­ord hos Aatos

Hos Aatos kan ni enkelt upp­rät­ta ett äk­ten­skaps­för­ord online till ett fast pris. Ni kan när som helst fråga frågor och får direkt hjälp av vårt ju­ri­dis­ka team.

Ef­tersom ett äk­ten­skaps­för­ord är bin­dan­de och endast kan upp­hä­vas och ändras genom att ni gör ett nytt. Om ni från början reder ut era öns­ke­mål kan ni på 10 mi­nu­ter upp­rät­ta ett äk­tenk­spa­föord som passar just er unika familj och si­tu­a­tion.