I denna artikel går vi igenom hur tidslinjen ser ut rent juridiskt och hur lång tid efter bouppteckning som arvskifte ska ske.
Kortfattat ser tidslinjen ut enligt följande:
- Bortgång av den avlidne
- Bouppteckning
- Förrättningsmöte
- Skicka in bouppteckning till Skatteverket
- Handläggning hos Skatteverket (normal handläggningstid är cirka 1-2 månader)
- Avveckling av dödsboet
- Bodelning
- Arvskifte
- Deklarera dödsbo
Hos Aatos kan du skapa en juridiskt korrekt bouppteckning, helt online, för endast 1990 kr.
Tiden efter en bouppteckning då ett arvskifte bör ske är specificerad
Vi sammanfattar de viktigaste punkterna i hanteringen av arvet:
- Bouppteckning
- där alla tillgångar och skulder räknas upp
- Dödsboförvaltning
- räkningar och skulder betalas. Boet görs redo inför att fördelas
- Arvskifte
- Arvet delas upp mellan arvingarna.
Hur lång tid efter bouppteckning arvskifte kan göras beror på flera faktorer.
- Om den avlidne lämnar efter sig stora tillgångar kan det göra att processen att iordningställa boet inför fördelning av arv drar ut på tiden.
- Om arvingarna bor långt ifrån den avlidne kan det vara svårt att få tillfälle att hantera alla praktiska saker som måste göras. Ibland vill arvingarna sälja fastigheten innan arvskiftet, när denne fortfarande står i dödsboets namn.
💡 Arvskiftet är möjligt att göra så fort bouppteckningen är registrerad. Är boet litet kan arvskiftet göras ganska omgående.
Det finns ingen bestämmelse i lag som reglerar hur lång tid arvskifte får ta. Dödsboet måste dock deklareras varje år tills boet är avvecklat, vilket ger anledning till att inte dra ut på arvskiftet. Lagmässigt finns det dock inget krav på att göra arvskiftet inom en viss tid.
Sammanfattningsvis går det att göra arvskiftet omgående efter att bouppteckningen är klar, såvida arvskiftet vid den tidpunkten är möjlig. Det finns inget krav på när arvskiftet ska göras, varför det kan göras långt senare. Lämpligtvis bör arvskifte göras när bouppteckningen är registrerad och boet är redo för fördelning.
Läs mer: Vägen till arvet
En bouppteckning kostar 1990 kr hos Aatos och är skapad av våra erfarna jurister.
Bouppteckning
Efter att en person har avlidit måste en bouppteckning upprättas. En bouppteckning är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder. För att ta reda på vilka tillgångar och skulder som finns görs en så kallad boutredning.
De som enligt lag eller enligt testamente ska ärva den avlidne kallas för dödsbodelägare. Dödsbodelägarna är de som huvudsakligen kommer att ha hand om dödsboet och förvalta det innan det till sist är dags att deklarera.
Bouppteckningen ska göras av två bouppgivare som är den dödsbodelägare som bäst känner till den avlidnes ekonomi.
⚠️ Bouppteckningen måste göras inom 3 månader från dödsfallet och ska skickas in senast 1 månad från att den blev klar.
Värt att veta! Dödsbodelägarna kan enas om partiellt arvskifte, där endast delar av tillgångarna fördelas till arvingarna.
Förrättningsmöte
Dödsbodelägarna går tillsammans igenom de tillgångar och skulder som den avlidne hade vid en bouppteckningsförrättning. Två förrättningsmän ska utses som ska kontrollera att bouppteckningen blivit gjord korrekt men de behöver inte ha fördjupad kunskap om den avlidnes ekonomi.
På förrättningsmötet måste bouppgivaren närvara och en av förrättningsmännen. När bouppteckningen är färdigställd ska den skrivas under av bouppgivaren och förrättningsmännen och skickas in till Skatteverket. Senast inom 4 månader från dödsfallet ska bouppteckningen skickats in till Skatteverket. Bouppteckningen är vanligtvis klar efter förrättningsmötet.
Bodelning
Om den avlidne var gift ska en bodelning göras, såvida makarna hade giftorättsgods. Giftorättsgods är all egendom som makarna äger, utöver enskild egendom.
Genom bodelningen kommer dödsbodelägarna kunna utreda vilka tillgångar och skulder som tillhör den avlidne och vilka som istället tillhör den efterlevande maken/makan.
Om den avlidne var gift och det enbart finns giftorättsgods behöver ingen bodelning göras, eftersom den efterlevande maken/makan ärver allt. Det gäller dock inte om den avlidne har särkullbarn, eftersom dessa har rätt att få ut sitt arv direkt.
👉 Viktigt! Sambor ärver inte varandra och inte heller finns det något krav på att genomföra bodelning. Om den efterlevande sambon däremot begär det ska bodelning göras. Bodelningen görs då genom att all samboegendom sammanställs och delas upp mellan den avlidne och den efterlevande.
Dödsboförvaltning
Innan dödsboet ska upplösas och arvet ska fördelas måste dödsboet förvaltas. Det innebär att räkningar och skulder måste betalas, eventuell försäljning av hus och möbler, kontakt med försäkringsbolag, mäklare, banken m.m. Syftet med förvaltningen är att göra boet redo för att fördelas till arvingarna.
Arvskifte
När boutredning och bouppteckning är klar är nästa steg att genomföra arvskiftet. Arvskifte innebär att arvet delas upp mellan arvingar och testamentstagare.
Läs mer: Vägen från bodelning till arvsskifte och fördelningsblankett vid arvskifte
I samband med arvskiftet ska en arvskifteshandling upprättas. Arvskifteshandlingen ska innehålla information om vilka som är dödsbodelägare, vilka som ska ärva och om det finns äktenskapsord eller testamente. Det ska också finnas med information om vad som finns att ärva, efter att alla skulder har betalats.
Under arvskiftet görs ägarbyten, bolån löses och pengar betalas ut. Hur det går till i praktiken beror på vad det är för egendom och nedan går vi kortfattat igenom vad som gäller för fastigheter och bolån.
🏘️ Fastigheter
Om man ärver en fastighet behöver ägarbytet anmälas, eftersom detta inte görs automatiskt. Det innebär att man behöver ansöka om lagfart hos Lantmäteriet i den aktuella regionen där fastigheten finns. För att få lagfart beviljat måste den registrerade bouppteckningen skickas in till Lantmäteriet.
🏦 Bolån
Bolån skrivs heller inte automatiskt över för att någon har avlidit. Bolånen måste antingen lösas ut, eller skrivas över till en arvinge. Den registrerad bouppteckningen behövs även i detta avseende.
