Arvs­skifte efter boupp­teck­ning: En ge­nom­gång av pro­ces­sen

En klubba
Photo of Joanna
Joanna, jurist
2023-11-09 ● 4 minuter
Dela artikeln
I sam­band med att en person av­li­der har an­hö­ri­ga flera upp­gif­ter att ta itu - allt från be­grav­ning till boupp­teck­ning.

I denna ar­ti­kel går vi igenom hur tids­lin­jen ser ut rent ju­ri­diskt och hur lång tid efter boupp­teck­ning som arv­skifte ska ske.

Kort­fat­tat ser tids­lin­jen ut enligt föl­jan­de:

  1. Bort­gång av den av­lid­ne
  2. Boupp­teck­ning
  3. För­rätt­nings­möte
  4. Skicka in boupp­teck­ning till Skat­te­ver­ket
  5. Hand­lägg­ning hos Skat­te­ver­ket (normal hand­lägg­nings­tid är cirka 1-2 må­na­der)
  6. Av­veck­ling av döds­bo­et
  7. Bo­del­ning
  8. Arv­skif­te
  9. De­kla­re­ra dödsbo

Hos Aatos kan du skapa en ju­ri­diskt kor­rekt boupp­teck­ning, helt online, för endast 1990 kr.

Tiden efter en boupp­teck­ning då ett arv­skifte bör ske är spe­ci­fi­ce­rad

Vi sam­man­fat­tar de vik­ti­gas­te punk­ter­na i han­te­ring­en av arvet:

  1. Boupp­teck­ning
    • där alla till­gång­ar och skul­der räknas upp
  2. Döds­bo­för­valt­ning
    • räk­ning­ar och skul­der be­ta­las. Boet görs redo inför att för­de­las
  3. Arv­skifte
    • Arvet delas upp mellan ar­ving­ar­na.

Hur lång tid efter boupp­teck­ning arv­skifte kan göras beror på flera fak­to­rer.

  • Om den av­lid­ne lämnar efter sig stora till­gång­ar kan det göra att pro­ces­sen att iord­ning­stäl­la boet inför för­del­ning av arv drar ut på tiden. 
  • Om ar­ving­ar­na bor långt ifrån den av­lid­ne kan det vara svårt att få till­fäl­le att han­te­ra alla prak­tis­ka saker som måste göras. Ibland vill ar­ving­ar­na sälja fas­tig­he­ten innan arv­skif­tet, när denne fort­fa­ran­de står i döds­bo­ets namn.

💡 Arv­skif­tet är möj­li­gt att göra så fort boupp­teck­ning­en är re­gi­stre­rad. Är boet litet kan arv­skif­tet göras ganska om­gå­en­de.

Det finns ingen be­stäm­mel­se i lag som re­gle­rar hur lång tid arv­skifte får ta. Döds­bo­et måste dock de­kla­re­ras varje år tills boet är av­veck­lat, vilket ger an­led­ning till att inte dra ut på arv­skif­tet. Lag­mäs­si­gt finns det dock inget krav på att göra arv­skif­tet inom en viss tid.

Sam­man­fatt­nings­vis går det att göra arv­skif­tet om­gå­en­de efter att boupp­teck­ning­en är klar, såvida arv­skif­tet vid den tid­punk­ten är möjlig. Det finns inget krav på när arv­skif­tet ska göras, varför det kan göras långt senare. Lämp­ligt­vis bör arv­skifte göras när boupp­teck­ning­en är re­gi­stre­rad och boet är redo för för­del­ning.

Läs mer: Vägen till arvet

En boupp­teck­ning kostar 1990 kr hos Aatos och är skapad av våra er­far­na ju­ris­ter.

Boupp­teck­ning

Efter att en person har av­li­dit måste en boupp­teck­ning upp­rät­tas. En boupp­teck­ning är en för­teck­ning över den av­lid­nes till­gång­ar och skul­der. För att ta reda på vilka till­gång­ar och skul­der som finns görs en så kallad bout­red­ning.

De som enligt lag eller enligt tes­ta­men­te ska ärva den av­lid­ne kallas för döds­bo­de­lä­ga­re. Döds­bo­de­lä­gar­na är de som hu­vud­sak­li­gen kommer att ha hand om döds­bo­et och för­val­ta det innan det till sist är dags att de­kla­re­ra.

Boupp­teck­ning­en ska göras av två bo­upp­gi­va­re som är den döds­bo­de­lä­ga­re som bäst känner till den av­lid­nes eko­nomi.

⚠️ Boupp­teck­ning­en måste göras inom 3 må­na­der från döds­fal­let och ska skic­kas in senast 1 månad från att den blev klar.

Värt att veta! Döds­bo­de­lä­gar­na kan enas om par­ti­ellt arv­skifte, där endast delar av till­gång­ar­na för­de­las till ar­ving­ar­na.

För­rätt­nings­möte

Döds­bo­de­lä­gar­na går till­sam­mans igenom de till­gång­ar och skul­der som den av­lid­ne hade vid en boupp­teck­nings­för­rätt­ning. Två för­rätt­nings­män ska utses som ska kon­trol­le­ra att boupp­teck­ning­en blivit gjord kor­rekt men de be­hö­ver inte ha för­dju­pad kun­skap om den av­lid­nes eko­nomi.

På för­rätt­nings­mö­tet måste bo­upp­gi­va­ren när­va­ra och en av för­rätt­nings­män­nen. När boupp­teck­ning­en är fär­dig­ställd ska den skri­vas under av bo­upp­gi­va­ren och för­rätt­nings­män­nen och skic­kas in till Skat­te­ver­ket. Senast inom 4 må­na­der från döds­fal­let ska boupp­teck­ning­en skic­ka­ts in till Skat­te­ver­ket. Boupp­teck­ning­en är van­ligt­vis klar efter för­rätt­nings­mö­tet.

Bo­del­ning

Om den av­lid­ne var gift ska en bo­del­ning göras, såvida ma­kar­na hade gif­to­rätts­gods. Gif­to­rätts­gods är all egen­dom som ma­kar­na äger, utöver en­skild egen­dom.

Genom bo­del­ning­en kommer döds­bo­de­lä­gar­na kunna utreda vilka till­gång­ar och skul­der som till­hör den av­lid­ne och vilka som istäl­let till­hör den ef­ter­le­van­de maken/makan.

Om den av­lid­ne var gift och det enbart finns gif­to­rätts­gods be­hö­ver ingen bo­del­ning göras, ef­ter­som den ef­ter­le­van­de maken/makan ärver allt. Det gäller dock inte om den av­lid­ne har sär­kull­barn, ef­ter­som dessa har rätt att få ut sitt arv direkt.

👉 Vik­ti­gt! Sambor ärver inte varand­ra och inte heller finns det något krav på att ge­nom­fö­ra bo­del­ning. Om den ef­ter­le­van­de sambon där­e­mot begär det ska bo­del­ning göras. Bo­del­ning­en görs då genom att all sam­bo­e­gen­dom sam­man­ställs och delas upp mellan den av­lid­ne och den ef­ter­le­van­de.

Döds­bo­för­valt­ning

Innan döds­bo­et ska upp­lö­sas och arvet ska för­de­las måste döds­bo­et för­val­tas. Det in­ne­bär att räk­ning­ar och skul­der måste be­ta­las, even­tu­ell för­sälj­ning av hus och möbler, kon­takt med för­säk­rings­bo­lag, mäk­la­re, banken m.m. Syftet med för­valt­ning­en är att göra boet redo för att för­de­las till ar­ving­ar­na.

Arv­skifte

När bout­red­ning och boupp­teck­ning är klar är nästa steg att ge­nom­fö­ra arv­skif­tet. Arv­skifte in­ne­bär att arvet delas upp mellan ar­ving­ar och tes­ta­ment­s­ta­ga­re.

Läs mer: Vägen från bo­del­ning till arvs­skifte och för­del­nings­blan­kett vid arv­skifte

I sam­band med arv­skif­tet ska en arv­skif­tes­hand­ling upp­rät­tas. Arv­skif­tes­hand­ling­en ska in­ne­hål­la in­for­ma­tion om vilka som är döds­bo­de­lä­ga­re, vilka som ska ärva och om det finns äk­ten­skaps­ord eller tes­ta­men­te. Det ska också finnas med in­for­ma­tion om vad som finns att ärva, efter att alla skul­der har be­ta­la­ts.

Under arv­skif­tet görs äg­ar­by­ten, bolån löses och pengar be­ta­las ut. Hur det går till i prak­ti­ken beror på vad det är för egen­dom och nedan går vi kort­fat­tat igenom vad som gäller för fas­tig­he­ter och bolån.

💡Undvik arvs­tvist - gem tips för att und­vi­ka bråken om arv!

🏘️ Fas­tig­he­ter

Om man ärver en fas­tig­het be­hö­ver äg­ar­by­tet an­mä­las, ef­ter­som detta inte görs au­to­ma­tiskt. Det in­ne­bär att man be­hö­ver ansöka om lag­fart hos Lant­mä­te­ri­et i den ak­tu­el­la re­gi­o­nen där fas­tig­he­ten finns. För att få lag­fart be­vil­jat måste den re­gi­stre­ra­de boupp­teck­ning­en skic­kas in till Lant­mä­te­ri­et.

🏦 Bolån

Bolån skrivs heller inte au­to­ma­tiskt över för att någon har av­li­dit. Bolå­nen måste an­ting­en lösas ut, eller skri­vas över till en ar­vinge. Den re­gi­stre­rad boupp­teck­ning­en behövs även i detta av­se­en­de.

Smidigare juridik, online och enkelt!